EU-ländernas regeringar – i knät på banker och finansbolag

28 July, 2011 at 11:26 | Posted in Economics, Politics & Society | 4 Comments

Den i förra veckan överenskomna nya räddningsplanen för Grekland har i vissa finanskretsar hyllats som en jättesuccé. Egentligen är det inte så konstigt. I stället för att de som i hög grad bidragit till krisen – finansbolag och banker – får betala, så lyckas man i ett slag föra över gigantiska summor från EU-ländernas skattebetalare till en redan rik övre percentil av de rikaste i världen.

Varför dessa gåvor till finanssektorn som EU-ländernas skattebetalare ska betala merparten av? Jag är inte så säker på att skattebetalarna verkligen, om de fick nödig information om överenskommelsens sanna innebörd, är så pigga på att ställa upp på den dealen. Som det nu är blir det som att spela på hästar och sitta med en bong och veta att hur det än går så förlorar man alltid. Den bongen är värdelös. Kräv att få en ny och bättre där du åtminstone har chans att bli winner och inte bara sucker.

Den privata sektorns bidrag till räddningsplanen är synnerligen modest och nästan alla pengar går till kreditorer och inte till grekiska medborgare. Och varför ska man över huvud bjuda in finanssektorns toppar att vara med och utforma den här typen av räddningspaket? Är det inte som att be tjuvar att vara med och utforma företagens säkerhetsanordningar? Det hade varit mycket billigare – och effektivare – om man i stället för att staten (skattebetalarna) ska gå in med fulla garantier till spekulerande banker och finansbolag, hade gått in som (temporära) delägare i utbyte för de pengar man lånar ut. På sikt skulle det kunna innebära att allmänheten går skadeslös ur krisen. Att man i EU inte ens övervägt denna lösning är i sig väldigt talande. I stället för att låta spekulanterna själva ta smällarna av sin verksamhet, lämpar man med frejdiga hurrarop över bördan på dem som man redan tidigare via sina massiva felinvesteringar skörtat upp.

Det är lätt att få intrycket att EU:s regeringar sitter i knät på mäktiga och – tydligen – inflytelserika banker och finansbolag. Hur detta är möjligt mot bakgrund av den fullständiga inkompetens finanssektorns representanter givit prov på sedan finanskrisen började sina härjningar år 2008 övergår till och med ens vildaste fantasi.

De här räddningspaketen kommer inte – som jag påpekat tidigare här på bloggen – att rädda de krisande euroländerna. Vad som kanske är än mer intressant är att marknaden uppenbarligen delar min pessimism! Räntegapet mellan eurons kärnländer och dess periferiländer har trots räddningspaketen bara fortsatt att öka under veckan som gått. Och flera av kärnländernas räntor har störtdykt – vilket om något klart ger en indikation på att man inte tror att IMF, ECB och EU-ländernas åtgärder kommer att räcka. Framtidsutsikterna ser bleka ut och räntorna sjunker för att om möjligt ge styrfart åt den nära framtidens havererade ekonomier med bristande tillväxt och sysselsättning.

För att rädda de krisande euroländerna krävs helt andra lösningar. Främst större krav på kapitalkontroll, rekapitalisering och (temporära) nationaliseringar av stora delar av bank- och finanssektorn. Som det ser ut nu verkar detta inte vara aktuellt. Det gör mig rädd. För det troligaste alternativet är att EU-ländernas skattebetalare tröttnar på att ständigt ta smällarna och gör revolt mot finanssektorn och dess marionettregeringar. Och var den stenen slutar rulla är det ingen som vet.

Advertisements

Lösskäggsdemokraterna i SD

26 July, 2011 at 10:06 | Posted in Politics & Society | 3 Comments

 

Sverigedemokraten  Erik Hellsborn – kommunpolitiker för SD i Varberg – skriver på sin blogg att massakern i Norge är massinvandringens och islamiseringens fel:

 Om det inte funnits någon islamisering eller massinvandring hade det inte funnits något som triggade Behring Breivik att göra som han gjorde.

För Hallands Nyheter förtydligar han:

– Det yttersta ansvaret ligger alltid på gärningsmannen, men ska man diskutera de bakomliggande orsakerna som drev honom så var ju det orsakat av mångkulturen.

HN: Behring Breivik hade en politisk agenda som i mångt och mycket är samma frågor som SD för upp på dagordningen. Bär man då något slags ansvar tycker du?
– Nej, Breivik är en produkt av det mångkulturella samhället. Hade inte Europa blivit mångkulturellt så hade aldrig dödsskjutningarna skett.

Tydligare än så kan det väl inte sägas.

Och dessa lösskäggsdemokrater sitter i Sveriges Riksdag. Men med fler sådana här förtydliganden från landets SD-politiker behöver vi nog inte vara så rädda för att så också är fallet efter 2014! 

Hold on to the dream

25 July, 2011 at 22:45 | Posted in Varia | Comments Off on Hold on to the dream

It’s like in the great stories. The ones that really mattered. Full of darkness and danger, they were. And sometimes you didn’t want to know the end. Because how could the end be happy? How could the world go back to the way it was when so much bad had happened? But in the end, it’s only a passing thing, this shadow. Even darkness must pass. A new day will come. And when the sun shines it will shine out the clearer. Those were the stories that stayed with you. That meant something, even if you were too small to understand why. But I think I do understand. I know now. Folk in those stories had lots of chances of turning back, only they didn’t. They kept going. Because they were holding on to something. That there’s some good in this world, and it’s worth fighting for.

Penisstorlekens betydelse för BNP

25 July, 2011 at 18:50 | Posted in Economics, Statistics & Econometrics | Comments Off on Penisstorlekens betydelse för BNP

Ekonomisk tillväxt har länge intresserat nationalekonomer. Inte minst frågan om vilka faktorer som ligger bakom hög tillväxt har stått i fokus. Bland de faktorer man åberopat finns främst ekonomiska, sociala och politiska variabler. I en intressant studie från Helsingfors universitet, har Tatu Westling – verksam vid Helsingfors centrum för ekonomisk forskning – velat vidga tänkbara orsaksvariabler till att också inbegripa biologiska och sexuella variabler. I rapporten Male Organ and Economic Growth: Does Size matter (Juli 2011) har han med utgångspunkt från Mankiw et al (1992) och Summers & Heston (1988) välkända ”cross-country” data, Polity IV Project data över politisk regimtyp och en ny data över genomsnittlig penisstorlek i 76 icke-oljeproducerande länder (www.everyoneweb.com/worldpenissize) kunnat visa att nivå och tillväxt av BNP per capita mellan 1960 och 1985 varierar med penisstorleken. Om man reproducerar Westlings resultat (jag har använt mitt favoritprogram, Gretl) får man följande två diagram:

De Solowmodell-baserade skattningarna visar att maximal BNP uppnås med penis på omkring 13.5 cm och att det manliga fortplantningsorganet (OLS utan kontrollvariabler) är negativt korrelerat med – men kan förklara bortemot 20 % av variationen i – BNP-tilllväxten.

Även med reservation för problem som endogenitet och ”confounders” kan man väl inte annat än instämma i Westlings avslutande bedömning att ”the ‘male organ hypothesis’ is worth pursuing in future research” och att det ”clearly seems that the ’private sector’ deserves more credit for economic development than is typically acknowledged.” Eller?

Lösskäggsdemokraterna

24 July, 2011 at 20:27 | Posted in Politics & Society | Comments Off on Lösskäggsdemokraterna

Läs Lars Bäcks mycket läsvärda artikel om hur extremhögern nu försöker svära sig fri från allt ansvar för händelserna i Norge!

Miles Davis – balsam för sårade själar

23 July, 2011 at 18:43 | Posted in Varia | Comments Off on Miles Davis – balsam för sårade själar

I dag har varit en lång och tung dag.
Miles Davis Ascenseur pour l’Echafaud har snurrat på skivtallriken om och om igen …

Dessa satans mördare

23 July, 2011 at 10:24 | Posted in Varia | Comments Off on Dessa satans mördare

I dag är en sorgens dag. Mörkrets och intoleransens krafter har än en gång med illdåd försökt bryta ned det öppna och fria samhället.

Men trots sorgen och vreden ska vi aldrig glömma att frihet och demokrati – nu och i all framtid – är hörnstenarna i alla samhällen värda respekt.

.

Euroländernas överenskommelse – den sista spiken i kistan!

22 July, 2011 at 11:04 | Posted in Economics, Politics & Society | 6 Comments

Texten till den överenskommelse som euroländerna enades om igår för att lösa de monumentala problem många av länderna brottats med de senaste åren, är nu publicerad.

En genomläsning av STATEMENT BY THE HEADS OF STATE OR GOVERNMENT OF THE EURO AREA AND EU INSTITUTIONS visar egentligen bara en sak – man har ingen som helst lösning i sikte. Tvärtom. Man kör på i samma förödande hjulspår som tidigare. I en synnerligen talande passus skriver man:

As far as our general approach to private sector involvement in the euro area is concerned, we would like to make it clear that Greece requires an exceptional and unique solution.

All other euro countries solemnly reaffirm their inflexible determination to honour fully their own individual sovereign signature and all their commitments to sustainable fiscal conditions and structural reforms.

När man läser den typen av skrivning finns bara en fråga att ställa sig: vilket land står nu på tur att genomgå det grekiska stålbadet? Italien? Spanien?

Och än värre blir det. I en passus som osökt får en att tänka på 1920-talets förkeynesianska makropolitiska stollerier skriver man:

All euro area Member States will adhere strictly to the agreed fiscal targets, improve competitiveness and address macro-economic imbalances. Public deficits in all countries except those under a programme will be brought below 3% by 2013 at the latest.

Som nationalekonom kan man bara ta sig för pannan.

Om nu alla euroländer ska dra ner, spara och förbättra sin konkurrensförmåga så kan man ju undra: i relation till vad? Om alla drar åt svångremmen – vem ska då köpa de konkurrensförstärkta produkterna? Var ska den effektiva efterfrågan komma ifrån?

Nej, gårdagens överenskommelse är verkligen ingen långsiktig lösning på eurons kris. Tvärtom. Den kommer bara att ytterligare förvärra euroländernas kräftgång. Den kris man nu definitivt bäddar för med denna fullständigt kontraproduktiva policyöverenskommelse kan på sikt äventyra hela EU:s framtid. Och allt detta bara för att man inte vågar se sanningen i vitögat och ge upp det förfelade euroexperimentet.

Än en gång besannas mina värsta farhågor – det enda vi lär av historien är att politiker och makthavare inget lär av den!

Euroländernas skuldkvoter

21 July, 2011 at 12:02 | Posted in Economics, Statistics & Econometrics | 3 Comments

Ekonomutbildningar behöver mer metodologi och teorihistoria

18 July, 2011 at 12:41 | Posted in Theory of Science & Methodology | Comments Off on Ekonomutbildningar behöver mer metodologi och teorihistoria

Euro – one size does not fit all

15 July, 2011 at 15:49 | Posted in Economics, Politics & Society | Comments Off on Euro – one size does not fit all

Sedan finanskrisen år 2008 har det stått väldigt klart att en storlek inte passar alla när det gäller penningpolitik i euro-området.

Medan Grekland, Irland, Portugal och Spanien – euro-periferin – brottas med stora ekonomiska problem och egentligen skulle behöva en negativ ränta för lång tid framåt, har Österrike, Belgien, Finland, Frankrike, Tyskland, Nederländerna – euro-kärnan – överlag så smått börjat återhämta sig och skulle behöva en höjd ränta.

Kruxet är bara att ECB och euron förutsätter en gemensam ränta. Och då brukar det bli de stora, mäktiga euro-kärnländernas behov som bestämmer ECB:s ekonomisk-politiska överväganden. Räntan höjs – och euro-periferiländerna får då självklart ännu svårare att ta sig ur problemen med stora underskott, bristande konkurrensförmåga, hög arbetslöshet och stagnerande tillväxt.

När man utvärderar ekonomisk politik – och framför allt penningpolitik – brukar ekonomer numera använda sig av något som kallas Taylorregeln. Den är ett slags tumregel som talar om hur centralbanker ska sätta sina styrräntor för att uppnå sina inflationsmål. Hur ser då denna ut för euro-kärnan respektive euro-periferin? Som figuren nedan visar – väldigt olika (i figuren visar den röda kurvan ECB:s faktiska räntepolitik, den svarta streckade kurvan den ränta som vore mest lämpad för euro-kärnländerna och den heldragna kurvan den ränta som är mest lämpad för euro-periferiländerna):


Källa: FRBSF Economic Letter 2011-18

Om nu uppenbarligen inte en storlek passar alla – varför då frivilligt ta på sig en sådan tvångströja i form av euron?

Charles I. Jones macroeconomics textbook – utter nonsense on Keynes and wage rigidities

14 July, 2011 at 13:59 | Posted in Economics | Comments Off on Charles I. Jones macroeconomics textbook – utter nonsense on Keynes and wage rigidities

Among a couple of really good intermediate – neoclassical – macroeconomics textbooks, Chad Jones textbook Macroeconomics (2nd ed, W W Norton, 2011) stands out as perhaps the best alternative, by combining more traditional short-run macroeconomic analysis with a marvellously accessible coverage of the Romer model – the foundation of modern growth theory.

Unfortunately it also contains some utter nonsense!

In chapter 7 – on “The Labor Market, Wages, and Unemployment” – Jones writes (p. 179):

The point of this experiment is to show that wage rigidities can lead to large movements in employment. Indeed, they are the reason John Maynard Keynes gave, in The General Theory of Employment, Interest, and Money (1936), for the high unemployment of the Great Depression.

But this is pure nonsense. For although Keynes in General Theory devoted substantial attention to the subject of wage rigidities, he certainly did not hold the view that wage rigidities were “the reason … for the high unemployment of the Great Depression.”

Since unions/workers, contrary to classical assumptions, make wage-bargains in nominal terms, they will – according to Keynes – accept lower real wages caused by higher prices, but resist lower real wages caused by lower nominal wages. However, Keynes held it incorrect to attribute “cyclical” unemployment to this diversified agent behaviour. During the depression money wages fell significantly and – as Keynes noted – unemployment still grew. Thus, even when nominal wages are lowered, they do not generally lower unemployment.

In any specific labour market, lower wages could, of course, raise the demand for labour. But a general reduction in money wages would leave real wages more or less unchanged. The reasoning of the classical economists was, according to Keynes, a flagrant example of the “fallacy of composition.” Assuming that since unions/workers in a specific labour market could negotiate real wage reductions via lowering nominal wages, unions/workers in general could do the same, the classics confused micro with macro.

Lowering nominal wages could not – according to Keynes – clear the labour market. Lowering wages – and possibly prices – could, perhaps, lower interest rates and increase investment. But to Keynes it would be much easier to achieve that effect by increasing the money supply. In any case, wage reductions was not seen by Keynes as a general substitute for an expansionary monetary or fiscal policy.

Even if potentially positive impacts of lowering wages exist, there are also more heavily weighing negative impacts – management-union relations deteriorating, expectations of on-going lowering of wages causing delay of investments, debt deflation et cetera.

So, what Keynes actually did argue in General Theory, was that the classical proposition that lowering wages would lower unemployment and ultimately take economies out of depressions, was ill-founded and basically wrong.

To Keynes, flexible wages would only make things worse by leading to erratic price-fluctuations. The basic explanation for unemployment is insufficient aggregate demand, and that is mostly determined outside the labor market.

Unfortunately, Jones macroeconomics textbook is not the only one containing this kind of utter nonsense on Keynes. Similar distortions of Keynes views can be found in , e. g., the economics textbooks of the “new Keynesian” – a grotesque misnomer – Greg Mankiw. How is this possible? Probably because these economists have but a very superficial acquaintance with Keynes own works, and rather depend on second-hand sources like Hansen, Samuelson, Hicks and the likes.

Fortunately there is a solution to the problem. Keynes books are still in print. Read them!!

Möte med Gunnar Ekelöf

12 July, 2011 at 11:10 | Posted in Varia | Comments Off on Möte med Gunnar Ekelöf

Idag har jag stämt möte med en av mina bästa vänner – Gunnar Ekelöf. Nu säger du kanske att det är omöjligt, eftersom Gunnar sedan länge är död. Men det stämmer inte. Varje gång jag öppnar någon av hans diktsamlingar och läser de odödliga dikterna träder en livs levande människa fram. Som i “Jag tror” ur hans Färjesång:

Jag tror på den ensamma människan,
på henne som vandrar ensam,
som inte hundlikt löper till vittring,
som inte varglikt flyr för mänskovittring:
På en gång människa och anti-människa.

Hur nå gemenskap?
Fly den övre och yttre vägen:
Det som är boskap i andra är boskap också i dig.
Gå den undre och inre vägen:
Det som är botten i dig är botten också i andra.

Svårt att vänja sig vid sig själv.
Svårt att vänja sig av med sig själv.

Den som gör det skall ändå aldrig bli övergiven.
Den som gör det skall ändå alltid förbli solidarisk.
Det opraktiska är det enda praktiska
i längden.

Grekland bör göra som Argentina för tio år sedan

8 July, 2011 at 12:52 | Posted in Economics | Comments Off on Grekland bör göra som Argentina för tio år sedan

Den grekiska drama som utspelas idag påminner inte så lite om det som utspelades i Argentina för tio år sedan. 

I Argentina hade regimen bundit landets valuta till den amerikanska dollarn. När den egna ekonomin inte utvecklades i takt med USA:s fick landet problem med bristande konkurrensförmåga. Avsättningen för landets produkter på världsmarknaden kolllapsade. Exporten och tillväxten sjönk. Hela ekonomin gick i stå och till sist var den enda lösningen att återgå till den egna valutan och genomföra massiva skuldavskrivningar

För Grekland har euron haft samma effekt som dollarsamarbetet hade för Argentina. Idag befinner sig Grekland i djup ekonomisk kris. Att återgå till sin egen valuta framstår mer och mer som det enda hållbara alternativet. Precis som i Argentina skulle det antagligen innebära en kraftig devalvering – och ökad sysselsättning, export och tillväxt.

I en intressant artikel publicerad på project syndicate i går, gör Daniel Gros (chef för Center for European Policy Studies) en liknande jämförelse av den grekiska situationen i dag med Argentina för tio år sedan. Han konkluderar:

 If Greek savers withdraw only one-half of their remaining deposits, the ECB will have to lend another €100 billion to Greek banks to keep them afloat. Indeed, Greece might ultimately require more than €400 billion in official support – almost 200% of its GDP today.

If Greece were to follow the Argentine script and be forced to leave the eurozone after a messy default, its nominal GDP is likely to be halved. In that case, the Greek government’s debt to its eurozone partners would be equivalent to 400% of its GDP, very little of which would be repaid. Argentina defaulted on its private debt, but at least it repaid all its official debt.

Karl Marx famously wrote that history repeats itself as farce. In the case of Greece, history might turn out more like a much larger version of Argentina’s tragedy.

Maria Stockhaus och SKL:s dimridåer om skolan

7 July, 2011 at 10:50 | Posted in Education & School | 3 Comments

Maria Stockhaus, ordförande i SKL:s utbildningsberedning, skriver idag på newsmill – mot bakgrund av kritik mot SKL som förts fram av  Metta Fjelkner, yours truly m fl – att SKL

har all anledning att vara självkritiska när vi ser att skolan inte förmår ge alla elever en bra start i livet. Men det handlar inte bara om huvudmannaskap och löner. Det viktigaste är att lärarrollen och undervisningen utvecklas genom mer forskning, att rätt kompetens används där den verkligen behövs och att resurserna används på bästa sätt.

Har vi hört detta lösa, till intet förpliktigande mumbojumbo förr? Vad vi alla vet är att huvudmannaskap och löner – för alla former av verksamheter – är viktigt. Med kommunalt huvudmannaskap är det kommunerna som får betala de nödvändiga högre löner som behövs för att rekrytera duktiga lärare och göra skolan bättre. Forskning däremot är det staten som ska betala. Här är det alltså ingenting annat än egenintresset som talar. Att kommunerna skulle satsa på forskning och fortbildning av sina lärare vet Sveriges lärarkår alltför väl bara är snack! De lärare som vill förkovra sig och gå t ex magister- och mastersutbildningar på landets lärarutbildningar tvingas som regel göra det utan nedsättning av undervisningsskyldighet i sin ordinarie tjänstgöring. Forska gärna, bara du gör det på kvällar och helger. Det är i verkligheten SKL:s glada tillrop till ambitiösa och forskningssugna lärare i det här landet.

Nej, jag säger som Fabian Månsson: Vet hut, vet sjudubbelt hut!

Årets viktigaste – och bästa – film

6 July, 2011 at 19:23 | Posted in Economics, Politics & Society | Comments Off on Årets viktigaste – och bästa – film

Charles Fergusons Oscarsbelönade dokumentär om finanskrisen finns nu att hyra i videoaffärerna.

Bättre än så här blir det inte. En suverän film. Garanterat den viktigaste filmen du kommer att se i år. Gå och hyr!

Skolborgarrådet Lotta Edholm åter igen fullständigt ute och reser

6 July, 2011 at 11:40 | Posted in Education & School | Comments Off on Skolborgarrådet Lotta Edholm åter igen fullständigt ute och reser

Det folkpartistiska skolborgarrådet i Stockholm, Lotta Edholm, är – åter igen – fullständigt ute och reser. I en artikel i SvD föreslår hon att andra saker än kunskaper ska kunna ligga till grund för betygssättning, som t ex ansvarstagande och servicemedvetenhet. Läs partikollegan Helena von Schantz läsvärda sågning av de edholmska stollerierna här.

Nya våldtäktsanklagelser mot Dominique Strauss-Kahn!

4 July, 2011 at 17:29 | Posted in Politics & Society | 2 Comments

Nu på eftermiddagen meddelas i franska medier om att den franska författaren, journalisten och kommunalpolitikern Tristane Banon nu anmält Strauss-Kahn för försök till våldtäkt. Banon uppger att Strauss-Kahn försökte våldta henne då hon träffade honom för en intervju 2002. Han lär enligt uppgift vid tillfället betett sig som “en chimpans i brunst”.
Banon har också tidigare berättat om våldtäktsförsöket, men inte förrän nu gjort någon anmälan.
I mediadebatten har de senaste dagarna en del debattörer – bland annat i polemik mot yours truly – velat framställa Strauss-Kahn som ett oskyldigt offer för något slags internationell kvinnokomplott. I mina ögon verkar det snarare som om Struass-Kahn – om han över huvud är ett offer – så måste det i så fall mest vara för sin, som det verkar, unkna kvinnosyn och ostyriga sexualdrift!

Svenska folket vill ha en statlig skola

4 July, 2011 at 12:22 | Posted in Education & School | Comments Off on Svenska folket vill ha en statlig skola

En majoritet (56 %) av den svenska befolkningen vill att skolan ska förstatligas. Detta visar en ny undersökning som Novus genomfört på uppdrag av Lärarnas Riksförbund. Det framgår tydligt av undersökningen att Miljöpartiets, Vänsterpartiets, Moderaternas, Folkpartiets och Socialdemokraternas väljare anser att skolan bör förstatligas. Trots detta är det bara Folkpartiet som driver frågan i riksdagen.

För snart en månad sedan presenterade Saco nya livslöneberäkningar av hur olika utbildningsval lönar sig sett över hela livet. Resultatet jämfördes med en genomsnittlig individ som börjar förvärvsarbeta direkt efter gymnasiet. Studien försökte skatta vad olika akademiska utbildningsval innebär i ekonomiska termer, med hänsynstagande till inkomstbortfall och skuldsättning under studietiden, inkomstskatter m m.

För lärare var det en – föga överraskande, men likväl – deprimerande läsning. Det visade sig nämligen att det är en ren förlustaffär att utbilda sig till lärare. För samtliga lärarutbildningar gäller att de ger en negativ avkastning – de har alltså sämre livslön än de som börjar jobba direkt efter gymnasiet istället för att skaffa sig en högskoleexamen.

Allra sämst löneutveckling har lärare i grundskolans tidigare år. När de går i pension har de tjänat 8 procent mindre än klasskamraterna som började arbeta direkt efter gymnasiestudierna.

Höjda lärarlöner är inte en tillräcklig förutsättning för att vi åter ska få en svensk skola av världsklass. Men det är en nödvändig förutsättning! Omfattande skolforskning har övertygande visat att det kommunala huvudmannaskapet är en av de viktigaste orsakerna bakom lärarlönernas och den svenska skolans kräftgång de senaste decennierna.

Nej, de politisk partierna måste nog droppa sina ideologiska skygglappar och inse att en och annan helig ko måste slaktas om vi ska få rätt på svensk skola. Folkpartiet insåg redan för nästan tio år sedan att när skolfakta sparkar så får man vara så god att ändra kurs – även om det eventuellt skulle stå i strid med ideologin. När ska övriga allianspartier och socialdemokratin våga ta det steget?

Tillägg: Denna artikel publicerades 5/7 på newsmill, med titeln “Märkligt att bara FP vill förstatliga skolan”.

Lärarnas reallöner sänks kraftigt år 2011

2 July, 2011 at 11:31 | Posted in Education & School | Comments Off on Lärarnas reallöner sänks kraftigt år 2011

Lärarförbundet presenterade igår en rapport om lärarnas löneutveckling år 2011.  Det är en dyster läsning för Sveriges alla lärare. Trots löften i valrörelsen om satsningar på lärarlöner har nästintill inget hänt i landets kommuner. Rapporten visar att en majoritet av kommunerna ger så låga nominella löneökningar att lärarnas reallöner sänks kraftigt.

Som jag tidigare visat på den här bloggen är detta tyvärr inget nytt. Ser vi på hur lärarnas reallöner utvecklats de senaste fyra decennierna är det egentligen märkligt att  någon i det här landet över huvud kan tänka sig bli lärare!

Next Page »

Create a free website or blog at WordPress.com.
Entries and comments feeds.