Det finanspolitiska ramverket — ett allvarligt feltänk

31 Mar, 2022 at 10:37 | Posted in Economics | Comments Off on Det finanspolitiska ramverket — ett allvarligt feltänk

Finanspolitik i praktiken - ppt ladda nerDen ekonomiska krisen i kölvattnet på coronapandemin är inte en vanlig konjunkturnedgång utan en exceptionell situation. Väldiga summor satsas nu för att hålla företag och löntagare under armarna och ge nödhjälp till sjukvården. I coronakrisen spår har majoriteten av drabbade länder i världen ökat sin skuldkvot betydligt. Även i Sverige har skuldkvoten ökat. Denna typ av unika händelse blir därför en möjlighet att justera det svenska skuldankaret – som redan innan krisen låg långt under EU:s skuldgräns och nästan omatchat lågt i jämförelse med andra europeiska länders skuldkvoter …

Att försöka ”ta tillbaka” de pengar dagens krissatsningar kostat och återgå till en skuldkvot om 35% av BNP vore både onödigt och kontraproduktivt för återhämtningen .. De skulder som krissatsningarna ger upphov till bör istället genom ett förändrat finanspolitiskt ramverk sakta ”smälta bort” genom tillväxt och inflation, såsom varit fallet efter flera tidigare allvarliga kriser. I slutändan bör även statsskulden tillåtas att landa på en högre nivå än tidigare skuldankare.

Reformisterna

Ett av de grundläggande feltänken i dagens diskussion om statsskuld och budgetunderskott är att man inte skiljer på skuld och skuld. Även om det på makroplanet av nödvändighet är så att skulder och tillgångar balanserar varandra, så är det inte oväsentligt vem som har tillgångarna och vem som har skulderna.

Länge har man varit motvillig att öka de offentliga skulderna eftersom ekonomiska kriser i mångt och mycket fortfarande uppfattas som förorsakade av för mycket skulder. Men det är här fördelningen av skulder kommer in. Om staten i en lågkonjunktur ‘lånar’ pengar för att bygga ut järnvägar, skola och hälsovård, så är ju de samhälleliga kostnaderna för detta minimala eftersom resurserna annars legat oanvända. När hjulen väl börjar snurra kan både de offentliga och de privata skulderna betalas av.

I stället för att ”värna om statsfinanserna” — med det finanspolitiska ramverkets i grunden feltänkta överskottsmål, skuldankare och utgiftstak –bör man se till att värna om samhällets framtid. Problemet med en statsskuld i en situation med historiskt låga räntor är inte att den är för stor, utan för liten.

Vad många politiker och mediala “experter” inte verkar (vilja) förstå är att det finns en avgörande skillnad mellan privata och offentliga skulder. Om en individ försöker spara och dra ner på sina skulder, så kan det mycket väl vara rationellt. Men om alla försöker göra det, blir följden att den aggregerade efterfrågan sjunker och arbetslösheten riskerar ökar.

En enskild individ måste alltid betala sina skulder. Men en stat kan alltid betala tillbaka sina gamla skulder med nya skulder. Staten är inte en individ. Statliga skulder är inte som privata skulder. En stats skulder är väsentligen en skuld till den själv, till dess medborgare (den offentliga sektorns finansiella nettoposition är positiv).

En statsskuld — idag ligger den i Sverige på drygt 20% av BNP — är varken bra eller dålig. Den ska vara ett medel att uppnå två övergripande makroekonomiska mål — full sysselsättning och prisstabilitet. Vad som är ‘heligt’ är inte att ha en balanserad budget eller att hålla nere den konsoliderade bruttoskulden (‘Maastrichtskulden’) till 35 % av BNP på medellång sikt. Om idén om ‘sunda’ statsfinanser leder till ökad arbetslöshet och instabila priser borde det vara självklart att den överges.

Den ­svenska utlandsskulden och den konsoliderade statsskulden är historiskt låga. Som framgår av ‘Maastrichtskulden’ hör Sverige till de EU-länder som har allra lägst offentlig skuldsättning. Med tanke på de stora utmaningar som Sverige står inför i efterdyningarna av coronaviruset  — hur kriget i Ukraina påverkar global och svensk ekonomi är i dagsläget, för att citera Ekonomistyrningsverkets senaste prognos, “ytterst oklart” — är fortsatt tal om “ansvar” för statsbudgeten minst sagt oansvarigt. I stället för att ”värna” om statsfinanserna bör en ansvarsfull rege­ring se till att värna om samhällets framtid.

Budgetunderskott och statsskuld är inte Sveriges problem idag. Och att fortsatt prata om att “spara i ladorna” är bara ren dumhet.

Den svenska skolans extrema olikvärdighet

29 Mar, 2022 at 11:32 | Posted in Education & School | Comments Off on Den svenska skolans extrema olikvärdighet

Likvärdig skola · Lärarnas RiksförbundEn intressant fråga är hur stor del av elevernas resultat som skolan egentligen kan förklara.

En lämplig utgångspunkt för att ta sig an denna fråga är bilaga 7 i senaste Långtidsutredningen (LU) … I likhet med en likaledes gedigen rapport från Skolverket landar LU i att vilken skola eleverna går på kan förklara mellan 2 och 5 procent av den totala spridningen i elevernas kunskapsresultat. LU sammanfattar med att huvuddelen av resultatskillnaderna mellan skolor kan hänföras till elevsortering eller skolsegregation …

LU landar i att det finns en betydande spridning i grundskolors uppmätta kvalitet. Mellan de bästa och sämsta skolorna skiljer ungefär en standardavvikelse, vilket översatt till betyg motsvarar ungefär 70 meritpoäng.

Vad LU säger är alltså att om man placerar en slumpvis vald elev på en av landets bästa grundskolor så kan hen förväntas gå ut med 265 meritpoäng. Samma elev kan förväntas lämna en av landets sämsta grundskolor med 195 meritpoäng. Den som undrar om denna skillnad är stor kan fråga en niondeklassare om vad det innebär att söka till gymnasiet med 265 snarare än 195 meritpoäng …

Skolsystemets extrema olikvärdighet till trots så beror bara 20 procent av resultatspridningen på vilken skola som eleven råkat hamnat på. Annorlunda uttryckt så beror 80 procent av resultatspridningen på elevunderlaget medan bara 20 procent beror på vad som händer i klassrummen. Att starka elever på dåliga skolor presterar bättre än svaga elever på bra skolor kan inga realistiska kvalitetsskillnader mellan skolor ändra på …

Den normativa frågan blir naturligtvis hur stor andel av resultatspridningen som skolan kan tillåtas förklara innan den anses vara oacceptabelt olikvärdig. I ljuset av ovanstående skulle nog de flesta säga att 20 procent är på tok för mycket, men hur är det egentligen med fem? Svaret bör lämpligen avges utan kännedom om vilken skola de egna barnen råkar gå på.

Jonas Vlachos

I Sverige år 2022 låter vi fortfarande friskolekoncerner med undermålig verksamhet få plocka ut skyhöga vinster — vinster som den svenska staten gladeligen låter dessa koncerner ta av vår skattefinansierade skolpeng. Dessa smarta välfärdsplundrare har överlag en högre lönsamhet än näringslivet i sin helhet, men när man väl plundrat färdigt lämnar man över problemen och eleverna till den förkättrade offentliga sektorn.

Många är med rätta upprörda och de som är kritiska till privatisering av vård och skola har haft gyllene tillfällen att tydligt och klart tala om att man nu vill se till att undanröja möjligheterna för vinstdrivande bolag att verka inom vård, omsorg och skola.

vinstmaskinenMen så har inte skett. Istället har det kommit en jämn ström av krav på ökad kontroll, tuffare granskning och inspektioner. När privatiseringsvåtdrömmen visar sig vara en mardröm så tror man att just det som man ville bli av med — regelverk och ‘byråkratisk’ tillsyn och kontroll — skulle vara lösningen.

Ett flertal undersökningar har på senare år  visat att det system vi har i Sverige med vinstdrivande skolor leder till att våra skolor blir allt mindre likvärdiga — och att detta i sin tur bidrar till allt sämre resultat. Ska vi råda bot på detta måste vi ha ett skolsystem som inte bygger på ett marknadsmässigt konkurrenstänk där skolor istället för att utbilda främst ägnar sig åt att ragga elever och skolpeng, utan drivs som icke-vinstdrivna verksamheter med kvalitet och ett klart och tydligt samhällsuppdrag och elevernas bästa för ögonen.

Sverige har varit internationellt unikt genom att tillåta vinstuttag i friskolor. En lagändring skulle här innebära att Sverige i likhet med andra länder omöjliggör vinstutdelning på friskolor finansierade med offentliga medel. Detta skulle också innebära att vi får en lagstiftning som går hand i hand med vad svenska folket tycker, eftersom opinionsundersökningar gång visat att en klar majoritet anser att friskolor ska vara skyldiga att återinvestera hela överskottet i skolan.

Man ska komma ihåg att det striden gäller egentligen inte är om verksamheter får gå med vinst eller inte, eftersom en vinst — ett överskott — som återinvesteras i verksamheten är en förutsättning för att skolor ska kunna överleva och utvecklas på sikt. Vad striden gäller är vinstdelning — om vinsten ska få lov att lämna verksamheten i form av t. ex. aktieutdelning. Detta avspeglas också i val av bolagsform och vilka aktörer skolföreträdare värnar. De som prioriterar lönsamhet och finansiärer, väljer ofta att driva verksamheten i bolagsform eftersom det underlättar för externa finansiärer att få avkastning på satsat kapital. De flesta av dagens friskolor drivs i bolagsform och de största skolkoncernerna ägs numera av riskkapitalbolag vars huvudsakliga syfte är att förvärva företag för att så snart som möjligt avyttra dem med vinst.

Vi vet idag att friskolor driver på olika former av etnisk och social segregation, påfallande ofta har låg lärartäthet och dåliga skolresultat, och i grund och botten sviker resurssvaga elever. Att dessa verksamheter ska premieras med att få plocka ut vinster på våra skattepengar är djupt stötande. I ett samhälle präglat av jämlikhet, solidaritet och demokrati borde det vara självklart att skattefinansierade skolor inte ska få drivas med vinst och vinstutdelning som främsta ledstjärnor

De politisk partierna måste droppa sina ideologiska skygglappar och inse att en och annan helig ko måste slaktas om vi ska få rätt på svensk skola. När skolfakta sparkar så får man vara så god att ändra kurs.

Jag har sagt det förr — och jag säger det igen: kommunaliseringen av skolan och införandet av friskolesystemet är den största floppen någonsin i svensk utbildningspolitisk historia. Men misstag går att rätta till. Som den engelske nationalekonomen John Maynard Keynes brukade säga: “When I’m wrong, I change my mind.”

Staten bör åter — om vi ska ha en rimlig chans nå målet om en likvärdig skola — få det övergripande ansvaret för vårt skolsystem.

Expected utility theory — nothing but an ex-hypothesis

28 Mar, 2022 at 19:19 | Posted in Economics | Comments Off on Expected utility theory — nothing but an ex-hypothesis

A Review of Conditional and Iterated Expectations using Linear Regression  Models in R | by Kat Hoffman | Towards Data ScienceIn mainstream theory, preferences are standardly expressed in the form of a utility function. But although the expected utility theory has been known for a long time to be both theoretically and descriptively inadequate, mainstream economists gladly continue to use it, as though its deficiencies were unknown or unheard of.

What most of them try to do in face of the obvious theoretical and behavioral inadequacies of the expected utility theory, is to marginally mend it. But that cannot be the right attitude when facing scientific anomalies. When models are plainly wrong, you’d better replace them! As Matthew Rabin and Richard Thaler have it in Risk Aversion:

It is time for economists to recognize that expected utility is an ex-hypothesis, so that we can concentrate our energies on the important task of developing better descriptive models of choice under uncertainty.

In his modern classic Risk Aversion and Expected-Utility Theory: A Calibration Theorem Matthew Rabin  writes:

Using expected-utility theory, economists model risk aversion as arising solely because the utility function over wealth is concave. This diminishing-marginal-utility-of-wealth theory of risk aversion is psychologically intuitive, and surely helps explain some of our aversion to large-scale risk: We dislike vast uncertainty in lifetime wealth because a dollar that helps us avoid poverty is more valuable than a dollar that helps us become very rich.

Yet this theory also implies that people are approximately risk neutral when stakes are small … While most economists understand this formal limit result, fewer appreciate that the approximate risk-neutrality prediction holds not just for negligible stakes, but for quite sizable and economically important stakes. Economists often invoke expected-utility theory to explain substantial (observed or posited) risk aversion over stakes where the theory actually predicts virtual risk neutrality.While not broadly appreciated, the inability of expected-utility theory to provide a plausible account of risk aversion over modest stakes has become oral tradition among some subsets of researchers, and has been illustrated in writing in a variety of different contexts using standard utility functions …

Expected-utility theory is manifestly not close to the right explanation of risk attitudes over modest stakes. Moreover, when the specific structure of expected-utility theory is used to analyze situations involving modest stakes — such as in research that assumes that large-stake and modest-stake risk attitudes derive from the same utility-for-wealth function — it can be very misleading.

In a similar vein, Daniel Kahneman writes — in Thinking, Fast and Slow — that expected utility theory is seriously flawed since it doesn’t take into consideration the basic fact that people’s choices are influenced by changes in their wealth. Where standard microeconomic theory assumes that preferences are stable over time, Kahneman and other behavioral economists have forcefully again and again shown that preferences aren’t fixed, but vary with different reference points. How can a theory that doesn’t allow for people to have different reference points from which they consider their options have an almost axiomatic status within economic theory?

The mystery is how a conception of the utility of outcomes that is vulnerable to such obvious counterexamples survived for so long. I can explain it only by a weakness of the scholarly mind … I call it theory-induced blindness: once you have accepted a theory and used it as a tool in your thinking it is extraordinarily difficult to notice its flaws … You give the theory the benefit of the doubt, trusting the community of experts who have accepted it … But they did not pursue the idea to the point of saying, “This theory is seriously wrong because it ignores the fact that utility depends on the history of one’s wealth, not only present wealth.”

The works of people like Rabin, Thaler, and Kahneman, show that expected utility theory is indeed transmogrifying truth. It’s an “ex-hypothesis”  — or as Monty Python has it:

ex-ParrotThis parrot is no more! He has ceased to be! ‘E’s expired and gone to meet ‘is maker! ‘E’s a stiff! Bereft of life, ‘e rests in peace! If you hadn’t nailed ‘im to the perch ‘e’d be pushing up the daisies! ‘Is metabolic processes are now ‘istory! ‘E’s off the twig! ‘E’s kicked the bucket, ‘e’s shuffled off ‘is mortal coil, run down the curtain and joined the bleedin’ choir invisible!! THIS IS AN EX-PARROT!!

Friskolefusket — nu får det vara nog!

27 Mar, 2022 at 18:29 | Posted in Economics | 1 Comment

130206_friskola_001 Swedish school system has somewhat oddly combined market principles such as decentralization, choice, competition, and corporate providers with an evaluation system that is highly trust-based and where teacher-set school grades are high-stakes for the students. This means that both students and schools have incentives to game a system that is easy to game and the findings suggest that the integrity of the evaluation system has been compromised. The results show that all groupings of free schools set higher grades than municipal schools when controlling for student achievement on national tests. As the national tests are locally graded, they are not fully reliable and the differences between public and private providers are more pronounced when more reliable tests are used to control for achievement.

To some extent, the differences in grading standards between municipal and free schools can be accounted for by differences in location and student demographics. Even after holding such factors constant, however, grading standards among private providers appear lenient, in particular among schools that belong to two of the large corporate groups (IES and Kunskapsskolan).

Jonas Vlachos

Vi som arbetar inom det svenska utbildningssystemet tycker att det är självklart att det är vi som lärare som ska sätta betyg på det våra elever presterar. Men tyvärr har vi i vårt land — som det enda i världen idag — infört ett friskolesystem som fullständigt kullkastar människors tillit till vårt betygssystem. För att stärka sina positioner på marknaden väljer friskolor systematiskt att sätta glädjebetyg för att falskeligen ge sken av att det i dessa skolor går ut elever med högre kunskaper än i andra. I friskolekoncernernas värld urholkas betygen för att istället bli ett sätt att fuska till sig fördelar på. Värst av alla dessa friskolor har Kunskapsskolan och Internationella Engelska skolan varit .

Dessa skojare och fifflare har alldeles för länge tillåtits underminera svensk skola. Nu är det dags för politikerna — som aktivt och/eller genom ren flathet har gjort denna skandal möjlig i trettio år — att visa lite samhällsansvar och se till att Sverige blir av med den skamfläck som stavas friskolor.

Back in the USSR

26 Mar, 2022 at 17:01 | Posted in Politics & Society | Comments Off on Back in the USSR

.

But once, we were here …

24 Mar, 2022 at 14:29 | Posted in Varia | Comments Off on But once, we were here …

.In loving memory of my brother, Peter ‘Uncas’ Pålsson.

Kyiv calling

22 Mar, 2022 at 07:23 | Posted in Varia | Comments Off on Kyiv calling

.

The irrelevance of the Ramsey growth model

20 Mar, 2022 at 16:08 | Posted in Economics | 6 Comments

4703325-2So in what sense is this “dynamic stochastic general equilibrium” model firmly grounded in the principles of economic theory? I do not want to be misunderstood. Friends have reminded me that much of the effort of “modern macro” goes into the incorporation of important deviations from the Panglossian assumptions that underlie the simplistic application of the Ramsey model to positive macroeconomics. Research focuses on the implications of wage and price stickiness, gaps and asymmetries of information, long-term contracts, imperfect competition, search, bargaining and other forms of strategic behavior, and so on. That is indeed so, and it is how progress is made.

But this diversity only intensifies my uncomfortable feeling that something is being put over on us, by ourselves. Why do so many of those research papers begin with a bow to the Ramsey model and cling to the basic outline? Every one of the deviations that I just mentioned was being studied by macroeconomists before the “modern” approach took over. That research was dismissed as “lacking microfoundations.” My point is precisely that attaching a realistic or behavioral deviation to the Ramsey model does not confer microfoundational legitimacy on the combination. Quite the contrary: a story loses legitimacy and credibility when it is spliced to a simple, extreme, and on the face of it, irrelevant special case. This is the core of my objection: adding some realistic frictions does not make it any more plausible that an observed economy is acting out the desires of a single, consistent, forward-looking intelligence …

For completeness, I suppose it could also be true that the bow to the Ramsey model is like wearing the school colors or singing the Notre Dame fight song: a harmless way of providing some apparent intellectual unity, and maybe even a minimal commonality of approach. That seems hardly worthy of grown-ups, especially because there is always a danger that some of the in-group come to believe the slogans, and it distorts their work …

There has always been a purist streak in economics that wants everything to follow neatly from greed, rationality, and equilibrium, with no ifs, ands, or buts. Most of us have felt that tug. Here is a theory that gives you just that, and this
time “everything” means everything: macro, not micro. The theory is neat, learnable, not terribly difficult, but just technical enough to feel like “science.”

Robert Solow

Indicting Putin for war crimes

17 Mar, 2022 at 14:04 | Posted in Politics & Society | 3 Comments

.

Putins Krieg gegen die Ukraine

17 Mar, 2022 at 07:25 | Posted in Politics & Society | Comments Off on Putins Krieg gegen die Ukraine

.

The Grace of Undómiel

16 Mar, 2022 at 17:17 | Posted in Varia | Comments Off on The Grace of Undómiel

.

This one is for all my brothers and sisters in Ukraine, fighting oppression and risking your lives on your long walk to freedom. May God be with you.

Never give in. Never give up.

The soft bigotry of low expectations

16 Mar, 2022 at 08:48 | Posted in Education & School | Comments Off on The soft bigotry of low expectations

There is much rumbling about the likelihood that the Supreme Court will deal a coup de grâce to racial preferences in university admissions when it takes up two cases, probably in its next term, challenging affirmative action policies at Harvard University and the University of North Carolina at Chapel Hill …

John McWhorter on 'Woke Racism' - The RingerBut I find myself thinking about … how we’ve allowed ourselves to all but give up on the idea that many Black and Latino students, as well as Pacific Islander and Native American students, can compete.

When we expect less of people it’s often because we think less of them …

I think of this kind of thing in reference to altering standards of evaluation so that Black and Latino students are represented proportionally in various institutions. These days, one is to think of this sort of thing as “equity.” The idea seems to be that until there is something much closer to equality — as in equal access to resources — throughout society, we must force at least the superficial justice of equity in sheer percentages …

Too often, we forge this equity by tokenizing people of color, declaring that we have achieved the proper representation after pretending that race or ethnicity entails alternate conceptions of excellence from those we unquestioningly expect of everyone else. And I think much of the motivation for that pretense is to allow white teachers and administrators to inoculate themselves against the accusation that they’re denying the existence and impact of racism. Maybe that helps them, but that’s another kind of low expectation.

John McWhorter/New York Times

Dessa satans mördare

15 Mar, 2022 at 19:53 | Posted in Politics & Society | Comments Off on Dessa satans mördare

.

Machine learning cross-validation (student stuff)

15 Mar, 2022 at 10:31 | Posted in Statistics & Econometrics | Comments Off on Machine learning cross-validation (student stuff)

.

Brave Russian TV reporter

15 Mar, 2022 at 07:49 | Posted in Politics & Society | 1 Comment

.

Courage is not anything very common, and the value we put on it is a witness to its rarity.

Courage is a capability to confront fear, as when in front of the powerful and mighty, not to step back, but stand up for one’s rights not to be humiliated or abused in any ways by the rich and powerful.

Courage is to do the right thing in spite of danger and fear. To keep on even if opportunities to turn back are given. Like in the great stories. The ones where people have lots of chances of turning back — but don’t.

Next Page »

Blog at WordPress.com.
Entries and Comments feeds.

%d bloggers like this: