Covid-19 — la situation en Suède

24 Feb, 2021 at 21:56 | Posted in Politics & Society | Leave a comment

.

Adorno on pop culture

19 Feb, 2021 at 09:39 | Posted in Politics & Society | 1 Comment

Image result for adorno pop cultureWhen Adorno issued his own analyses of pop culture, though, he went off the beam. He was too irritated by the new Olympus of celebrities—and, even more, by the enthusiasm they inspired in younger intellectuals—to give a measured view. In the wake of “The Work of Art,” Adorno published two essays, “On Jazz,” and “On the Fetish Character of Music and the Regression of Listening,” that ignored the particulars of pop sounds and instead resorted to crude generalizations. Notoriously, Adorno compares jitterbugging to “St. Vitus’ dance or the reflexes of mutilated animals.” He shows no sympathy for the African-American experience, which was finding a new platform through jazz and popular song. The writing is polemical, and not remotely dialectical.

Alex Ross / The New Yorker

Folk som har otur när de försöker tänka …

17 Feb, 2021 at 21:51 | Posted in Politics & Society | Leave a comment

Att olika åsikter möts är bra, och inte farligt. Det viktiga är att vi kan tala om dem på skolan – och det gör vi. Namnändringen är fortfarande en relevant fråga. Men inte för att alla förväntas hålla med om att “vita havet” har rasistiska konnotationer. Kanske är det helt enkelt dags att skapa en annan samhörighet än färgerna svart och vit, som våra två hav nu heter. Inga beslut har fattats. Men världen förändras och vi med den.

Konstfacks rektor Maria Lantz

kränkt

The Frankfurt School

15 Feb, 2021 at 14:07 | Posted in Politics & Society | 3 Comments

.

Creating a constitution

15 Feb, 2021 at 12:31 | Posted in Politics & Society | Leave a comment

.

For more on how the constitution was created yours truly highly recommends reading  Carol Berkin’s A Brilliant Solution.

A milestone in the history of human rights

2 Feb, 2021 at 17:06 | Posted in Politics & Society | Comments Off on A milestone in the history of human rights

.

Sjukvården behöver en ny styråra

29 Jan, 2021 at 10:18 | Posted in Politics & Society | 4 Comments

Den svenska Hälso- och sjukvårdslagen har satts ur spel. Beslutet att låta det vinstdrivande vårdbolaget Kry ta över sjukvårdsrådgivningen 1177 i Region Stockholm är det senaste av en lång rad beslut som lett fram till ett systemskifte inom svensk sjukvård …

Robert Nybergs Vilgot om vinster i välfärden | Aftonbladet De privata vårdbolagens fria etableringsrätt ställer till problem för regionerna som måste förse bolagen med skattepengar, men som numera inte har rätt att styra vården dit den bäst behövs. Resultatet är att flertalet av de privata vårdcentralerna valt att etablera sig i storstadsregionernas mer välbärgade delar. Följden är att personer med små vårdbehov oftare uppsöker vårdcentralen – medan multisjuka och personer som bor på landsbygden eller i förorter fått allt svårare att få tillgång till vård. Höginkomsttagare utnyttjar vården mer än låginkomsttagare …

Det är dags att dra i nödbromsen. Marknadsexperimentet i sjukvården måste få ett slut. Vi behöver en sjukvård som fokuserar på patienternas bästa och på personalen som bär sjukvården på sina axlar. Vi behöver definitivt inga riskkapitalister i välfärden.

Gunilla Andersson & Lars Syll / Arbetet

Gedenktag für die Opfer des Nationalsozialismus

27 Jan, 2021 at 13:17 | Posted in Politics & Society | Comments Off on Gedenktag für die Opfer des Nationalsozialismus

.

Debunking anti-vaxxers

25 Jan, 2021 at 18:17 | Posted in Politics & Society | Comments Off on Debunking anti-vaxxers

.

Der Lügen-Präsident verlässt das Weiße Haus

20 Jan, 2021 at 23:06 | Posted in Politics & Society | 1 Comment

.

Ulf Kristersson har helt rätt

15 Jan, 2021 at 22:20 | Posted in Politics & Society | 2 Comments

Ulf Kristersson: Kommer inte låta C diktera regeringsfrågan | SVT NyheterModeraterna kräver idag att regeringen ökar trycket på att personal som arbetar inom vården eller med riskgrupper vaccinerar sig mot covid 19. De som avstår från att vaccinera sig bör överväga att byta anställning eller omplaceras, skriver Moderaterna i ett pressmeddelande.

Det är sällan man har anledning hålla med den moderate partiledaren, men här har han för en gångs skull klockrent rätt!

January 6, 2021 — a day that will live forever in infamy in American history

11 Jan, 2021 at 17:01 | Posted in Politics & Society | 2 Comments

The Latest: Congress splits up to debate PA vote count – Twin Cities

One of those who took part in the forced entry into the Capitol on January 6, here sits in House Speaker Nancy Pelosi’s office.

Känguru-Comics

19 Dec, 2020 at 09:48 | Posted in Politics & Society | Comments Off on Känguru-Comics
Marc-Uwe fragt sich wem es egal sein konnte, ob Trump gewählt werden würde oder nicht

Cui bono?

13 Dec, 2020 at 10:48 | Posted in Politics & Society | Comments Off on Cui bono?
Wenn Verschwörungstheoretiker immer "cui bono?" ("wer profitiert") fragen, weiß man sofort: Leute mit Kindern sind es nicht

Rasism på svensk arbetsmarknad

12 Dec, 2020 at 11:57 | Posted in Politics & Society | 3 Comments

Tydlig diskriminering av afrosvenskar på svensk arbetsmarknad |  Länsstyrelsen Stockholm Vi studerar effekter av erfarenhet från ett gigjobb genom ett s.k. korrespondens-experiment. Vi skickade under 2018 omkring 10 000 fiktiva ansökningar till 3 300 jobbannonser hämtade från Arbetsförmedlingens sida Platsbanken. Genom att slumpmässigt variera arbetslivserfarenheten i ansökningarna och räkna andelen positiva svar från arbetsgivarna, kan vi isolera effekten av olika typer av arbetslivserfarenhet på sannolikheten att bli kallad till intervju för ett jobb. Våra fiktiva jobbsökare (alla unga män) hade antingen varit arbetssökande under det senaste året, haft ett gigjobb eller haft ett traditionellt jobb. Vi varierade dessutom namnen på ansökningarna mellan svensk- eller arabiskklingande, för att kunna undersöka om gigerfarenhet värderas olika för dessa grupper …

Våra resultat tyder på att erfarenhet från gigjobb värderas positivt av arbetsgivare, men att erfarenhet från traditionella jobb värderas högre, för sökande med svenskklingande namn … I linje med tidigare studier finner vi omfattande etnisk diskriminering – andelen positiva svar för sökande med arabiskklingande namn är omkring hälften så hög som för sökande med svenskklingande namn. Vidare finner vi att arbetsgivare inte över huvud taget värderar arbetslivserfarenhet för denna grupp. Våra resultat ger alltså inget stöd till hypotesen att gigjobb kan hjälpa minoriteter att få fotfäste på arbetsmarknaden.

Adrian Adermon & Lena Hensvik / IFAU

Den här läsvärda och intressanta rapporten från IFAU är ett uttryck för en ny trend inom nationalekonomin sedan ett par decennier där man i allt större utsträckning kommit att intressera sig för experiment och — inte minst — hur dessa ska designas för att om möjligt ge svar på frågor om orsakssammanhang och policyeffekter. En vanlig utgångspunkt är den av främst Neyman och Rubin utarbetade ‘kontrafaktiska ansatsen’, som ofta presenteras och diskuteras med utgångspunkt i exempel på randomiserade kontrollstudier, naturliga experiment, ‘difference in difference’, matchning, ‘regression discontinuity’, m m.

Genomgående brukar mainstream ekonomer — i likhet med nutida ‘randomistas’ — ställa sig positiva till den här utvecklingen av nationalekonomins verktygslåda. Eftersom yours truly — i likhet med t ex Nancy Cartwright och Angus Deaton — inte är odelat positiv till randomiseringsansatsen kan det kanske vara intressant för läsaren att här ta del av några av mina kritikpunkter

En påtaglig begränsning med kontrafaktiska randomiseringsdesigner är att de bara ger oss svar på hur ‘behandlingsgrupper’ i genomsnitt skiljer sig från ‘kontrollgrupper’. Låt mig ta ett exempel för att belysa hur begränsande detta faktum kan vara:

Ibland hävdas det bland skoldebattörer och politiker att friskolor skulle vara bättre än kommunala skolor. De sägs leda till bättre resultat. För att ta reda på om det verkligen förhåller sig så väljs slumpmässigt ett antal högstadieelever ut som får skriva ett prov. Resultatet skulle då kunna bli: Provresultat = 20 + 5*T, där T=1 om eleven går i friskola, och T=0 om eleven går i kommunal skola. Detta skulle innebära att man får bekräftat antagandet — friskoleelever har i genomsnitt 5 poäng högre resultat än elever på kommunala skolor. Nu är ju politiker (förhoppningsvis) inte dummare än att de är medvetna om att detta statistiska resultat inte kan tolkas i kausala termer eftersom elever som går på friskolor typiskt inte har samma bakgrund (socio-ekonomiskt, utbildningsmässigt, kulturellt etc) som de som går på kommunala skolor (relationen skolform-resultat är ‘confounded’ via ‘selection bias’). För att om möjligt få ett bättre mått på skolformens kausala effekter väljer politiker föreslå att man via lottning — ett klassikt exempel på randomiseringsdesign vid ‘naturliga experiment’ — gör det möjligt för 1000 högstadieelever att bli antagna till en friskola. ‘Vinstchansen’ är 10%, så 100 elever får denna möjlighet. Av dessa antar 20 erbjudandet att gå i friskola. Av de 900 lotterideltagare som inte ‘vinner’ väljer 100 att gå i friskola. Lotteriet uppfattas ofta av skolforskare som en ’instrumentalvariabel’ och när man så genomför analysen visar sig resultatet bli: Provresultat = 20 + 2*T. Detta tolkas standardmässigt som att man nu har fått ett kausalt mått på hur mycket bättre provresultat högstadieelever i genomsnitt skulle få om de istället för att gå på kommunala skolor skulle välja att gå på friskolor. Men stämmer det? Nej! Om inte alla skolelever har exakt samma provresultat (vilket väl får anses vara ett väl långsökt ‘homogenitetsantagande’) så gäller den angivna genomsnittliga kausala effekten bara de elever som väljer att gå på friskola om de ’vinner’ i lotteriet, men som annars inte skulle välja att gå på en friskola (på statistikjargong kallar vi dessa ’compliers’). Att denna grupp elever skulle vara speciellt intressant i det här exemplet är svårt att se med tanke på att den genomsnittliga kausala effekten skattad med hjälp av instrumentalvariabeln inte säger någonting alls om effekten för majoriteten (de 100 av 120 som väljer en friskola utan att ha ‘vunnit’ i lotteriet) av de som väljer att gå på en friskola.

Slutsats: forskare måste vara mycket mer försiktiga med att tolka ‘genomsnittsskattningar’ som kausala. Verkligheten uppvisar en hög grad av heterogenitet. Och då säger oss ‘genomsnittsparametrar’ i regel nästintill inget alls!

Att randomisera betyder idealt att vi uppnår ortogonalitet (oberoende) i våra modeller. Men det innebär inte att vi i verkliga experiment när vi randomiserar uppnår detta ideal. Den ‘balans’ som randomiseringen idealt ska resultera i går inte att ta för given när idealet omsättas i verklighet. Här måste man argumentera och kontrollera att ’tilldelningsmekanismen’ verkligen är stokastisk och att ‘balans’ verkligen uppnåtts!

Även om vi accepterar begränsningen i att bara kunna säga något om genomsnittliga kausala effekter (‘average treatment effects’) föreligger ett annat teoretiskt problem. Ett idealt randomiserat experiment förutsätter att man först väljer (‘selection’) ett antal personer från en slumpmässigt vald population och sedan delar in (‘assignment’) dessa peersoner slumpmässigt i en ‘behandlingsgrupp’ respektive ‘kontrollgrupp’. Givet att man lyckas genomföra både ‘selection’ och ‘assignment’ slumpmässigt kan man visa tt förväntningsvärdet av utfallsskillnaderna mellan de båda grupperna är den genomsnittliga kausala effekten i populationen. Kruxet är bara att de experiment som genomförs nästan aldrig bygger på att deltagare i experiment är valda ur en slumpmässig population! I de flesta fall startas experiment för att det i en given population (exemplevis skolelever eller arbetssökande i landet X) föreligger ett problem av något slag som man vill åtgärda. Ett idealt randomiserat experiment förutsätter att både ‘selection’ och ‘ assignment’ är randomiserade — detta innebär att i princip inga av de empiriska resultat som randomiseringsföreträdare idag  så ivrigt prisar håller i strikt matematisk-statistisk mening. Att det bara talas om randomisering i ‘assignment’fasen är knappast någon tillfällighet. När det gäller ‘som om’ randomisering i ‘naturliga experiment’ tillkommer dessutom det trista — men ofrånkomliga — faktum att det alltid kan föreligga beroende mellan de undersökta variablerna och icke-observerbara faktorer i feltermen, vilket aldrig går att testa!

Ett annat påtagligt och stort problem är att forskare som använder sig av de här på randomisering grundade forskningsstrategierna genomgående för att nå ‘exakta’ och ‘precisa’ resultat ställer upp problemformuleringar som inte alls är de vi verkligen skulle vilja få svar på. Designen blir huvudsaken och bara man får mer eller mindre snillrika experiment på plats tror man sig kunna dra långtgående slutsatser om både kausalitet och att kunna generalisera experimentutfallen till större populationer. Tyvärr inebär detta oftast att den här typen av forskning får en negativ förskjutning bort från intressanta och viktiga problem till att istället prioritera metodval. Design och forskningsplanering är viktigt, men forskningens trovärdighet handlar ändå i grund och botten om kunna ge svar på relevanta frågor vi som både medborgare och forskare vill få svar på.

Next Page »

Blog at WordPress.com.
Entries and comments feeds.