Jag har sagt det förr och säger det igen – vi har en bostadsbubbla!

29 April, 2011 at 18:08 | Posted in Economics | 3 Comments


Enligt purfärsk finansmarknadsstatistik från SCB ökade de monetära finansinstitutens utlåning till hushållen med 7,3 procent i mars jämfört med samma månad föregående år. Föregående månad var ökningstakten 7,5 procent.
Utlåningen för bostadsändamål uppgår nu sammanlagt till över 2000 miljarder kronor, vilket är en ökning med 7,5 procent jämfört med samma månad föregående år. Bostadsskulderna har ökat från 50 procent för femton år sedan till mer än 120 procent av de disponibla inkomsterna.
Det är hög tid att sticka hål på bubblan – i stället för att som riksbank och regering mest titta åt andra hållet och låtsas att det regnar!

Advertisements

Finanskristeori a la Minsky

28 April, 2011 at 18:56 | Posted in Economics | Comments Off on Finanskristeori a la Minsky

Keynes vs Hayek (rond II)

28 April, 2011 at 18:39 | Posted in Economics | 3 Comments

Ungdomsarbetslöshet i europeisk strykklass

27 April, 2011 at 08:48 | Posted in Economics, Statistics & Econometrics | Comments Off on Ungdomsarbetslöshet i europeisk strykklass

                        Källa: SCB och egna beräkningar

Arbetslösheten bland ungdomar i Sverige är inget vi kan bagatellisera. På senare år har den legat runt 20-30% (om vi bortser från de som ej är i arbetskraften eller studerande som söker arbete, ca 6-8%). Vi har också kunnat se sedan tidigare (med början ca 1990) att vi fått svårare och svårare att få ned arbetslösheten efter att konjunkturen vänt. Allra sämst har de utan avslutad gymnasieutbildning, föga förvånande (strukturomvandlingar i riktning mot högre kvalifikationskrav har ju varit legio), haft det.

På officiellt håll har man egentligen inte kunnat komma med någon förklaring. Jobbskatteavdrag på över 70 mdr SEK under de senase åren borde peka i annan riktning. En bov i dramat är den allt mindre satsningen på arbetsmarknadsutbildning (en procent av arbetskraften år 1990 och någonstans runt en promille i dag). Arbetsmarknadsutbildningen är nu nere på nivåer från arbetsmarknadspolitikens barndom på 50-talet. Med tanke på hur många företag som säger att de inte hittar personal med rätt kompetens är detta minst sagt uppseendeväckande. Det börjar bli dags för kursändring i regeringens arbetsmarknadspolitik!

IMF snart ifatt Keynes

26 April, 2011 at 15:38 | Posted in Economics | Comments Off on IMF snart ifatt Keynes

Till skillnad från många ekonomiska aktörer, institutioner och regeringar, har IMF verkligen dragit lärdom av finanskrisen och kan numera tänka tanken att kapitalkontroller kan fungera som bubbelhämmare. Redan i fjol konstaterade man att de länder som hade kapitalkontroller klarade sig bättre än andra länder under finanskrisen 2007-09. I ett par nya rapporter konstaterar man att fria kapitalrörelser faktiskt kan vara destabiliserande och i sin förlängning leda till finansbubblor.

Det verkar som om IMF äntligen är på väg att hinna ifatt de lärdomar Keynes hade med sig i bagaget när han var med och skapade grunderna för IMF i Bretton Woods år 1944. För Keynes var kapitalkontroller självklara instrument för att reglera volatila och destabiliserande finansmarknader.

En påsksmäll mot oförnuftets profeter!?

24 April, 2011 at 16:52 | Posted in Education & School | 2 Comments

I Sydsvenskan har Per T Ohlsson i sin söndagskrönika en skoldrapa som får Maciej Zarembas artikelserie i DN att framstå som ren sörgårdsidyll. Ohlsson avslutar sin artikel “Läraren som försvann” med följande salva: “Själv är jag inte ett dugg överraskad av att det har gått utför … Min andra eller tredje termin i Lund på 1970-talet, i efterdyningarna från 1968, fick jag av någon anledning för mig att läsa ett betyg i pedagogik. Annorlunda uttryckt: Jag kan stoltsera med 20 akademiska poäng i ren galenskap.”

Låna dig rik på riktigt!

24 April, 2011 at 16:31 | Posted in Politics & Society | Comments Off on Låna dig rik på riktigt!

I Sverige har vi en lagstiftning som tvingar kommuner att ha bibliotek. Egentligen är det märkligt att man ska behöva lagstifta om något så självklart. Hur skulle Sverige se ut utan biblioteken?

Att medborgare läser  är en viktig grund i demokratin. Ett land utan rikligt med böcker är ett fattigt land.

Demokratin ska utvecklas, inte avvecklas. Demokratin måste få kosta. Det behövs inte färre böcker, det behövs fler. Det  behövs inte mindre folkbildning, det behövs mer.

Keynes – ständigt aktuell (tyvärr)

20 April, 2011 at 20:16 | Posted in Economics, Statistics & Econometrics | Comments Off on Keynes – ständigt aktuell (tyvärr)

“The outstanding faults of the economic society in which we live are its failure to provide for full employment and its arbitrary and inequitable distribution of wealth and incomes … I believe that there is social and psychological justification for significant inequalities of income and wealth, but not for such large disparities as exist to-day.”

Detta skrev John Maynard Keynes i The General Theory (1936). Sjuttiofem år senare ser det ut så här i vårt land:

Källa: The Top Incomes Database

Direktörsklubb i DN gör mig illamående

20 April, 2011 at 14:25 | Posted in Economics, Politics & Society | 3 Comments

Lärarnas tidning kan man  idag läsa att grundskole- och gymnasielärare i allmänna ämnen fått en löneökning på mellan 1 och 1,2 procent det senaste året.

Och i DN skrev ett gäng direktörer i fredags om behovet av återhållsamhet. Bra tänker man. Äntligen några av samhällets stöttepelare med etisk resning som ryter till om de skandalösa fallskärmar, bonusar och lönehöjningar direktörer – trots en ekonomisk och finansiell kris – runt om i landet fortsatt ge sig själva på senare år . Men icke sa nicke! Här är det redan lågavlönade löntagare som ska dra åt svångremmen. Direktörerna skriver: “En lärdom från 2010 som alla parter bör ta med sig är vikten av att de avtalade lönehöjningarna kommer på en nivå som på bästa sätt bidrar till återhämtningen i ekonomin och främjar sysselsättningen. Det sämsta vore om avtalsförhandlingarna kommer att präglas av en facklig revanschlusta präglad av en attityd att nu ”ska man ta ut allt som går” … En facklig huggsexa driven av revanschlystnad leder bara till höga nominella löneökningar som inte blir något värda eftersom de driver upp inflation och räntor.”

Titta på det här och fråga dig sen vem det är som borde hålla igen.

Till dessa direktörer kan jag bara säga som Fabian Månsson: Vet hut,  vet sjudubbelt hut!

Om kvalitet och mättnad

19 April, 2011 at 19:10 | Posted in Varia | 2 Comments

När jag studerade sociologi på 1970-talet var en av mina stora inspirationskällor Johan Asplunds underbara lilla klassiker “Om mättnadsprocesser” (Argos 1967). Kan inte låta bli att tänka på den när jag tar del av en diskussion som nu förs på ekonomistas “om det enda kvalitetsförbättringarna gör är att minska vår fördragsamhet med verklighetens kvarvarande imperfektioner.” Jag tror den känsla  många av oss har inför teknikutvecklingens “kvalitetsförbättringar” är inte så lite av “rulla ut röda mattan och rulla in den bakom oss”.

Asplunds funderingar kring mättnadsprocesser ger också ett intressant perspektiv. Asplund  skriver t ex: “Så länge ett mode är fräscht, hävdar man sig på det hela taget bäst genom att ansluta sig till det. Först när det undergått en mättnadsprocess lönar det sig att träda fram med ett nytt program … Beatles förlorade i vissa grupper sin popularitet på just det sätt som all härlighet i regel förgår: genom mättnadsprocesser … [F]orskarleda är samma fenomen som mättnadsprocesser – hos råttor … [D]en extremt specialiserade vetenskapsmannen har endast en verksamhetsform, och mättnadsprocessen bör sålunda bli snabb. Han har också försatt sig i en situation, där han inte kan alternera sitt beteende … Ett samhälle utan mättnadsprocesser vore ett öde land, stelnat i en evig förnöjelse med sakernas nuvarande tillstånd. Det vore ett tusenårsrike.”

Inte minst lärde mig Asplund hur nödvändig tidsdimensionen borde vara i ekonomisk teori. Det finns inga tidsoberoende preferenser!

Utanförskapets verkliga ansikte

18 April, 2011 at 20:20 | Posted in Economics, Statistics & Econometrics | Comments Off on Utanförskapets verkliga ansikte


      Källa: SCB och egna beräkningar

Sänkt ersättning och lönepress ger inte en växande skara av långtidsarbetslösa arbete. Men utbildning och en aktiv arbetsmarknadspolitik skulle kunna klara det. Men då krävs det helt säkert en annan inriktning på den ekonomiska politiken än den vår nuvarande regering för.

Ekonomisk ojämlikhet förödande för samhället (III)

18 April, 2011 at 14:01 | Posted in Economics, Statistics & Econometrics | Comments Off on Ekonomisk ojämlikhet förödande för samhället (III)

          Källa: SWIID 3.0

Ju lägre Ginikoefficient, desto jämlikare inkomstfördelning. Sedan 1981 har ojämlikheten i inkomstfördelningen i Sverige trendmässigt  ökat brant.

Ekonomisk ojämlikhet förödande för samhället (II)

17 April, 2011 at 17:11 | Posted in Economics | 11 Comments

    Källa: IFN, Roine och Waldenström 2008 
    Grafik: Idégrafik

    Diagrammet beskriver förmögenhetsutvecklingen i Sverige

Ekonomisk ojämlikhet förödande för samhället (I)

17 April, 2011 at 12:36 | Posted in Economics | Comments Off on Ekonomisk ojämlikhet förödande för samhället (I)

 

 Joseph Stiglitz – nobelpristagaren i ekonomi år 2001 – har i senaste numret av Vanity Fair en mycket läsvärd artikel om vad de ständigt ökande inkomst- och förmögenhetsklyftorna gör med det amerikanska samhället. Han skriver:

“Some people look at income inequality and shrug their shoulders. So what if this person gains and that person loses? What matters, they argue, is not how the pie is divided but the size of the pie. That argument is fundamentally wrong. An economy in which most citizens are doing worse year after year—an economy like America’s—is not likely to do well over the long haul … Perhaps most important, a modern economy requires “collective action”—it needs government to invest in infrastructure, education, and technology … The more divided a society becomes in terms of wealth, the more reluctant the wealthy become to spend money on common needs … America’s inequality distorts our society in every conceivable way. There is, for one thing, a well-documented lifestyle effect—people outside the top 1 percent increasingly live beyond their means. Trickle-down economics may be a chimera, but trickle-down behaviorism is very real … Of all the costs imposed on our society by the top 1 percent, perhaps the greatest is this: the erosion of our sense of identity, in which fair play, equality of opportunity, and a sense of community are so important.”  

Tyvärr ser vi samma utvecklingsmönster även i Sverige:

          Källa:SCB

Frågan är om inte effekterna även här är lika brutala. Ett samhälle där ojämlikhet och inkomst- och förmögenhetsklyftor ständigt ökar imploderar. Kittet som håller samman oss eroderar och kvar finns till sist bara girighet och människor doppade i egoismens iskalla vatten. Det börjar bli dags att på allvar sätta stopp för denna vår tids kanske värsta Juggernaut!

Till medborgarskapets lov

16 April, 2011 at 13:35 | Posted in Politics & Society | 2 Comments

I en lysande artikel i gårdagens Efter Arbetet skriver förre kultur- och utbildningsministern Bengt Göransson följande kloka ord:

“I ett välfärdssamhälle – och ett där verklig demokrati råder – måste man lära sig att se andra som sina medmänniskor, inte som försörjningsobjekt eller produktionsfaktorer. Och om man vidgar perspektivet ytterligare och funderar över Vattenfalls och storföretags och bankers svindlande pengaregn över direktörer som får sparken behöver man knappast vara marxist för att ana att den tid vi nu lever i kan vara kapitalismens slutfas. Svindleri, hämningslös materialism, moraliskt förfall har förr kännetecknat slutet för hela civilisationer. Det betyder inte att världen går under. Men som lundensaren Bengt Lidforss en gång skrev i Barbariets renässans: det organiserade proletariatet är ‘i vår tid den enda samhällsklass, som med kraft och allvar bär upp de ideella kraven, medan däremot överklassen – den maktägande och avgörande överklassen – numera är en samling människor utan framtidstro, utan ideal och blott med ett intresse: att tjäna pengar. Denna sänkning av överklassens andliga nivå är en direkt följd av kapitalismen.'”

Bengt Göransson var en stor inspirationskälla för mig när jag började intressera mig för folkbildning på åttiotalet. Det är han fortfarande.

Acceptera aldrig massarbetslöshet

16 April, 2011 at 09:57 | Posted in Economics | Comments Off on Acceptera aldrig massarbetslöshet

 

Just nu är 8 procent av arbetskraften i Sverige utan arbete. Bland ungdomar är arbetslösheten hela 25 procent. Det är bland de högsta i Europa och klart högst i Norden.

Var har parollen om ”arbete åt alla” tagit vägen? Det verkar som om kampen för full sysselsättning gått i graven. Visst, regeringen talar om full sysselsättning, men den faktiska politiken handlar mer om låga löner och försämrade arbetsvillkor.

Ekonomer som Keynes och Wigforss visade i teori och handling att samhället måste ha en hög effektiv efterfrågan för att hålla tillbaka arbetslösheten. Priset för arbetslöshet är för högt både för den enskilde och samhälle. Dagens massarbetslöshet är oacceptabel. Den är ett oförlåtligt slöseri med mänskliga resurser.

[Tillägg: Intressant inlägg på samma tema i Sydsvenskan]

Statistik och tedrickning

15 April, 2011 at 19:34 | Posted in Statistics & Econometrics | Comments Off on Statistik och tedrickning

En av mina absoluta favoriter i statistikhyllan är David Salsburgs insiktsfulla statistikhistoria The Lady Tasting Tea. Boken är full av djupa och värdefulla reflektioner kring statistikens roll i modern vetenskap. Salsburg är – precis som tidigare t. ex. Keynes – tveksam till hur många samhällsvetare – inte minst ekonomer – okritiskt och oargumenterat ofta bara antar att man kan applicera statistikteorins sannolikhetsfördelningar på sitt eget undersökningsområde. I slutkapitlet skriver han (a a s 301f):

“Andrei Kolmogorov established the mathematical meaning of probability: Probability is a measure of sets in an abstract space of events. All the mathematical properties of probability can be derived from this definition. When we wish to apply probability to real life, we need to identify that abstract space of events for the particular problem at hand … It is not well established when statistical methods are used for observational studies … If we cannot identify the space of events that generate the probabilities being calculated, then one model is no more valid than another … As statistical models are used more and more for observational studies to assist in social decisions by government and advocacy groups, this fundamental failure to be able to derive probabilities without ambiguity will cast doubt on the usefulness of these methods.”

Kloka ord för ekonometriker och andra “räknenissar” att begrunda!

Regeringens ekonomiska politik har inget stöd hos nobelprisekonomer

15 April, 2011 at 11:26 | Posted in Economics | Comments Off on Regeringens ekonomiska politik har inget stöd hos nobelprisekonomer

Regeringen verkar tro att det femte jobbskatteavdraget och lägre skatt för höginkomsttagare ska skapa fler jobb och få fart på ekonomin. Detta är en tro som det saknas grund för om man ska tro de prominenta nobelpristagare i ekonomi som Marika Lindgren Åsbrink i en föredömlig genomgång presenterar på sin blog.

Shiller om nästa bubbla

14 April, 2011 at 20:47 | Posted in Economics | Comments Off on Shiller om nästa bubbla

Robert Shiller skriver på Project Syndicate om var nästa bubbla motsvarande bostadsbubblan i diagrammet ovan kan tänkas komma. Framtiden är svår att sia om, men hans “dark-horse favorite” är “farmland – and not just because there have been stories in recent months of booming farmland prices in the US and the United Kingdom …The housing-price boom of the 2000’s was little more than a construction-supply bottleneck, an inability to satisfy investment demand fast enough, and was (or in some places will be) eliminated with massive increases in supply. By contrast, there has been no increase in the supply of farmland, and the stories that would support a contagion of enthusiasm for it are in place, just as they were in the 1970’s in the US, when a similar food-price scare generated the century’s only farmland bubble.”

Nyliberala marknadseuforin är tydligen över (II)

14 April, 2011 at 18:07 | Posted in Politics & Society | Comments Off on Nyliberala marknadseuforin är tydligen över (II)


Källa:GlobeScan

I tidigare opinionsundersökningar som GlobeScan gjort har genomgående de blå staplarna varit större. Även om bilden inte är entydig, har trenden tydligt gått mot mer marknadsifrågasättande efter finanskrisen 2008-09. Detta tycker jag är bra. I stället för en verklighetsfrämmande Panglossiansk marknadsbild börjar en mer nykter syn på marknaders förtjänster och begränsningar åter växa fram.

Nyliberala marknadeuforin är tydligen över

14 April, 2011 at 13:18 | Posted in Politics & Society | Comments Off on Nyliberala marknadeuforin är tydligen över

I en global opinionsundersökning presenterad av The Economist framgår att tilltron till fria marknader minskat markant runt omkring i världen. I exempelvis USA har uppfattningen att fria marknader är bäst minskat från 80 % år 2002 till 59 % år 2010.  Tyvärr är inte Sverige med i undersökningen, men mycket pekar också här på att marknadsapologetikens bäst före datum passerat!

Keynes vs Hayek

14 April, 2011 at 09:23 | Posted in Economics | Comments Off on Keynes vs Hayek

Bara vackra ord, eller ska lärarkompetens nu äntligen betala sig?

13 April, 2011 at 14:27 | Posted in Education & School | 11 Comments

I en debattartikel i SvD idag har ett antal namnkunniga toppar från näringsliv och skolvärld skrivit om behovet av att fler lärare i skolan blir forskare. Detta tycker jag är jättebra. Även framhållandet av hur viktigt det är med kunskap i skolan applådera jag gärna.

Men det finns annat som gör mig brydd. Man skriver bl. a. att man vill “skapa fler möjligheter för lärare och skolledare att själva bedriva skolrelevant forskning och kombinera den med arbetet i skolan” och att man ska “öka möjligheterna för lärare att ta till sig forskningsresultat och utveckla sin kompetens.”

Eftersom två av författarna är ordföranden i Friskolornas riksförbund – Kjell- Olof Feldt – och vd:n för Sveriges Kommuner och Landsting – Håkan Sörman – ställer sig nog många frågan  om detta bara är tomma löften eller om man verkligen är beredd att också betala för att omsätta de vackra orden i handling.

Erfarenheten runt omkring i landet när det gäller kommuner och friskolors beredvillighet att ställa upp med resurser och tid för att möjliggöra lärares förkovran till forskare via masters- och licentiandstudier har varit i stor utsträckning negativa. Många av de duktiga lärare som de senaste åren med energi och entusiasm påbörjat sin marsch in i det forskarbaserade läreriet har snabbt fått ge upp eftersom uppbackningen från skolledning varit i det närmaste  lika med noll! Ska vi tolka artikeln som att det nu är en synvända på väg i landets kommuner och friskolor och att man är beredd att ge ordentliga möjligheter för duktiga lärare som vill utveckla sin verksamhet och att det också  kommer att visa sig i framtida arbetsuppgifter och lönekuvert att kunskap och ambitioner lönar sig? Hoppas kan man ju alltid …

Utvärderingsmonstret i skolan (III)

13 April, 2011 at 13:01 | Posted in Education & School | Comments Off on Utvärderingsmonstret i skolan (III)

Utvärderingsmonstret i skolan (II)

13 April, 2011 at 09:03 | Posted in Education & School | Comments Off on Utvärderingsmonstret i skolan (II)

“It no longer really matters how well an academic teaches and whether or not he or she inspires their students … [I]t is far more important that they have produced plans for their courses, bibliographies, outlines of this, that and the other, in short all the paraphernalia of futile bureaucratization required for assessors who come from on high like emissaries from Kafka’s castle.” [Johnson citerad i Lena Lindgrens Utvärderingsmonstret: kvalitets- och resultatmätning i den offentliga sektorn, Studentlitteratur , 2010, s. 110]

Party More Study Less!

12 April, 2011 at 19:06 | Posted in Statistics & Econometrics | Comments Off on Party More Study Less!

Jag brukar när jag undervisar studenter i kvantitativa metoder uppmuntra dem att utnyttja webben som komplement. Ett kul sätt att lära sig grundläggande ekonomi, matematik och statistik är att använda sig av Youtube. Kolla t. ex. in EconomicsFun (YouTube.Com/EconomicsFun), AlgebraFun (YouTube.com/AlgebraFun) och StatisticsFun(YouTube.com/StatisticsFun). Kanske blir det på så vis mer tid till fest och mindre (men effektivare) tid för studier. 

Vad för slags experiment bör ekonomer syssla med

 

Det evidensbaserade utvärderingsmonstret i svensk skola

12 April, 2011 at 13:22 | Posted in Education & School | Comments Off on Det evidensbaserade utvärderingsmonstret i svensk skola

Det går ett monster fram över det svenska utbildningssystemet – utvärderingsmonstret. Med ökad betoning av resultatstyrning följer en strid ström av krav på att redovisa kvalitet och resultat. För att mätta makthavarnas hunger efter utvärderingsinformation tvingas skolan avsätta mer och mer resurser och tid för denna verksamhet. I stället för att lita på lärares professionella kompetens kräver den nya väckelserörelsens proselyter att vi ska kunna visa upp evidensbaserade framgångsrecept. Portfolios, utvecklingsplaner, kvalitetsredovisning, obligatoriska kursvärderingar m m tar numera upp en stor del av lärares och skoladministratörers arbetstid. Detta är djupt problematiskt. Dels därför att utvärderingshysterin i många avseenden är direkt kontrafinal – den motverkar sitt eget kvalitet- och effektivitetssyfte. Och dels därför att det realiter inte finns någon evidensteori som kan åberopas när vi delibererar om hur våra utbildningssystem och policy bör se ut. De studier och teoriansatser som anförs saknar trovärdiga broslagningsprinciper från evidens till konklusion och är ofta så allmänt hållna att de helt saknar möjlighet att ge detaljerade anvisningar för hur vi ska uppnå framgång och excellens. Svensk skola hade tjänat på om dess huvudsakliga verksamhetsföreträdare främst ägnade sig åt kärnverksamheten att hjälpa unga människor lära sig saker och inte åt evidensbaserade utvärderingar med tvivelaktigt värde.

Som vetenskapsteoretikern Nancy Cartwrigth skriver (“Evidence-based policy: Where is our theory of evidence?”, Journal of Children’s Services, June 2010): “We need to develop a practicable theory of evidence, a theory  that will work for evidence-based policy. But it had better be a good theory, one that is both sound and usable.”

Hur vi får ordning på ekonomin efter finanskrisen

11 April, 2011 at 23:37 | Posted in Economics | Comments Off on Hur vi får ordning på ekonomin efter finanskrisen

Lärare och kunskap – obligatorisk läsning

11 April, 2011 at 13:33 | Posted in Education & School | 2 Comments


Vetenskapsjournalisten David Warsh bok Kunskap och nationers välstånd – som handlar om den amerikanske ekonomen Paul Romers uppmärksammade och revolutionerande teori om sambandet mellan kunskap och tillväxt – borde vara obligatorisk läsning för landets alla skolpolitiker.

I Sverige har levnadsstandarden mätt som per capitainkomst ökat med en faktor på över 50 sedan mitten av 1800-talet. Överlag är människor i västvärlden idag mer tjugo gånger rikare än vad de var för ett och ett halvt sekel sedan. Dess befolkning har en förväntad livstid som är nästan dubbelt så hög som förfädernas. Vad har skapat denna ökning i välfärd och levnadsstandard?

Och samtidigt: varför skiljer sig idag per capitainkomst och tillväxttakt i olika länder åt mer än någonsin? Varför har skillnaden mellan rika och fattiga länder ökat? Hur kan det komma sig att världens rikaste länder i början av det tjugoförsta århundradet har en per capitainkomst som är mer än trettio gånger större än den i de fattigaste länderna?

”En verkligt god förklaring är praktiskt taget sömlös” skrev Adam Smith 1776 i Wealth of Nations. Finns det en sådan förklaring för samhällsvetenskapernas och mänsklighetens kanske viktigaste problemfält – den ekonomiska tillväxten?

Paul Romers artikel ”Endogenous Technological Change” (1990) – där kunskap görs till tillväxtens viktigaste drivkraft – är nog det närmsta vi för närvarande kan komma.

Romer gör en betydelsefull åtskillnad mellan vanliga objekt (bilar, kylskåp, datorer) och kunskaper (formler, matrecept, patent). Kunskaper är för Romer ett slags instruktioner eller recept som talar om hur vi kan använda våra resurser för att producera nyttigheter. Med bättre kunskaper kan tillväxten öka även om de materiella resurserna är begränsade. Kunskaper är icke-rivaliserande så till vida att en persons nyttjande av kunskap inte minskar andras möjlighet till brukande av samma kunskap. Till skillnad från människor (med sina speciella färdigheter och utbildning) och ting (aktier, maskiner, naturtillgångar) styrs kunskap av stigande avkastning. Ett föremål (en portion mat) kan bara konsumeras av en enskild person vid ett tillfälle, medan kunskap (matreceptet) kan användas av hur många som helst när som helst.

Romer har övertygande visat på kunskapsproduktionens betydelse för skapandet av nationernas välfärd. Och om idéer och kunskaper spelar en så avgörande roll för långsiktig tillväxt och välfärd borde betydligt mer av debatten – istället för räntor och skattesatser – handla om utbildningsstrategier, forskningssatsningar och lärarlöner. Att kunna hantera spänningen mellan att skapa kunskapsbefrämjande institutioner och samtidig se till att så många som möjligt får nytta av kunskapen är en av politikens främsta uppgifter.

Kunskap är makt. Detta gäller också inom ekonomi. Bill Gates och Ingvar Kamprad är levande bevis på att kunskap om något som andra inte har kunskap om kan göra en rik. Och kanske än viktigare: kunskap är det som ligger till grund för våra möjligheter att skapa långsiktig välfärd.

Ödets vagn löper förvisso inte på skenor. Men kunskap är likväl, som Romer visar, det lokomotiv som driver den ekonomiska tillväxten och människors välfärd framåt.

Lärarlöner – sugen på att bli lärare?

10 April, 2011 at 18:39 | Posted in Education & School | Comments Off on Lärarlöner – sugen på att bli lärare?

         Källa: LR, SCB och egna beräkningar.

Next Page »

Create a free website or blog at WordPress.com.
Entries and comments feeds.

%d bloggers like this: