Weitermachen Sanssouci

18 February, 2019 at 10:11 | Posted in Education & School | Leave a comment

 

This satirical film is not far from reality today. Most of us working within the universities have for a long time been aware of what the degradation of teaching and research do to both students and teachers. [h/t Steve Keen]

Mobileländet i svenska skolor

12 February, 2019 at 18:25 | Posted in Education & School | Leave a comment

mobbeEfter att ha varit ute och besökt en rad skolor under några veckors tid kan yours truly inte låta bli att fundera över saker man skulle vilja ändra och förbättra. Och en och annan undran kan man ju också kosta på sig. Som t ex varför vi i vårt land inte följt det franska beslutet att totalförbjuda mobiltelefoner i skolan. Och nej, jag VET att mobilförbud inte löser skolans alla problem. Ingen vettig människa har någonsin sagt eller trott det.

Forskning på området visar att de som framför allt förlorar på den störning mobiltelefoner ger upphov till i klassrummet är de — ofta lågpresterande — elever som har det svårast i skolan. Det är de eleverna — från utbildningsmässigt och socio-ekonomiskt svaga grupper — vi sviker genom att låtsas som om mobilproblemet inte är stort nog att tas på allvar. Vill vi motarbeta den ökade segregationen och ojämlikheten i svensk skola behövs många och starka åtgärder. Mobilförbud är inte något av de största. Men det vore definitivt ett steg i rätt riktning.

Stoppa skolsegregationen

9 February, 2019 at 11:59 | Posted in Education & School | Leave a comment

Förra veckan presenterade SVT en uppmärksammad kartläggning över den svenska skolsegregationenen. Resultatet var nedslående. I kommun efter kommun kunde man visa på hur segregationen ökat i svensk skola.

core-beliefs-worthless-v-valuable-compressedDen segregation som det ‘fria’ skolvalet och kommunaliseringen av skolan gett upphov till är i sig illa nog, men följderna vi kan se i samhället av att elever med samma etnisk-socio-ekonomiska bakgrund koncentreras till vissa skolor är ännu mer förödande. Skolresultaten skiljer sig allt mer mellan skolor och elever, och kanske värst av allt, så ökar skillnaderna. Mekanismerna bakom detta är många (uteblivna kamratgruppseffekter, olika resurstilldelning, etc), men efter att själv ha varit ute på skolor under några veckor i vinter har yours truly på plats kunnat konstatera att det på flera skolor verkligen står illa till.

Skolan ska vara inkluderande och kompensatorisk. Men så ser det inte ut i verkligheten. Vi lever mer och mer i olika parallellsamhällen med tillhörande parallella skolvärldar. Det kitt som skolan en gång var för att skapa samhörighet och gemenskap finns inte längre. Skolor där majoriteten av elever har annan etnisk-socio-ekonomisk bakgrund än den egna ratas.  Man söker sig till skolor där eleverna har samma bakgrund som man själv. Lika söker lika.

Självklart kan det inte uppfattas som annat än ett kapitalt misslyckande om en skola med kompensatoriska aspirationer uppvisar ett mönster där etnicitet och föräldrars utbildningsbakgrund får allt större genomslag på skolresultaten.

Man slås snabbt av att de skolor där man har de största och svåraste problemen har man också påfallande ofta inte de bäst ämnade lärarna. Duktiga lärare söker sig till de mer välfungerande skolorna och ökar på så vis ytterligare segregationens effekter. Detta borde så klart ansvarstagande politiker se till att åtgärda. Det kräver ingen ‘rocket science’ för att räkna ut att man måste göra det mer attraktivt för ‘duktiga’ lärare att arbeta på de ‘svåra’ skolorna (högre lön, mindre undervisningstid, mer tid för planering, etc).

I skollagen borde det ingå som en självklar portalparagraf att skolans huvudmän ska ha skyldighet se till så att skolor har en allsidig etnisk-socio-ekonomisk sammansättning. Så är det inte idag. Och det är en skandal.

Skolan borde vara den fasta punkt i unga människors tillvaro dit de kan komma och – liksom lärare – temporärt dra sig undan familje- och samhällslivets stormar. Skolan borde få vara en ö i en värld full av intensiva förändringar. Vi har alla flera olika identiteter, aspirationer, bakgrunder och drömmar. Men i skolan borde vi mötas som jämlikar. Olika, men jämlika.

Ska skolan kunna katalysera och förändra måste den vara något annat och inte identiskt med sin omgivning. I dagens samhälle måste skolan få fungera som något annorlunda, ett alternativ till de eroderande marknadskrafter som idag hotar samhällsbygget genom att reducera samhällsmedborgare till konsumenter. När inte familjen eller samhället står emot måste skolan kunna stå upp och ta tillvara det uppväxande släktets genuina emancipatoriska intressen

Skolan ska fostra kunskapande medborgare. En skola med religiösa, etniska, eller vinstgivande bevekelsegrunder är ingen bra skola. Skolan ska möta eleverna utifrån vad de kan bli och inte utifrån vad de är.

Avskaffa vinstdrivande friskolor!

3 February, 2019 at 12:50 | Posted in Education & School | Leave a comment

vinstmaskinenI Sverige år 2019 låter vi friskolekoncerner med undermålig verksamhet få plocka ut skyhöga vinster — vinster som den svenska staten gladeligen låter dessa koncerner ta av vår skattefinansierade skolpeng. Dessa smarta välfärdsplundrare har överlag en högre lönsamhet än näringslivet i sin helhet, men när man väl plundrat färdigt lämnar man över problemen och eleverna till den förkättrade offentliga sektorn.

Många är med rätta upprörda och de som är kritiska till privatisering av vård och skola har haft gyllene tillfällen att tydligt och klart tala om att man nu vill se till att undanröja möjligheterna för vinstdrivande bolag att verka inom vård, omsorg och skola.

Men så har inte skett. Istället har det kommit en jämn ström av krav på ökad kontroll, tuffare granskning och inspektioner. När nu privatiseringsvåtdrömmen visar sig vara en mardröm så tror man att just det som man ville bli av med — regelverk och ‘byråkratisk’ tillsyn och kontroll — skulle vara lösningen.

Ett flertal undersökningar har på senare år  visat att det system vi har i Sverige med vinstdrivande skolor leder till att våra skolor blir allt mindre likvärdiga — och att detta i sin tur bidrar till allt sämre resultat. Ska vi råda bot på detta måste vi ha ett skolsystem som inte bygger på ett marknadsmässigt konkurrenstänk där skolor istället för att utbilda främst ägnar sig åt att ragga elever och skolpeng, utan drivs som icke-vinstdrivna verksamheter med kvalitet och ett klart och tydligt samhällsuppdrag och elevernas bästa för ögonen.

Sverige har varit internationellt unikt genom att tillåta vinstuttag i friskolor. En lagändring skulle här innebära att Sverige i likhet med andra länder omöjliggör vinstutdelning på friskolor finansierade med offentliga medel. Detta skulle också innebära att vi får en lagstiftning som går hand i hand med vad svenska folket tycker, eftersom opinionsundersökningar gång visat att en klar majoritet anser att friskolor ska vara skyldiga att återinvestera hela överskottet i skolan.

Man ska komma ihåg att det striden gäller egentligen inte är om verksamheter får gå med vinst eller inte, eftersom en vinst — ett överskott — som återinvesteras i verksamheten är en förutsättning för att skolor ska kunna överleva och utvecklas på sikt. Vad striden gäller är vinstdelning — om vinsten ska få lov att lämna verksamheten i form av t. ex. aktieutdelning. Detta avspeglas också i val av bolagsform och vilka aktörer skolföreträdare värnar. De som prioriterar lönsamhet och finansiärer, väljer ofta att driva verksamheten i bolagsform eftersom det underlättar för externa finansiärer att få avkastning på satsat kapital. De flesta av dagens friskolor drivs i bolagsform och de största skolkoncernerna ägs numera av riskkapitalbolag vars huvudsakliga syfte är att förvärva företag för att så snart som möjligt avyttra dem med vinst.

Vi vet idag att friskolor driver på olika former av etnisk och social segregation, påfallande ofta har låg lärartäthet och dåliga skolresultat, och i grund och botten sviker resurssvaga elever. Att dessa verksamheter ska premieras med att få plocka ut vinster på våra skattepengar är djupt stötande. I ett samhälle präglat av jämlikhet, solidaritet och demokrati borde det vara självklart att skattefinansierade skolor inte ska få drivas med vinst och vinstutdelning som främsta ledstjärnor.

Mervärde i skolan

26 January, 2019 at 17:36 | Posted in Education & School | Leave a comment

Hur ska man avgöra hur bra en skola egentligen är? Att bedöma en skola vars samtliga elever är studiebegåvade, studiemotiverade och har starkt föräldrastöd efter samma mall som en skola vars elever kännetecknas av motsatsen är både missvisande och orättvist. Ett vanligt sätt att hantera denna problematik är att undersöka vilket mervärde en skola ger. Även om detta är konceptuellt enkelt så finns det stora problem med sådana mätningar.

juke

En skolas mervärde tas fram genom att undersöka något utfall, exempelvis resultat på nationella prov, samtidigt som man tar hänsyn till någon typ av ingångsvärde, exempelvis resultat på tidigare nationella prov. Skolans mervärde är den genomsnittliga förändringen av elevernas provresultat … Ett uppenbart problem med denna ansats är att skolor, lärare och elever kan ha incitament att på olika sätt visa sig bättre än vad de egentligen är. Detta kan ske genom generös provbedömning, fusk, genom att drilla eleverna på exakt den typ av uppgifter som proven brukar innehålla osv …

Mervärdesmått baserade på prov kan vara värdefulla för att finna problem och styrkor hos lärare, skolor och undervisningssätt men det går inte att bortse från att de går att manipulera och att de är långt ifrån ett sammanfattande kvalitetsmått. Hur allvarliga dessa problem är beror emellertid på hur mervärdesmåtten används och problemen kan antas bli större när starka incitament som knyts till dem. Hur frustrerande det än må vara så finns det därför anledning att vara försiktig med att styra verksamheter med hjälp av mervärdesanalyser. Risken är annars att man får vad man betalar för medan man inte får det man inte betalar för.

Jonas Vlachos/Ekonomistas

Svensk skollag — ett skämt

20 January, 2019 at 11:09 | Posted in Education & School | Comments Off on Svensk skollag — ett skämt

När Carina lyfte ut en störande elev ur klassrummet anmäldes hon av föräldrarna. Både Skolinspektionen och polisen kom fram till att hon handlat korrekt. Ändå krävdes hennes arbetsgivare på böter för kränkning av eleven. Och själv kände hon sig pressad att sluta sin anställning.

berglin-snoLärare har rätt att rent fysiskt tillrättavisa störande elever. Men de som gör det, och blir anmälda, riskerar sitt jobb …

I september 2018, nästan ett år efter själva händelsen, lade också Skolinspektionen ner sin utredning … Carina var friad. Barn- och elevombudets beslut hanlade inte i första hand om Carinas agerande, utan kritiserade skolan och huvudmannen för att inte ha tagit sitt ansvar och förhindrat att eleven blev kränkt. Men det var hon som hade fått ta smällen och fått sluta sitt jobb.

— Det känns rättsosäkert och fullständigt regelvidrigt. Hur många lärare blir utsatta för detta? undrar hon.

Emma Leijnse/SDS

Och så undrar politiker varför det är så svårt att få tillräckligt många att vilja jobba som lärare i vårt land …

Nationalekonomisk forskning om friskolor och skolkonkurrens

13 January, 2019 at 11:43 | Posted in Education & School | Comments Off on Nationalekonomisk forskning om friskolor och skolkonkurrens

DN:s debattsida kunde man för några år sedan, apropå en Pisarapport, läsa följande:

skolpeng2Bara för att det finns ett statistiskt samband behöver det inte finnas ett orsakssamband … Ett exempel på hur fel det kan bli gäller skolvalets och konkurrensens effekter. I Pisarapporten läser vi att det inte finns någon relation mellan länders resultat och andelen elever i fristående skolor. Samma slutsats dras av Andreas Schleicher … Svenska pedagoger och debattörer på vänsterkanten har tagit ett steg längre och hävdat att skolvalet ligger bakom kunskapsfallet i internationella undersökningar …

Samtidigt motsägs båda dessa påståenden av den nationalekonomiska skolforskningen … Forskningsmetoderna som används är inte helt invändningsfria, men de är långt mycket bättre än de som används i OECD:s egna analyser.

Låt mig börja med att slå fast att jag helt delar debattörernas uppfattning vad avser våra begränsade möjligheter att dra kausala slutsatser utifrån rena korrelationer.

Så långt är jag med dem.

Men — återigen får vi i grund och botten höra den gamla vanliga självgratulerande visan — nationalekonomisk skolforskning “visar” (garderat med en till intet förpliktigande utsaga om att forskningsmetoderna som används sägs vara inte “helt invändningsfria”) att fler friskolor leder till bättre resultat. Problemet kvarstår, för i grund är det man säger — trots åberopade “rigorösa studier” — lika ifrågasättbart som de “vänstersidans” tolkningar av Pisa-resultaten som man kritiserar!

Låt mig förklara varför jag anser att det den åberopade “nationalekonomiska skolforskningen” säger om skolkonkurrens och friskolor är lika mycket “fel” som “vänstertolkningarna” — och samtidigt försöka reda ut vad forskning och data verkligen säger om skolkonkurrens och friskolors effekter på skolors och elevers resultat.

Continue Reading Nationalekonomisk forskning om friskolor och skolkonkurrens…

Why is 0! =1?

5 January, 2019 at 12:32 | Posted in Education & School | Comments Off on Why is 0! =1?


The single most important factor behind successful education — from kindergarten to university — is, and has always been — having a good teacher!

Dags för flumpedagogers självrannsakan

28 December, 2018 at 12:23 | Posted in Education & School | 2 Comments

I dag kan vi se resultatet av nittiotalets pedagogiska ‘upplysning’. Undersökningar som PISA och TIMSS ger klara besked, den svenska skolan har försämrats på ett sätt som saknar motstycke i internationella mätningar …

flumDet vore kanske på sin plats att vi rannsakade oss själva och den skoldebatt vi fört under de senaste tjugo åren. En sådan avbön från nittiotalets idéer om den goda läraren skulle vara ett väsentligt bidrag till att höja läraryrkets status i Sverige … Det skulle kunna återupprätta de lärare som lyckats göra motstånd mot de pedagogiska trender där en handledande lärarroll framhålls. Det skulle innebära att lärare igen med stolthet kunde se den egna yrkesidentiteten i ett historiskt perspektiv.

Pedagogikprofessor Jonas Linderoth

Even a genius has to work hard

23 November, 2018 at 17:39 | Posted in Education & School | 1 Comment

Several years later I developed a broader theory of what separates the two general classes of learners—helpless versus mastery-oriented. I realized that these different types of students not only explain their failures differently, but they also hold different “theories” of intelligence. The helpless ones believe that intelligence is a fixed trait: you have only a certain amount, and that’s that. I call this a “fixed mind-set.” Mistakes crack their self-confidence because they attribute errors to a lack of ability, which they feel powerless to change. They avoid challenges because challenges make mistakes more likely and looking smart less so … Such children shun effort in the belief that having to work hard means they are dumb.

Your-Inner-GeniusThe mastery-oriented children, on the other hand, think intelligence is malleable and can be developed through education and hard work. They want to learn above all else. After all, if you believe that you can expand your intellectual skills, you want to do just that …

We validated these expectations in a study published in early 2007 … As we had predicted, the students with a growth mind-set felt that learning was a more important goal in school than getting good grades. In addition, they held hard work in high regard, believing that the more you labored at something, the better you would become at it. They understood that even geniuses have to work hard for their great accomplishments. Confronted by a setback such as a disappointing test grade, students with a growth mind-set said they would study harder or try a different strategy for mastering the material.

The students who held a fixed mind-set, however, were concerned about looking smart with less regard for learning. They had negative views of effort, believing that having to work hard at something was a sign of low ability …

EinstinePeople may well differ in intelligence, talent and ability. And yet research is converging on the conclusion that great accomplishment, and even what we call genius, is typically the result of years of passion and dedication and not something that flows naturally from a gift. Mozart, Edison, Curie, Darwin and Cézanne were not simply born with talent; they cultivated it through tremendous and sustained effort. Similarly, hard work and discipline contribute more to school achievement than IQ does.

Carol S. Dweck

Extremely important and far-reaching research indeed.

Being diagnosed as​ a ‘gifted child’ sure is a confidence boost. But it’s not always the blessing people so often assume. It can also blind you to the fact that even if you’re smart, there are other people who are also smart. People you can learn from. Learning that makes brain neurons grow new connections. For some of us that insight — unfortunately — comes late in life.

Deutschlands Schulen brauchen eine grundlegende Reform

25 October, 2018 at 08:35 | Posted in Education & School | Comments Off on Deutschlands Schulen brauchen eine grundlegende Reform

 

Das leere Versprechen vom Aufstieg durch Bildung

22 October, 2018 at 14:37 | Posted in Education & School | Comments Off on Das leere Versprechen vom Aufstieg durch Bildung

oecdstudie_viertel_schafft_aufstieg_bildung20120911183624Die Bilanz fällt ernüchternd aus. Kinder, die aus schwierigen sozialen Verhältnissen oder aus Familien mit Migrationshintergrund stammen, haben immer noch deutlich schlechtere Chancen im deutschen Bildungssystem als andere. Das ist das Ergebnis einer Analyse des Bildungsforschers Klaus Klemm im Auftrag des Deutschen Gewerkschaftsbundes (DGB).

Sein Fazit: “Deutschlands Kindertagesstätten und Schulen bauen die Spaltung der Gesellschaft in Gewinner und Verlierer nicht ab, sondern verfestigen sie.” Schon in der Kita würden Ungleichheiten von Kindern aus unterschiedlichen sozialen Lebenslagen angebahnt.

“Personalnot in Schulen und an Kitas, mangelnde Ausstattung für inklusives Lernen oder die Integration von Flüchtlingen – wenn Knappheit herrscht oder ein System nicht funktioniert, trifft es die Gruppe der sozial Schwächsten am stärksten”, sagt Klemm. Er hat Daten zu einzelnen Stationen im Bildungssystem neu ausgewertet – und auf Chancengleichheit von der Krippe bis zur Hochschule überprüft.

Der Spiegel

Ekonomistas — allt från etablissemangsekonomers färdigtuggade skräpmat till läsvärda ariklar

18 October, 2018 at 21:34 | Posted in Education & School | 1 Comment

VlachosFör att utröna vilka effekter skolval har är det naturligtvis centralt att känna till vilken typ av skolor familjer föredrar. Det finns i princip två sätt att få kunskap kring detta: man kan fråga familjer vilken typ av skolor de uppskattar och man kan observera vilka skolor familjer faktiskt väljer. Vilken metod man väljer kan ge väldigt olika svar, vilket manifesteras i en debattartikel av Almega och Friskolornas Riksförbund som hävdar att obligatoriskt skolval är ett sätt att minska den sociala skolsegregationen.

Artikeln är baserad på en enkätundersökning som bland annat kommer fram till att föräldrar med svaga socioekonomiska förutsättningar värdesätter skolor med bra akademiska resultat särskilt högt. Socioekonomiskt starka familjer värderar däremot trivsel högre. Detta resultat påstås i rapportsammanfattningen vara i linje med vad den internationella forskningen visar, men att socioekonomiskt starka familjer skulle värdesätta skolors akademiska nivå lägre än socioekonomiskt svaga är minst sagt kontraintuitivt. Det kan därför vara bra att klargöra vad den internationella forskningen kring skolval egentligen kommit fram till.

En färsk studie från New York, som är under revidering för American Economic Review, finner att familjer söker sig till skolor (i detta fall high-schools) med högpresterande elever. Detta gäller för samtliga undersökta elevgrupper men resultaten visar att elever som själva är högpresterande är särskilt benägna att välja skolor med högpresterande elever. Däremot finns det inget som tyder på familjer skulle vara särskilt benägna att välja skolor som förvaltar sitt elevmaterial väl. Att en skola har ett högt ”förädlingsvärde” lockar alltså inte fler att välja den. Inte heller är familjer mer benägna att välja skolor som enligt studiens statistiska analys skulle passa just deras barn särskilt väl …

Liknande resultat går igen i andra studier. En välkänd sådan från North Carolina finner att familjer med stark socioekonomisk bakgrund är särskilt benägna att välja skolor med goda resultat, vilket alltså i hög grad fångar skolans elevsammansättning. Studien finner också att familjer från olika minoritetsgrupper har en tydlig preferens för skolor där respektive minoritetsgrupp är välrepresenterad. Lika söker alltså i hög grad lika.

Det finns även en svensk rapport som undersöker familjers faktiska skolval (lågstadiet). Hur en skola presterar på de nationella proven är inte särskilt viktigt medan avstånd till hemmet har betydelse. Vidare gör hög andel elever med utländsk bakgrund gör en skola mindre attraktiv, särskilt då för lågutbildade familjer med svensk bakgrund och högutbildade familjer med utländsk bakgrund. Skolor med många nyanlända ratas dock främst av svenska högutbildade familjer. Familjer med svensk bakgrund, speciellt de högutbildade, verkar även angelägna att välja skolor med socioekonomiskt starka elever, något som familjer med utländsk bakgrund verkar undvika. Generellt verkar familjer söka sig till skolor där eleverna tillhör samma socioekonomisk grupp som en själv. Lika söker återigen lika …

Snarare än att förlita sig på vad familjer uppger i enkäter är det önskvärt att studier av skolval baseras på hur familjer faktiskt väljer skolor. Det är trots allt vad familjer gör och inte vad de säger som i slutändan spelar roll för vilka konsekvenser skolvalet får. Dessutom spelar skolvalets utformning roll och ordningen med urval baserat på kötid till populära friskolor är med största sannolikhet något som förstärker skolvalets segregerande effekter. Oavsett skolvalets utformning måste dock slutsatsen från forskningen kring familjers preferenser vara att skolval knappast kan vara ett särskilt verksamt verktyg för att bryta den sociala skolsegregationen.

Jonas Vlachos

Som alltid initierat, relevant och intressant från en av våra få duktiga ekonomer som ägnar sig åt skolforskning.

Ekonomistas blandar allt från etablissemangsekonomers färdigtuggade skräpmat till synnerligen läsvärda artiklar av forskare som Jonas Vlachos.

Sovra och läs!

The British school system​ — damaging working-class children

10 October, 2018 at 17:49 | Posted in Education & School | Comments Off on The British school system​ — damaging working-class children

While on the surface middle and working class children appear to be receiving the same comprehensive education, in some​e cases while attending the same schools, the entrenchment of policies of choice and excessive testing, assessment, sorting and sifting mean that they are increasingly educated apart as they move through the school system. The divide in English education is not just between state and private, but also within the state sector itself.Diane-Reay-featuredIn the past the barriers to realising working class educational potential came through failing the 11-plus and being consigned to schools seen to be second-rate, or being relegated to the bottom stream of a grammar school. Now OECD research shows that middle class students tend to be taught in smaller classes and have access to better quality teaching resources than their working class peers. Although nominally receiving the same education as middle class students who attend state schools, working class children are subject to a narrowing of the curriculum and a degree of teaching to the test that is not experienced by their middle class peers. They are also more likely to be taught by inexperienced teachers and to experience a higher turnover of staff. The historical legacy of different education for different classes still overshadows the state sector. But the inequalities it perpetuates have been reinforced by the neoliberal drive towards markets, competition, regulation, and individualism.

Diane Reay

Miseducation

4 October, 2018 at 00:08 | Posted in Education & School | Comments Off on Miseducation

When Diane Reay, Cambridge University professor of education, started researching her book about working class children’s experiences of education, she had no idea just how much inequality she would uncover in state schools today … She expected to find the English state system was providing roughly the same education for all. “But it doesn’t” …

miseduReay’s background informs her book and her opinions. The daughter of a coalminer, and the eldest of eight, she grew up on a council estate and received free school meals. She then spent 20 years working as a teacher in London primary schools before moving into academia and ending up at Cambridge …

“I learned as a small child I had to work at least twice as hard as the middle class children to achieve the same result. When I did show ambition – to go to LSE to be a political researcher – I was told it wasn’t appropriate.”

How much has changed? “This government is making inequality in education worse, not better,” she says.

Donna Ferguson/The Guardian

Die Soziale Spaltung wird durch Privatschulen zementiert

4 October, 2018 at 00:01 | Posted in Education & School | Comments Off on Die Soziale Spaltung wird durch Privatschulen zementiert

inklusion_by_thomas_plassmann_6Der Bildungswissenschaftler Marcel Helbig hat für das Wissenschaftszentrum in Berlin die soziale Spaltung in Deutschland messbar gemacht. In seiner aktuellen Studie … hat er zusammen mit seiner Kollegin Stefanie Jähnen gewaltige Datenmengen aus 74 deutschen Städten ausgewertet. Er wollte wissen, wie sich einkommensschwache Menschen auf die Stadtgebiete verteilen. Das Ergebnis: Bis auf wenige Ausnahmen ist die Segregation in Deutschland gestiegen. Arme und Reiche, aber auch Akademiker und Arbeiter bleiben immer mehr unter sich. “In Berlin leben etwa 25 Prozent der armen Kinder in Gebieten, in denen sich Armut massiv ballt”, sagt Helbig. Umgekehrt gebe es Viertel, in denen Kinder gar keine armen Menschen mehr kennen. “Diese soziale Spaltung wird durch Privatschulen noch zementiert”, sagt der Forscher. Denn die boomen: In den vergangenen 20 Jahren hat sich die Zahl der Privatschüler um 30 Prozent erhöht, die Anzahl der privaten Grundschulen sogar vervierfacht. “Das ist ein ernsthafter Hinweis darauf, dass Privatschulen genutzt werden, um sich bestimmten sozialen Gruppen zu entziehen”, sagt Helbig …

“Die sozialen Unterschiede sind da am größten, wo ein gewisses Abgrenzungsbedürfnis gegenüber Hartz-IV- oder Migrantenfamilien vorhanden ist”, sagt der Bildungsforscher Helbig. “Ich habe absolutes Verständnis dafür, dass die Eltern das Beste für ihre Kinder wollen – aber gesamtgesellschaftlich betrachtet wird so Ungleichheit noch verstärkt.”

Fabienne Hurst/Die Zeit

Was Deutschland vom schwedischen Schulsystem lernen kann — fast nichts!

2 October, 2018 at 15:32 | Posted in Education & School | Comments Off on Was Deutschland vom schwedischen Schulsystem lernen kann — fast nichts!

1531004351Die vorliegende Darstellung der gegenwärtigen Bildungsdebatte in Schweden und einiger der ihr zugrunde liegenden Entwicklungen verfolgt eine doppelte Zielsetzung. Zum einen will sie gegebenenfalls zu einem etwas nüchterneren, realistischeren Blick auf die schwedische Schule beitragen. Noch immer wird Schweden von manchen Betrachtern und Betrachterinnen zu einer Art „pädagogischem Utopia“ verklärt, in dem z.B. Reformen keine negativen Nebenfolgen haben … Das auf diese Weise entstehende Schweden-Bild besteht so zu einem guten Teil aus Projektionen von Vorstellungen der „guten Schule“ der deutschen Betrachterinnen und Betrachter … Hier möchte der Artikel ein Stück weit Aufklärungsarbeit leisten.

Zum anderen können manche der gegenwärtig in Schweden zu beobachtenden Entwicklungen vorsichtige Aufschlüsse auf möglicherweise in Deutschland zu erwartende Entwicklungen geben. Auch in Deutschland ist der Privatschulsektor in sprunghaftem Wachstum begriffen und werden Schulwahlmöglichkeiten erweitert … Sicherlich ist die Situation aufgrund abweichender Rahmenbedingungen nicht ohne Weiteres übertragbar; dennoch kann der Blick auf Schweden das Bewusstsein für Fragen wie die der zunehmenden sozialen Segregation im Schulsystem und der Auswirkungen der Einführung von Marktelementen auch im deutschen Schulsystem schärfen.

Kathleen Falkenberg/Bettina Vogt/Florian Waldow

Pedagogik — ett ämne i fritt fall mot avgrunden

12 September, 2018 at 16:33 | Posted in Education & School | 2 Comments

Ingenstans i den svenska akademin befinner sig en disciplin mer uppenbart på randen av en antiintellektuell avgrund än pedagogiken. I inget annat akademiskt ämne har postmodern sanningsrelativism och kvasi-vetenskaplig mumbo jumbo fått en sådan framskjuten position.

Ett tydligt belägg för sakernas bedrövliga tillstånd inom svensk så kallad “pedagogisk forskning” kan man få genom att till exempel läsa artikeln “En pedagogisk relation mellan människa och häst — på väg mot en pedagogisk filosofisk utforskning av mellanrummet” i Pedagogisk Forskning i Sverige:

Med en posthumanistisk ansats belyser och reflekterar jag över hur både människa och häst överskrider sina varanden och hur det öppnar upp ett mellanrum med dimensioner av subjektivitet, kroppslighet och ömsesidighet.

Eller, om man så vill, genom att ta del av bidragen i en nyligen utkommen “forskningsantologi” i pedagogik:

posthumanistisk-pedagogik-teori-undervisning-och-forskningspraktikDen posthumanistiska pedagogiken utmanar oss att producera nya verkligheter där människan inte längre sätter sig själv i centrum. Kropp, materia, djur och natur blir aktiva deltagare när kunskap blir till. Det möjliggör att se lärande och kunskap på ett nytt och annorlunda sätt.

I stället för att fokusera på gränser visar den posthumanistiska pedagogiken hur fruktbart det kan vara att följa oriktade och asymmetriska rörelser åt oförutsägbara och okontrollerbara håll …

Boken ger olika ingångar till posthumanistisk pedagogik, så som filosofi, etik, feminism, poesi, visuell kunskap och dokumentation, men också bokhundar, skolböcker, pennskrin, dataskärmar, monterade djur och ultraljudsbilder.

elite-daily-sleeping-studentOch så säger man att pedagogikämnet är i kris. Undrar varför …

Profitfri skola? Ja tack!

31 August, 2018 at 15:53 | Posted in Education & School | 1 Comment

policyideer-for-svensk-skola.jpgSom diskuterats tidigare kommer utförarens drivkrafter att spela en betydande roll för den verksamhet som bedrivs och det är svårt att via regelverket förhindra att utförarens motiv kan dra i en oönskad riktning …

Exempelvis finns det anledning att ifrågasätta om de incitament till kostnadsminimering som vinstmotivet ger upphov till verkligen är lämpliga i skolan. Det helhetsansvar och den budget för en elev som en skola har för att tillvarata elevernas intressen är på många sätt svårförenliga med vinstintresset: risken finns till exempel att utföraren inte väljer de bäst anpassade läromedlen och undervisningsmetoderna utan istället prioriterar de som är billigare. Även om konkurrens om eleverna har vissa positiva effekter finns det också anledning att ifrågasätta om regelverket verkligen förmår hantera de negativa konsekvenser som konkurrensen om eleverna kan ge upphov till och om stark konkurrens är förenlig med skolans myndighetsroll.

När man på 1990-talet påbörjade systemskiftet inom välfärdssektorn anfördes ofta som argument för privatiseringarna att man skulle slippa den byråkratiska logikens kostnader i form av regelverk, kontroller och uppföljningar? Konkurrensen — denna marknadsfundamentalismens panacé — skulle göra driften effektivare och höja verksamheternas kvalitet. Marknadslogiken skulle tvinga bort de ‘byråkratiska’ och tungrodda offentliga verksamheterna och kvar skulle bara finnas de bra företagen som ‘valfriheten’ möjliggjort.

När den panglossianska privatiseringsvåtdrömmen visar sig vara en mardröm, tror tyvärr våra politiker att just det som man ville bli av med – regelverk och ‘byråkratisk’ tillsyn och kontroll – skulle vara lösningen?

Man tar sig för pannan – och det av många skäl!

För ska man genomföra de åtgärdspaket som förs fram undrar man ju hur det går med den där effektivitetsvinsten. Kontroller, uppdragsspecifikationer, inspektioner m m kostar ju pengar — och hur mycket överskott blir det då av privatiseringarna när dessa kostnader också ska räknas hem i kostnads- intäktsanalysen? Och hur mycket värd är den där ‘valfriheten’ när vi ser hur den gång på gång bara resulterar i verksamhet där vinst genereras genom kostnadsnedskärningar och sänkt kvalitet?

Beslutet att släppa in vinstdrivande företag i välfärdssektorn har varit ett dyrköpt misstag. I Chile satte man på skolområdet stopp för detta för ett par år sedan. Sverige är nu det enda land i världen som accepterar vinstintresse i skattefinansierade skolor. Men — kan Chile rätta till misstag så borde vi också kunna!

Grundfrågan är inte om skattefinansierade privata företag ska få göra vinstuttag eller om det krävs hårdare tag i form av kontroll och inspektion. Grundfrågan är om det är marknadens och privatiseringarnas logik som ska styra våra välfärdsinrättningar eller om det ska ske via demokratins och politikens logik. Grundfrågan handlar om den gemensamma välfärdssektorn ska styras av demokrati och politik eller av marknaden.

Den svenska skolans dödgrävare

5 June, 2018 at 09:30 | Posted in Education & School | 1 Comment

Sedan länge är det känt och påtalat att många av de utbildningar som bedrivs vid landets högskolor och universitet idag har en mager kost att leva på. Resultatet blir därefter – få lärarledda föreläsningar i rekordstora studentgrupper.

130608_okx6abTill detta kommer explosionen av nya studentgrupper som går vidare till universitetsstudier. Detta är på ett sätt klart glädjande. Idag har vi lika många doktorander i vårt utbildningssystem som vi hade gymnasister på 1950-talet! Men denna utbildningsexpansion har tyvärr i mycket skett till priset av försämrade möjligheter för studenterna att tillgodogöra sig högskoleutbildningens kompetenskrav. Många har fallit till föga och sänkt kraven.

Tyvärr är de studenter vi får till universitet och högskolor över lag allt sämre rustade för sina studier. Omstruktureringen av skolan i form av decentralisering, avreglering och målstyrning har tvärtemot politiska utfästelser inte levererat. Den pålagda professionaliseringen av lärarkåren har snarare resulterat i deprofessionalisering i takt med att resurser minskat och uppgifter och ansvarsområden ökat.

I takt med den eftergymnasiala utbildningsexpansionen har en motsvarande kunskapskontraktion hos stora studentgrupper ägt rum. Den skolpolitik som lett till denna situation slår hårdast mot dem den utger sig för att värna – de med litet eller inget ”kulturkapital” i bagaget hemifrån.

Kanske är de här trenderna och problemen speciellt tydliga inom den del av vårt universitets- och högskoleväsende som ägnar sig åt lärarutbildning.

Lärarstudenter rekryteras i dag i allt större utsträckning från studieovana hem. Lärarstudenters betyg och resultat på högskoleprov har också minskat under en längre tid. Samtidigt som rekryteringen av lärarstudenter med höga studieresultat således försvårats, har det i allt högre grad ställts krav på lärarutbildningens akademiska nivå. Hur vi med knappare resursramar ska kunna lösa dilemmat med högre krav på meritmässigt allt mer svagpresterande studenter är svårt att se.

Enligt universitetens egen statistik har lärarprogrammen genomgående lågt söktryck med i genomsnitt knappt över en sökande per plats, vilket självklart återspeglas i betygskraven. Detta innebär också att studenter med högre betyg saknar utmaningar och söker sig till andra utbildningar.

Lärarnas relativlöner har minskat under en längre tid. För 50 år sedan tjänade en folkskollärare i genomsnitt nästan lika mycket som en ingenjör. Idag är en grundskolelärarlön i snitt 65 procent av en civilingenjörslön. För 50 år sedan tjänade en läroverkslärare i genomsnitt 35 procent mer än en ingenjör. Idag är en gymnasielärarlön i snitt 75 procent av en civilingenjörslön.

Den allmänna lärarlönenivån måste öka. Men detta är bara möjligt om kommunernas kamrerarattityd till skolan blir ett minne blott och staten också är beredd att satsa på det som på sikt ger högre tillväxt och välfärd i ett kunskapssamhälle – kunskap! Ingen kan ta del av modern utbildningspolitisk forskning utan att inse hur huvudlös de senaste decenniernas skolpolitik varit när det gäller dessa fundamenta. Skolans problem går i grunden inte att lösa utan att höja lärares relativlöner och ge dem drägliga arbetsvillkor. Detta är inte möjligt att uppnå med kommunalt huvudmannaskap. Historien förskräcker.

Egentligen är det märkligt att lärarlönetappet ohämmat fått fortgå så länge. Få åtgärder torde ha större långsiktig avkastning än att satsa på att få duktiga lärare som kan förmedla kunskaper till nästkommande generationer.

Här har vi så klart också ett av huvudskälen till de problem som svensk skola brottas med i dag. Varför skulle högpresterande studenter annat än undantagsvis välja att söka sig till en utbildning som leder in i ett yrke som idag kännetecknas av låg lön och avsaknad av all prestige och status? Före kommunaliseringen av skolan skulle man kanske kunna hävda att lärares arbetsvillkor delvis kunde kompensera för dessa brister. Men nu när fyra av tio yrkesverksamma lärare på grund av låga löner och bristande arbetsvillkor överväger att byta till arbete utanför skolan, finns inga sådana motverkande kompensationer.

I detta läge behövs rejäla mediciner. Och då räcker tyvärr inte – i och för sig vällovliga — åtgärder som införande av lärarlegitimering och fler gymnasielektorer. Anledningen är helt enkelt att dessa åtgärder inte berör de fundamentala problem som jag här har berört.

Låt oss tala och tala tydligt! Det vi idag kan se av kommunaliseringens och friskolornas konsekvenser borde leda till krav på att staten tar ett större ansvar för svensk skola. Om förstatligande är svårt att svälja, borde man åtminstone kunna återgå till det system av öronmärkta statliga pengar till skolan som fanns fram till år 1993. Och ge lärare bättre lön och arbetsvillkor så kommer också bättre studenter att söka sig till lärarutbildningarna. Först då kan vi få en skola som är bäst i klassen.

Kjell-Olof Feldts och finansdepartementets ekonomistiska perspektiv var tillsammans med Ingvar Carlssons och Göran Perssons vision om en kommunaliserad skola med om att på 1980-talet driva fram ett beslut som flera socialdemokratiska politiker idag erkänner har resulterat i att en lång svensk tradition inom arbetarrörelsen kring skapande av en likvärdig skola idag fullständigt kapsejsat.

Om jag inte missminner mig var det en av dessa den svenska skolans dödgrävare som satt i riksdagen för trettiofem år sedan och rimmade på temat ”ett jävla skit” som man ”baxat ända hit”. Samma sak kan sägas om kommunaliseringen av svensk skola. Det är dags att sätta stopp nu. Den kommunaliserade skolan har baxat färdigt!

Next Page »

Blog at WordPress.com.
Entries and comments feeds.