Dick Harrison — rätt för en gångs skull

3 February, 2017 at 19:59 | Posted in Education & School | Comments Off on Dick Harrison — rätt för en gångs skull

bildDick Harrison är en tyckmyckentrutad, pompös, och mediekåt professorskollega för vilken jag har hyser en nästintill obefintlig uppskattning.

Men här — i Eric Schüldts fina SVT programserie Idévärlden — har han helt rätt i sin beskrivning av dagens anti-bildningselände i svensk universitetsvärld. Bra rutet Dick!

For-profit schools — a total disaster

29 December, 2016 at 17:53 | Posted in Economics, Education & School | Comments Off on For-profit schools — a total disaster

To make education more like a private good, [voucher advocates] tried to change the conditions of both supply and demand. On the demand side, the central proposal was that of education ‘vouchers’, put forward most notably by Nobel Prizewinning economist at the University of Chicago, Milton Friedman. The idea was that, rather than funding schools, government should provide funding directly parents in the form of vouchers that could be used at whichever school the parents preferred, and topped up, if necessary by additional fee payments.

Pros and Cons of PrivatizationAs is typically the case, voucher advocates ignored the implications of their proposals for the distribution of income. In large measure, vouchers represent a simply cash transfer, going predominantly from the poor to the rich. The biggest beneficiaries would be those, mostly well-off, who were already sending their children to private schools, for whom the voucher would be a simple cash transfer. Those whose children remained at the same public school as before would gain nothing …

The most notable entrant in the US school sector was Edison Schools. Edison Schools was founded in 1992 and was widely viewed as representing the future of school education … For-profit schools were also introduced in Chile and Sweden …

The story was much the same everywhere: an initial burst of enthusiasm and high profits, followed by the exposure of poor practices and outcomes, and finally collapse, with governments being left to pick up the pieces …

Sweden introduced voucher-style reforms in 1992, and opened the market to for-profit schools. Initially favorable assessments were replaced by disillusionment as the performance of the school system as a whole deteriorated … By 2015, the majority of the public favoured banning for-profit schools. The Minister for Education described the system as a ‘political failure.’ Other critics described it in harsher terms (The Swedish for-profit ‘free’ school disaster).

Although a full analysis has not yet been undertaken, it seems likely that the for-profit schools engaged in ‘cream-skimming’, admitting able and well-behaved students, while pushing more problematic students back into the public system. The rules under which the reform was introduced included ‘safeguards’ to prevent cream-skimming, but such safeguards have historical proved ineffectual in the face of the profits to be made by evading them …

Why has market-oriented reform of education been such a failure?  …

Education is characterized by market failure, by potentially inequitable initial allocations and, most importantly, by the fact that the relationship between the education ‘industry’ and its ‘consumers’, that is between educational institutions and teachers on the one hand and students on the other, cannot be reduced to a market transaction.

The critical problem with this simple model is that students, by definition, cannot know in advance what they are going to learn, or make an informed judgement about what they are learning. They have to rely, to a substantial extent, on their teachers to select the right topics of study and to teach them appropriately …

The result is that education does not rely on market competition to any significant extent to sort good teachers and institutions from bad ones. Rather, education depends on a combination of sustained institutional standards and individual professional ethics to maintain their performance.

The implications for education policy are clear, at least at the school level. School education should be publicly funded and provided either by public schools or by non-profits with a clear educational mission, as opposed to corporate ‘school management organisations’.

John Quiggin/Crooked Timber

Neo-liberals and libertarians have always provided a lot of ideologically founded ideas and ‘theories’ to underpin their Panglossian view on markets. But when they are tested against reality they usually turn out to be wrong. The promised results are simply not to be found. And that goes for for-profit schools too.

PISA-resultat och ekonometriska modellspecifikationer

22 December, 2016 at 18:10 | Posted in Education & School | Comments Off on PISA-resultat och ekonometriska modellspecifikationer

Det är inte ofta som skillnader mellan olika ekonometriska modellspecifikationer skapar rubriker i media men när PISA-undersökningen släpptes för några veckor sedan hände just detta. Orsaken var att OECD hävdade att svenska friskolor presterade sämre än kommunala skolor medan Skolverket kommit fram till att skillnaden mellan offentliga och privata huvudmän var liten och statistiskt osignifikant. Eftersom det är samma datamaterial som används kan det vara värt att klargöra vari skillnaden mellan OECD:s och Skolverkets analyser består.

pisa1Sett till rena PISA-poäng så uppvisar friskolor bättre resultat än kommunala (kolumn 1 nedan). Resultatskillnader mellan skolor beror emellertid främst på vilka elever som går på skolorna och elevunderlaget skiljer sig markant mellan fristående och kommunala grundskolor. För att uttala sig om några mer djupgående skillnader i skolkvalitet måste därför hänsyn tas till elevunderlaget. I PISA-data finns ett index över elevernas sociala bakgrund (ESCS) samt indikatorer på deras eventuella utländska bakgrund som kan användas till detta syfte. En justering med hjälp av dylika indikatorer är bättre än inget, men de fångar knappast alla relevanta skillnader mellan elever; både barn till väletablerade diplomater och flyktingbarn med hackig skolgång bakom sig har ”utländsk bakgrund”. Även mellan elever med likartad social bakgrund finns en stor spridning i studieförmåga, motivation och intresse.

Skolverket justerar för elevernas bakgrund genom att ta hänsyn till ovan nämnda indikatorer på individnivå. Den konceptuella fråga som man då försöker besvara är om PISA-resultaten skiljer sig mellan friskolor och kommunala för jämförbara elever (givet då att de verkligen är jämförbara, vilket är tveksamt). Svaret är att skillnaderna är små och inte statistiskt signifikanta (kolumn 2). En tolkning av detta är att en elev kan förväntas uppnå samma resultat på en representativ kommunal skola som på en representativ friskola.

OECD nöjer sig i sin analys inte med att ta hänsyn till bakgrundsindikatorerna på elevnivå utan lägger till skolans genomsnittliga värden av samma indikatorer. När dessa läggs till modellen gör de fristående skolorna sämre ifrån sig än de kommunala (kolumn 3). De kommunala skolornas fördel i denna specifikation är nästan lika stor som deras nackdel i råa ojusterade data. Den skattade skillnaden är ungefär lika stor för PISA:s tre ämnesområden men bara statistiskt signifikant för matematik.

Den konceptuella frågan bakom OECD:s analys är om jämförbara elever presterar bättre eller sämre på fristående eller kommunala skolor som har jämförbara sociala förutsättningar. Ett alternativt sett att se på resultatet är därför att de fristående skolorna i PISA-undersökningen är sämre än de kommunala på att förvalta jämförbara elevunderlag.

Jonas Vlachos

För forskare, utbildningsanordnare och politiker har det självklart blivit intressant att försöka undersöka vilka konsekvenser friskolereformen från 1992 haft.

Men detta är inte något som är helt lätt att göra med tanke på hur mångfacetterade och vittomfattande de mål är som satts upp för skolverksamheten i Sverige är.

Ett vanligt mål som man fokuserat på är elevernas prestationer i form av uppnående av olika kunskapsnivåer, betyg och testresultat. När man genomförde friskolereformen var ett av de ofta framförda argumenten att friskolorna skulle höja elevernas kunskapsnivåer. De kvantitativa mått man använt för att göra dessa värderingar är genomgående betyg och/eller resultat på nationella prov och internationella tester typ PISA.

Vid en första anblick kan det kanske förefalla trivialt att göra sådana undersökningar. Det är väl bara att – kan det tyckas – plocka fram data och genomföra nödiga statistiska tester och regressioner. Riktigt så enkelt är det nu inte. I själva verket är det —  som Vlachos påpekar — väldigt svårt att få fram entydiga kausala svar på den här typen av frågor.

Ska man entydigt kunna visa att det föreligger effekter och att dessa är ett resultat av just friskolornas införande – och inget annat – måste man identifiera och därefter kontrollera för påverkan från alla ‘störande bakgrundsvariabler’ av typen föräldrars utbildning, socioekonomisk status, etnicitet, geografisk hemhörighet, religion m.m. – så att vi kan vara säkra på att det inte är skillnader i dessa variabler som är de i fundamental mening verkliga kausalt bakomliggande förklaringarna till eventuella genomsnittliga effektskillnader.

Idealt sett skulle vi, för att verkligen vinnlägga oss om att kunna göra en sådan kausalanalys, vilja genomföra ett experiment där vi plockar ut en grupp elever och låter dem gå i friskolor och efter en viss tid utvärderar effekterna på deras kunskapsnivåer. Sedan skulle vi vrida tillbaka klockan och låta samma grupp av elever istället gå i kommunala skolor och efter en viss tid utvärdera effekterna på deras kunskapsnivåer. Genom att på detta experimentvis kunna isolera och manipulera undersökningsvariablerna så att vi verkligen kan säkerställa den unika effekten av friskolor – och inget annat – skulle vi kunna få ett exakt svar på vår fråga. Tyvärr går dock sådana experiment aldrig går att genomföra i verkligheten. Så vad gör man?

Det i särklass vanligaste undersökningsförfarandet är – som i fallet med OECD och Skolverket – att man genomför en traditionell multipel regressionsanalys baserad på så kallade ‘minsta kvadrat’ eller ‘maximum likelihood’ skattningar av observationsdata, där man försöker ‘konstanthålla’ ett antal specificerade bakgrundsvariabler för att om möjligt kunna tolka regressionskoefficienterna i kausala termer. Vi vet att det föreligger risk för ett ‘selektionsproblem’ eftersom de elever som går på friskolor ofta skiljer sig från de som går på kommunala skolor vad avser flera viktiga bakgrundsvariabler, kan vi inte bara rakt av jämföra de två skolformerna kunskapsnivåer för att därur dra några säkra kausala slutsatser. Risken är överhängande att de eventuella skillnader vi finner och tror kan förklaras av skolformen, i själva verket helt eller delvis beror på skillnader i de bakomliggande variablerna (t.ex. bostadsområde, etnicitet, föräldrars utbildning, m.m.)

Ska man försöka sig på att sammanfatta de regressionsanalyser som genomförts är resultatet att de kausala effekter på elevers prestationer man tyckt sig kunna identifiera av friskolor genomgående är små och ofta inte ens statistiskt signifikanta på gängse signifikansnivåer. Till detta kommer också att osäkerhet råder om man verkligen kunnat konstanthålla alla relevanta bakgrundsvariabler och att därför de skattningar som gjorts ofta i praktiken är behäftade med otestade antaganden och en icke-försumbar osäkerhet och ‘bias’ som gör det svårt att ge en någorlunda entydig värdering av forskningsresultatens vikt och relevans. Enkelt uttryckt skulle man kunna säga att många – kanske de flesta – av de ‘effektstudier’ av detta slag som genomförts, inte lyckats skapa tillräckligt jämföra grupper, och att – eftersom detta strikt sett är absolut nödvändigt för att de statistiska analyser man de facto genomför ska kunna tolkas på det sätt man gör – värdet av analyserna därför är svårt att fastställa. Det innebär också – och här ska man även väga in möjligheten av att det kan föreligga andra och bättre alternativa modellspecifikationer  – att de ‘känslighetsanalyser’ forskare på området regelmässigt genomför, inte heller ger någon säker vägledning om hur pass ‘robusta’ de gjorda regressionsskattningarna egentligen är. Vidare är det stor risk för att de latenta, bakomliggande, ej specificerade variabler som representerar karakteristika som ej är uppmätta (intelligens, attityd, motivation m.m.) är korrelerade med de oberoende variabler som ingår i regressionsekvationerna och därigenom leder till ett problem med endogenitet. Till detta kan man väl också foga att de flesta undersökningar som gjorts bara kan uttala sig om vad som gäller i genomsnitt. Bakom ett högt genomsnitt kan dölja sig flera svagpresterande enskilda skolor (elever) som vägs upp av några få högpresterande skolor (elever).

Socialdemokratins svek mot den svenska skolan

16 December, 2016 at 15:01 | Posted in Education & School | Comments Off on Socialdemokratins svek mot den svenska skolan

21346889609_51c0008f51_bUnder flera decennier hade det förefallit som om den likvärdiga gemensamma skolan var allmänt accepterad. Men det var, när allt kom omkring, bara skenbart. När de nyliberala vindarna började blåsa allt hårdare på 80-talet yppades ett ”window of opportunity” att vrida klockan tillbaka, nu med hjälp av den alltmer kraftfulla marknadsideologin och med valfrihet som slagord. En både väljarmässigt och ideologiskt försvagad socialdemokrati förmådde inte göra motstånd. Därför blev det egentligen inte heller någon verklig politisk kraftmätning om denna faktiska tillbakagång till en skola som sorterar och där föräldrarnas bakgrund återigen blir allt mer avgörande. Det blev inte ens något riktigt samlat politiskt beslut där innebörden i marknadsreformerna klargjordes.

Därför har vi kommit i den egendomliga situationen att socialdemokratin, både i opposition och i regeringsställning, under åtskilliga år slagit vakt om ett skolsystem som i praktiken undanröjer efterkrigstidens kanske viktigaste socialdemokratiska reform: en likvärdig skola för alla.

Det är naturligt om föräldrar tar ansvar för sina barn. Ropen på valfrihet är egentligen rop på att just mina barn skall ges goda chanser. Att välja skola blir också viktigare när skillnaden mellan skolorna blir allt större.

Men samhället måste ta ansvar för alla barn. Att i skydd av slagordet ”valfrihet” tillåta aktieägare ta ut stora vinster ur den gemensamma välfärdsfinansieringen och återgå till en skola som i praktiken sorterar barn är ett förräderi just mot de demokratiska värden som vi en gång ansåg vara omistliga. Det kommer få sina följder, det kan vi vara förvissade om.

Carl Tham

Income inequality and educational outcomes

11 December, 2016 at 13:40 | Posted in Education & School | Comments Off on Income inequality and educational outcomes

A new paper by economists Katherine Michelmore of Syracuse University and Susan Dynarski of the University of Michigan … use administrative data from the state of Michigan to look at how economic disadvantages affect standardized test scores. Many studies on this question will look at the achievement gap during a single year and use a measure of disadvantage such as being eligible for subsidized school lunches. But the administrative data Michelmore and Dynarski use lets them track students over time to discern how often students were eligible for school lunches mapped to their test scores.

636240_origWhat they find is that there’s a difference—a significant one—in test scores in the 8th grade between students who are occasionally eligible for subsidized lunches and those who have been eligible every single year since kindergarten. The two economists consider students who have been eligible every year (14 percent of Michigan students) to be persistently disadvantaged. And they find that these students score a full standard deviation below kids who have never been on subsidized lunches (40 percent of students) and just under a quarter below students who are occasionally eligible for subsidized lunches (roughly 45 percent of students). (A standard deviation being further away from something than a quarter standard deviation.)

Why is there such a difference between students who are occasionally eligible for subsidized lunches and those who are persistently eligible? One possibility is that exposure year after year to low-income living adds up over time, pushing down test scores in the process. But Michelmore and Dynarski find that the vast majority of the gap between persistently eligible students is present early on in their schooling—3rd grade, to be precise—so the differences in exposure alone can’t explain the gap. Instead, the two researchers argue that the difference between persistently-eligible students and occasionally-eligible students is a sign that the former are from much lower-income backgrounds. It’s a story of income inequality, not income volatility.

Nick Bunker

OECD: Det fria skolvalet leder till ökad ojämlikhet

11 December, 2016 at 10:02 | Posted in Education & School | 1 Comment

Elevers bakgrund och hemförhållande betyder allt mer för skolresultaten. Den enskilda elevens klassbakgrund påverkar numera skolresultaten mer i Sverige än i OECD-länderna i genomsnitt, och betydligt mer än exempelvis i USA …

low-wage-snapshot-updated-05-07-2015_1När det gäller effekten på resultatet av vilken skola eleven går på, så ligger Sverige på genomsnittet i OECD. Betydelsen av de andra elevernas hemförhållanden och bakgrund har fördubblats de senaste tio åren. Skoleffekten är dubbelt så stor här jämfört med de övriga nordiska länderna. Och skillnaden i resultat mellan de högst och de lägst presterande skolorna har också ökat.

När OECD gjorde en specialrapport om Sverige mot bakgrund av Pisaresultaten, så var de växande skillnaderna mellan elever något som OECD pekade ut som mest problematiskt …

Argumentet att konkurrens om eleverna förbättrar kvaliteten på skolorna stämmer inte, menar OECD. Pisaresultaten visar ingen fördel för länder med skolval och konkurrens om eleverna …

Däremot verkar skolval öka den sociala, och ännu mer den etniska, uppdelningen mellan skolor. Länder med skolval har större skillnad mellan skolor, och i Sverige ökar skillnaderna mellan skolor. Den utvecklingen kan hindra kunskapsresultaten från att förbättras.

Därför får Sverige rekommendationen att kriterierna för skolvalet bör ändras. Själva rätten att önska en skola behöver inte tas bort, men den bör balanseras med regler som minskar segregationen och ökar likvärdigheten …

Nästa år kommer den statligt tillsatta Skolkommissionen med sina råd om hur skolan i Sverige bör förbättras. De har utgått från OECD:s rekommendationer, och kommissionens ledamöter har redan låtit förstå att de kommer att föreslå förändringar i skolvalet.

Emma Leijnse

År efter år ser vi hur ojämlikheten ökar på många områden. Inte minst vad avser inkomster och förmögenhet. Skillnader i livsbetingelser för olika grupper vad avser klass, etnicitet och genus är oacceptabelt stora.

År efter år kan vi konstatera att i skolans värld har uppenbarligen familjebakgrunden fortfarande stor betydelse för elevers prestationer. Självklart kan det inte uppfattas som annat än ett kapitalt misslyckande för en skola med kompensatoriska aspirationer.

tilsam

År efter år kan vi notera att tvärtemot alla reformpedagogiska utfästelser så är det främst barn ur hem utan studietraditioner som förlorat i den omläggning i synen på skolan som skett under det senaste halvseklet. I dag – med skolpengar, fria skolval och friskolor – har utvecklingen tvärtemot alla kompensatoriska utfästelser bara ytterligare stärkt de högutbildade föräldrarnas möjligheter att styra de egna barnens skolgång och framtid. Det är svårt att se vilka som med dagens skola ska kunna göra den ‘klassresa’ så många i min generation har gjort.

De politisk partierna måste droppa sina ideologiska skygglappar och inse att en och annan helig ko måste slaktas om vi ska få rätt på svensk skola. När skolfakta sparkar så får man vara så god att ändra kurs — även om det eventuellt skulle stå i strid med ideologin. När ska de politiska partierna gemensamt våga ta det steget?

Jag har sagt det förr — och jag säger det igen: kommunaliseringen av skolan och införandet av friskolor är den största floppen någonsin i svensk utbildningspolitisk historia. Men misstag går att rätta till. Som den store engelske nationalekonomen John Maynard Keynes brukade säga:

When the facts change, I change my mind. What do you do, sir?

Vad säger nationalekonomisk skolforskning om skolkonkurrens och friskolor?

2 December, 2016 at 17:49 | Posted in Education & School | Comments Off on Vad säger nationalekonomisk skolforskning om skolkonkurrens och friskolor?

I morse satt den moderata politikern Kristina Axén Olin i snackesoffan i SVT:s Gomorron Sverige och hävdade — mot bakgrund av de i veckan redovisade svenska resultaten i TIMSS — att friskolorna varit “pådrivande” av utvecklingen av svensk skola.

Nu brukar ju politiker haspla ur sig lite av varje utan att fundera så mycket över om de har fog för de kausala slutsatser de drar utifrån rena korrelationer i datamaterial.

lipsillVad som är värre är att Axén Olins utlåtande inte skiljer sig speciellt mycket från den självgratulerande visa vi ofta hör från framträdande nationalekonomer — att nationalekonomisk skolforskning “visar” (garderat med en till intet förpliktigande utsaga om att forskningsmetoderna som används sägs vara inte “helt invändningsfria”) att fler friskolor leder till bättre resultat.

Problemet är i grunden att vad den åberopade nationalekonomiska skolforskningen säger om skolkonkurrens och friskolor är baserat på minst sagt lösa grunder.

Read more

‘Teaching-to-the-test’ — fel väg framåt för svensk skola

28 November, 2016 at 19:13 | Posted in Education & School | Comments Off on ‘Teaching-to-the-test’ — fel väg framåt för svensk skola

Det är värt att notera att kunskapsnedgången i de internationella undersökningarna överhuvudtaget inte avspeglas i resultaten på de nationella proven (jag är medveten om att axlarna i figuren nedan inte är optimalt skalade). En tolkning av detta är att undervisningen idag är så inriktad på proven att eleverna trots fallande underliggande kunskapsnivå ändå lyckas rätt hyfsat på dem. När eleverna ställs inför nya typer av uppgifter står de emellertid sig slätt. Detta skulle i så fall tyda på att provens utformning gör dem lätta att genomskåda och lära sig prestera bra på, utan att eleverna tillägnat sig djupare ämneskunskaper och ämnesförståelse.

np31

Dessa siffror visar vad som borde vara allmänt känt inom utbildningsforskningen; utvärderingssystemet påverkar verksamheten i betydligt högre grad än styrdokument och allmänna målsättningar … Elever tenderar att bli bättre på just den typ av prov som används som utvärderingsinstrument, men inte nödvändigtvis på andra typer av prov. Även om ett större inslag av ”teaching-to-the-test” inte definitionsmässigt är dåligt, så tyder inte den svenska erfarenheten på att det är en självklar väg till bättre resultat.

Visst är det möjligt att utvecklingen hade varit ännu sämre utan de nationella provens ökade betydelse, men samtidigt finns det en uppenbar möjlighet att motsatsen är sann.

Jonas Vlachos

Årets dumstrut i Malmös politik

23 November, 2016 at 22:26 | Posted in Education & School | Comments Off on Årets dumstrut i Malmös politik

MALMÖ. Klagomålen på den kommunala förskolan har mer än fördubblats de senaste två åren, men det oroar inte Rose-Marie Carlsson (S), ordförande i förskolenämnden.

– En ökning av klagomålen behöver inte betyda att det blivit sämre. Tvärtom, säger hon. Omorganisationen 2013, då förskolan fick egen nämnd och förvaltning, innebar även ett nytt sätt att arbeta med klagomålshantering.

–Det är enklare nu för vårdnadshavare att lämna in klagomål, bland annat kan det göras direkt på Malmö stads hemsida, säger Rose-Marie Carlsson …

dumstrutRose-Marie Carlsson menar att ökningen av antalet klagomål egentligen är något positivt – det bevisar att klagomålshanteringen fungerar bättre än innan omorganisationen 2013.

–Man måste komma ihåg att vi gått från tio stadsdelar med tio olika sätt att hantera dessa frågor till ett enda sätt att arbeta. Klagomålshanteringen är en del av vårt kvalitetsarbete, och vi arbetar mer systematiskt nu och följer upp klagomål på ett helt annat sätt än tidigare. Vi har bättre kontroll och tillsyn nu. Jag är mer bekymrad över de enheter där det inte anmälts några klagomål, där kan man misstänka bristande rutiner, säger hon.

Markus Celander

groda1Och detta grodors plums och ankors plask ska man behöva läsa år 2016. Herre du milde! Man tager sig för pannan. Sällan eller aldrig har väl ett så urbota löjligt försök att prata bort kritik hörts.

Friskolor sätter glädjebetyg

8 November, 2016 at 19:54 | Posted in Education & School | Comments Off on Friskolor sätter glädjebetyg

Eleverna på friskolor får i regel ett högre betyg än vad de presterat på nationella proven jämfört med kommunala skolor. Särskilt stora är skillnaderna i matematik.

skolans_utvecklingEnligt Jonas Vlachos, nationalekonom vid Stockholms universitet, kan skillnaden bero på att fristående gymnasium har starkare skäl att sätta högre betyg.

– Den enklaste förklaringen är att friskolor har starkare incitament att sätta högre betyg. De är mer beroende av elevunderlaget än vad kommunala skolor är.

I våras publicerade Jonas Vlachos tillsammans med nationalekonomen Björn Tyrefors Hinnerich en forskningsrapport som visade att fristående gymnasieskolor rättar de nationella proven mer generöst än kommunala skolor. Skillnaden motsvarar i genomsnitt 0,4 meritpoäng.

– Vi vet visserligen inte om samma friskolor som rättar proven mer generöst är samma skolor som ger eleverna högre betyg. Men effekterna förstärker varandra.

Dagens Arena

Oj, så förvånade vi är …

Next Page »

Blog at WordPress.com.
Entries and comments feeds.