Critiques du système quantitatif

26 Nov, 2021 at 17:50 | Posted in Education & School | Leave a comment

Publish or perish? Is it that simple? – Walking in my science shoes 2012, à San Francisco, une Déclaration sur l’évaluation de la recherche (DORA) était proclamée, signée par des centaines d’acteurs de la recherche dans le monde, insistant sur le fait que « le contenu scientifique d’un article est beaucoup plus important que les indicateurs de publication ou l’image de marque de la revue dans laquelle il a été publié ». Le texte précisait « la nécessité de mettre un terme à l’utilisation d’indicateurs fondés sur les revues, comme les facteurs d’impact, dans le financement, les nominations et les promotions. »

La mise en œuvre a été longue et ne se fait pas sans tension ou contradiction, comme l’a illustré une journée internationale d’échanges organisée le 15 novembre par le CNRS, signataire de la DORA en 2018, sur le thème de « la science ouverte et l’évaluation individuelle ». Ainsi, la section économie de l’organisme a-t-elle abandonné, fin 2020, la publication d’un classement des revues, utilisé dans l’évaluation de dossiers de candidature … Plusieurs intervenants notent que de nouvelles métriques apparaissent (présence sur les réseaux sociaux, nombre de téléchargements, etc.), prêtes à remplacer les anciennes, et qu’il y a donc des risques de tomber dans de nouveaux travers.

Pourtant, pour Alain Schuhl, le numéro deux du CNRS, le pli est pris : « Il faut rendre l’évaluation indépendante des comités éditoriaux des revues. Un comité de vingt experts est plus juste qu’un tableur ! »

David Larousserie/Le Monde

Striden om friskolorna

2 Oct, 2021 at 10:55 | Posted in Education & School | 1 Comment

Nu när debatten om vinster i välfärden åter har blommat upp verkar en del politiker och ledarskribenter vilja göra det hela till ett problem med “övervinster.”

maxgustafson0919-fyrkantMen är det bara “övervinster” som är problemet med det unika svenska friskolesystemet? Varför skulle vinster som baseras enkom på skattemedel vara acceptabla så länge de inte är “övervinster”? Friskolekoncerner med många gånger undermålig verksamhet tillåts plocka ut skyhöga vinster. Många politiker tror att problemen går att lösa med ökad kontroll, tuffare granskning och inspektioner. Det som man ville bli av med då frågan diskuterades på 80-talet — regelverk och byråkratisk tillsyn och kontroll — skulle nu helt plötsligt vara lösningen.

Systemet med vinstdrivande skolor leder till att våra skolor blir allt mindre likvärdiga och detta i sin tur bidrar till allt sämre resultat. Sverige har varit internationellt unikt genom att tillåta vinstuttag i friskolor. Vad striden gäller är vinstdelning: om vinsten ska få lov att lämna verksamheten i form av till exempel aktieutdelning. Vi vet idag att friskolor driver på olika former av etnisk och social segregation, påfallande ofta har låg lärartäthet och dåliga skolresultat, och i grund och botten sviker resurssvaga elever. Att dessa verksamheter ska premieras med att få plocka ut vinster på våra skattepengar är djupt stötande.

Grundfrågan är inte om skattefinansierade privata företag ska få göra vinstuttag eller om det krävs hårdare tag i form av kontroll och inspektion. Grundfrågan är om det är marknadens och privatiseringarnas logik som ska styra våra välfärdsinrättningar eller om det ske via demokratins och politikens logik. Grundfrågan handlar om den gemensamma välfärdssektorn ska styras av demokrati och politik eller av marknaden.

Kvantitet och kvalitet på våra universitet

2 Aug, 2021 at 10:59 | Posted in Education & School | 1 Comment

Svenska universitet och högskolor brottas idag med många problem. Två av de mer akuta är hur man ska hantera en situation med stagnerad ekonomi och att allt fler studenter är dåligt förberedda för universitets- och högskolestudier.

2989556_1200_675De senaste femtio åren har vi haft en fullständig explosion av nya studentgrupper som går vidare till universitets- och högskolestudier. Detta är på ett sätt klart glädjande. Idag har vi lika många doktorander i vårt utbildningssystem som vi hade gymnasister på 1950-talet. Men denna utbildningsexpansion har tyvärr i mycket skett till priset av försämrade möjligheter för studenterna att tillgodogöra sig högskoleutbildningens kompetenskrav. Många utbildningar har fallit till föga och sänkt kraven.

Tyvärr är de studenter vi får till universitet och högskolor i allt större utsträckning allt sämre rustade för sina studier. Omstruktureringen av skolan i form av decentralisering, avreglering och målstyrning har tvärtemot politiska utfästelser inte levererat. I takt med den eftergymnasiala utbildningsexpansionen har en motsvarande kunskapskontraktion hos stora studentgrupper ägt rum. Den skolpolitik som lett till denna situation slår hårdast mot dem den utger sig för att värna — de med litet eller inget ‘kulturkapital’ i bagaget hemifrån.

Mot denna bakgrund är det egentligen anmärkningsvärt att man inte i större utsträckning problematiserat vad utbildningsexplosionen i sig kan leda till.

gaussEftersom vi för femtio år sedan vid våra universitet utbildade enbart en bråkdel av befolkningen, är det ingen djärv gissning — under antagande av att ‘begåvning’ i en population är åtminstone approximativt normalfördelad — att lejonparten av dessa studenter ‘begåvningsmässigt’ låg till höger om mittpunkten på normalfördelningskurvan. Om vi idag tar in fem gånger så många studenter på våra högskolor och universitet kan vi — under samma antagande — knappast räkna med att en lika stor del av dessa utgörs av individer som ligger till höger om normalfördelningskurvans mittpunkt. Rimligen torde detta innebära att i takt med att proportionen av befolkningen som går vidare till högskola och universitet ökar, så ökar svårigheterna för många av dessa att uppnå traditionellt högt ställda akademiska kravnivåer.

Frågan som inställer sig är så klart ‘hur hanterar universitetslärare detta?’ Om man skulle vara politiskt korrekt skulle man helst svara att vi tacklar det genom att underkänna fler studenter. Men verkligheten är inte riktigt så panglossiansk. Även om det oftast inte sker medvetet, så anpassar nog de flesta  lärare kraven nedåt eftersom de flesta inte vill underkänna nio av tio studenter och hålla kvar vid en kravnivå som vi hade för kanske 20-30 år sedan. Ingen säger offentligt att vi sänker kraven för att få igenom de här studenterna, men de facto är det vad som sker. Och ett av de oroande skälen till att vi gör det är ju också den typen av ersättningssystem som vi har på våra universitet, där genomströmningen av studenter syns i vår budget.

Här borde i statsmakterna ha ytterligare en stark anledning till att öka resurserna till högskola och universitet, istället för att som idag bedriva utbildningar på mager kost och med få lärarledda föreläsningar i rekordstora studentgrupper. Med nya kategorier av studenter, som i allt större utsträckning rekryteras från studieovana hem, är det svårt att se hur vi med knappare resursramar ska kunna lösa dilemmat med högre krav på meritmässigt allt mer svagpresterande studenter.

Att som många politiker idag ge sken av att det inte finns en motsättning mellan kvantitet och kvalitet är oseriöst. Vill vi utveckla Sverige som kunskapsnation och få en allt större del av vår befolkning att utbilda sig måste vi också vara beredda på att detta kostar. Är vi inte beredda att satsa mer resurser på våra universitet och högskolor kommer kvantitet att fortsätta gå ut över kvalitet.

La réforme du bac et le Covid

12 Jun, 2021 at 14:18 | Posted in Education & School | Comments Off on La réforme du bac et le Covid

.

The truth about charter schools

21 May, 2021 at 10:02 | Posted in Education & School | 1 Comment

Parents frustrated with how their children’s public schools have responded to the COVID-19 crisis—whether they opted for in-person instruction, remote learning, or a blend of both—may see charter schools, with their free tuition and flexibility in reopening, as an attractive alternative.

3.3 Why Charter Schools are Fraud FactoriesBut a new report from the Network for Public Education reveals that sending students to charter schools comes with a considerable downside: the schools may not stay open for very long.

The report crunched nearly two decades of data and discovered that more than one in four charter schools closed after just five years. That’s less than the number of years it takes for a typical kindergartner to complete elementary school.

After ten years, 40 percent of charter schools were shuttered; after fifteen years, that rate rose to about 50 percent.  And the number of students impacted by charter school closures is considerable. According to the report, from 1999 to 2017, more than 867,000 students were displaced when their charter school closed.

Jeff Bryant

Pedagogisk forskning — postmodern mumbo jumbo

1 Apr, 2021 at 12:05 | Posted in Education & School | Comments Off on Pedagogisk forskning — postmodern mumbo jumbo

Efter att ha tagit del av ‘modern’ pedagogisk forskning i tidskriften Pedagogisk Forskning i Sverige — där författaren till artikeln “En pedagogisk relation mellan människa och häst — på väg mot en pedagogisk filosofisk utforskning av mellanrummet” ger följande intressanta ‘programförklaring’ — är man föga förvånad över sakernas tillstånd inom svensk pedagogisk ‘vetenskap’:

Med en posthumanistisk ansats belyser och reflekterar jag över hur både människa och häst överskrider sina varanden och hur det öppnar upp ett mellanrum med dimensioner av subjektivitet, kroppslighet och ömsesidighet.

elite-daily-sleeping-studentDet här är ett tyvärr inte så sällsynt exempel på den intellektuella avgrund som öppnar sig när postmodern och socialkonstruktivistisk sanningsrelativism och tyckmyckentrutad mumbo jumbo fritt får härja på våra universitet.

Och så säger man att pedagogikämnet är i kris. Undrar varför …

Feynman technique

17 Mar, 2021 at 17:03 | Posted in Education & School | Comments Off on Feynman technique

.

Yours truly has been teaching at different universities for more than forty years. Again and again I’ve learned one thing for sure. Feynman’s technique works!

Kristina Axén Olin — moderat skolpolitiker med diktaturfasoner

3 Mar, 2021 at 15:41 | Posted in Education & School | Comments Off on Kristina Axén Olin — moderat skolpolitiker med diktaturfasoner

Är detta verkligen seriöst menat?” undrade Moderaternas skolpolitiske talesperson Kristina Axén Olin i ett mejl till Malmö Universitet och Högskoleämbetet. Kursen hon hade reagerat på heter ”Skolmarknaden och dess konsekvenser för skola, samhälle och synen på utbildning”

Axén Olin pudlar efter mejl med kritik till rektorTidningen Universitetsläraren var först med att berätta om det mejl som Kristina Axén Olin, utbildningspolitisk talesperson för Moderaterna och vice ordförande i riskdagens utbildningsutskott, skickat till Malmö universitet och till Universitetskanslerämbetet (UKÄ), som bland annat har till uppgift att granska svensk högre utbildning.

Den fristående kursen “Skolmarknaden och dess konsekvenser för skola, samhälle och synen på utbildning” ges för första gången till hösten, den är på avancerad nivå och motsvarar 7,5 högskolepoäng. Kursen kommer enligt kursbeskrivningen ta upp »forskning om orsakerna till och konsekvenserna av marknadslogiker i skolan«.

Dagens Arena har tagit del av mejlet som Kristina Axén Olin skickade den 23 februari … Hon skriver att hon reagerat med »stor förvåning« på att universitet ger kursen om skolmarknanden, och hon avslutar mejlet med att skriva att det »vore väldigt intressant att få veta hur ni har tänkt«.

Universitetsläraren har tagit del av Kerstin Thams svar till M-politikern. Där skriver hon bland annat:

”Universitetet tar sitt samhällsansvar genom att bland annat kritiskt granska hur vårt samhälle utvecklar sig. Att inte forska om hur svensk skola påverkas av lagstiftning om dess finansiering vore att inte ta detta ansvar på allvar. Vi tar också vårt ansvar genom att undervisa om forskningsresultat.”

Dagens Arena

Ekonomiprofessorerna och ‘tämjandet’ av marknadskrafterna i skolan

21 Dec, 2020 at 13:15 | Posted in Education & School | 4 Comments

Friskolorna tar hem vinsternaI Sverige år 2020 låter vi friskolekoncerner med många gånger undermålig verksamhet få plocka ut skyhöga vinster, vinster som den svenska staten låter dessa koncerner ta av vår skattefinansierade skolpeng. En av landets största friskolekoncerner — Engelska skolan — gjorde senaste året en vinst på 250 miljoner kronor (för varje elev genererades 10 000 kronor i vinst). 

Många är med rätta upprörda och de som är kritiska till privatisering av skola har haft gyllene tillfällen att tydligt och klart tala om att man nu vill se till att undanröja möjligheterna för vinstdrivande bolag att verka inom skolan. Men så har inte skett. Som min gamla kollega  Ann-Marie Pålsson skriver i Sydsvenskan idag:

Lite tillspetsat har friskolereformen gjort skolan till en handelsvara och omvandlat det offentligas skyldighet att förse de unga med utbildning till en rätt för skolbolag att ta ut obegränsade vinster. Regeringarna har haft årtionden på sig att rätta till detta. Men inget har skett. Istället har marknadens logik brett ut sig allt mer. Talande är att ingen reagerade ens när en stor friskolekoncern – Internationella Engelska Skolan – köptes upp av ett riskkapitalbolag med säte i Luxemburg.

I DN (20/12 2020) skriver fyra ekonomiprofessorer och föreslår ett antal reformer som ska göra marknadskrafterna mer aptitliga i skolan:

Att släppa in marknadskrafterna i skolan på det radikala sätt som gjorts i Sverige är inte okomplicerat utifrån ekonomisk teori och empiri. Oavsett syn på 1990-talets reformer kan nog de flesta acceptera att det finns ett betydande utrymme för reformvårdande åtgärder som kan få marknadskrafterna i skolan att fungera bättre. I det här inlägget föreslår vi ett antal reformer som främjar kunskapsbildning utan att skapa onödig ineffektivitet eller orättvisa.

Men vänta lite nu! Reformvårdande åtgärder? Var det inte så att när man på 1990-talet påbörjade systemskiftet inom välfärdssektorn ofta anförde som argument för privatiseringarna att man just skulle slippa den byråkratiska logikens kostnader i form av regelverk, kontroller och uppföljningar? Konkurrensen – denna marknadsfundamentalismens panacé – skulle ju göra driften effektivare och höja verksamheternas kvalitet.

Och nu när privatiseringsvåtdrömmen visat sig vara en mardröm så tror man att just det som man ville bli av med – regelverk, tillsyn och kontroll – skulle vara lösningen. Ska man genomföra de åtgärdspaket som förs fram undrar man ju hur det går med den där effektivitetsvinsten. Kontroller, uppdragsspecifikationer, inspektioner kostar ju pengar och hur mycket överskott blir det då? Och hur mycket värd är den där ‘valfriheten’ när vi ser hur den gång på gång bara resulterar i verksamhet där vinst genereras genom kostnadsnedskärningar och sänkt kvalitet?

Därutöver kan man klart också fråga sig varför samhället ska lägga omfattande resurser på att granska och inspektera skolföretag vars verksamhet ständigt verkar ge upphov till skandaler, resursslöseri, försämrad kvalitet och allt sämre resultat.

All form av ekonomisk verksamhet bygger på eller inbegriper någon form av delegering. En part (uppdragsgivaren) vill att en annan part (utföraren) ska utföra en viss uppgift. Grundproblemet är hur beställaren ska få utföraren att utföra uppdraget på det sätt som beställaren önskar. Det finns en uppenbar fara i att basera ersättningssystem på enkla objektiva mått när det vi vill ersätta i själva verket har flera och komplexa dimensioner, exempelvis ersättning efter antal utskrivna patienter, lärarlöner kopplade till betyg eller dylikt. Ofta har välfärdssektorns verksamheter denna karaktär av ‘fleruppgiftsverkamhet’ och då fungerar inte incitamentkontrakt eller provisioner. I sådana fall kan ‘byråkratier’ vara mer ändamålsenliga än marknader.

Internationella jämförelser visar att det system vi har i Sverige med vinstdrivande skolor leder till att våra skolor blir allt mindre likvärdiga – och att detta i sin tur bidrar till allt sämre resultat. Ska vi råda bot på detta måste vi ha ett skolsystem som inte bygger på ett marknadsmässigt konkurrenstänk där skolor istället för att utbilda främst ägnar sig åt att ragga elever och skolpeng, utan drivs som icke-vinstdrivna verksamheter med kvalitet och ett klart och tydligt samhällsuppdrag och elevernas bästa för ögonen.

Friskoledebatten handlar numera främst om vinstdelning – om vinsten ska få lov att lämna verksamheten i form av t. ex. aktieutdelning. Detta avspeglas också i val av bolagsform och vilka aktörer skolföreträdare värnar. De som prioriterar lönsamhet och finansiärer, väljer ofta att driva verksamheten i bolagsform eftersom det underlättar för externa finansiärer att få avkastning på satsat kapital. Två tredjedelar av dagens friskolor drivs i bolagsform och de största skolkoncernerna ägs numera av riskkapitalbolag vars huvudsakliga syfte är att förvärva företag för att så snart som möjligt avyttra dem med vinst.

I ett samhälle präglat av jämlikhet, solidaritet och demokrati borde det vara självklart att skattefinansierade skolor inte ska få drivas med vinst, segregation eller religiös indoktrinering som främsta affärsidé!

Många som är verksamma inom skolvärlden har haft svårt att förstå politikers inställning till privatiseringar och vinstuttag i välfärdssektorn. Av någon outgrundlig anledning har ledande politiker under många år pläderat för att vinster ska vara tillåtna i skolor och vårdföretag. Ofta har argumentet varit att driftsformen inte har någon betydelse. Så är inte fallet. Driftsform och att tillåta vinst i välfärden har stor betydelse.

Till skillnad från i alla andra länder i världen har svenska politiker gjort det möjligt för privata företag att göra vinst på offentligt finansierad undervisning. Och detta trots att det hela tiden funnits ett starkt folkligt motstånd  mot att släppa in vinstsyftande privata företag i välfärdssektorn.

De fyra ekonomiprofessoreran skriver i DN att “marknadskrafternas roll i skolan kommer att vara en fortsatt kontroversiell och komplicerad fråga”. Ja visst — men själva tar de uppenbarligen för givet att marknadskrafterna ska ha fritt tillträde till våra skolor och att allt som behövs är “reformvårdande åtgärder”!

Men grundfrågan är inte om skattefinansierade privata företag ska få göra vinstuttag eller om det krävs hårdare tag i form av kontroll och inspektion eller krav på långsiktigt engagemang. Grundfrågan är inte om marknadskrafterna i skolan ska “tämjas” eller ej. Grundfrågan är om det är marknadens och privatiseringarnas logik som ska styra våra välfärdsinrättningar eller om det ske via demokratins och politikens logik. Grundfrågan handlar om den gemensamma välfärdssektorn ska styras av demokrati och politik eller av marknaden.

Universitetslärare — folk som jobbar gratis i det tysta

11 Dec, 2020 at 13:15 | Posted in Education & School | Comments Off on Universitetslärare — folk som jobbar gratis i det tysta

Universitet och högskolor är genomsyrade av en kultur där vi jobbar gratis — med forskning, med undervisning och med samverkan. Vi gör det för att vi är dedikerade och brinner för vårt jobb och för att vi vill ge våra studenter en bra utbildning. Men den viktigaste orsaken är att det är helt oundvikligt om man vill ha minsta chans att göra karriär och få forskningstid …

När är det OK att jobba gratis som frilansare? Är det någonsin OK? Medan vi väntar på forskningstid i tjänsten och ett vettigt antal timmar till all undervisning är mitt förslag att vi börjar med att synliggöra hur situationen ser ut …

Eller så kan vi skriva att vi har slutat att spela detta spel. Här vill jag uppmana SULF att ta täten och samla information från alla medlemmar och att påpeka i varenda individuell löneförhandling hur situationen faktiskt ser ut.

Majken Jul Sørensen / Universitetsläraren

Bra rutet! Vi är många professorer och lektorer som fått mer än nog. Yours truly har arbetat vid olika av landets universitet och högskolor i mer än 40 år och kan bara bekräfta bilden som Jul Sørensen ger. Det är inget mindre än en skandal att detta i det tysta fått fortgå under så lång tid. Och inte minst är det häpnadsväckande hur lite ett uddlöst fack — både centralt och lokalt — gjort för att här stå upp för universitetslärares och forskares rätt till rimliga arbetsvillkor.

Do RCTs in education really meet the ‘gold standard’?

23 Nov, 2020 at 17:56 | Posted in Education & School | Comments Off on Do RCTs in education really meet the ‘gold standard’?

.                                                                                                                                 

Heterogeneity and interaction is not only an external validity problem when trying to ‘export’ regression results to different times or different target populations. It is also often an internal problem to the millions of regression estimates that economists produce every year.

‘Ideally controlled experiments’ tell us with certainty what causes what effects — but only given the right ‘closures.’ Making appropriate extrapolations from (ideal, accidental, natural or quasi) experiments to different settings, populations or target systems, is not easy. And since trials usually are not repeated, unbiasedness and balance on average over repeated trials says nothing about any one trial. ‘It works there’ is no evidence for ‘it will work here.’ Causes deduced in an experimental setting still have to show that they come with an export-warrant to the target population/system. The causal background assumptions made have to be justified, and without licenses to export, the value of ‘rigorous’ and ‘precise’ methods — and ‘on-average-knowledge’ — is despairingly small.

RCTs have very little reach beyond giving descriptions of what has happened in the past. From the perspective of the future and for policy purposes they are as a rule of limited value since they cannot tell us what background factors were held constant when the trial intervention was being made.

RCTs usually do not provide evidence that the results are exportable to other target systems. RCTs cannot be taken for granted to give generalizable results. That something works somewhere for someone is no warranty for us to believe it to work for us here or even that it works generally.

Coronavirus and educational inequality

22 Nov, 2020 at 16:04 | Posted in Education & School | Comments Off on Coronavirus and educational inequality

.                                                                                                                                 

Friskolorna och den bristande likvärdigheten

22 Nov, 2020 at 15:34 | Posted in Education & School | 1 Comment

– Jag vet inte hur vi tänkte, men det blev fel med valfriheten i skolan. Det säger nu tidigare S-finansministern Kjell-Olof Feldt till SVT.
– Problemet är likvärdigheten, menar Kjell-Ollof Feldt. De duktiga eleverna söker sig till samma skolor, det gör att de halvbra skolorna dräneras på bra elever, och dras ner till fler och fler problemskolor. Det måste dagens politiker våga sätta stopp för.

skolstartKjell Olof Feldt var den kanske viktigaste personen inom socialdemokratin som banade väg för privata friskolor, konkurrens och mångfald inom välfärden. Han provocerade många partivänner genom att bli ordförande i friskolornas riksförbund.

Men när han såg hur de stora koncernerna bredde ut sig på de små friskolornas bekostnad hoppade han av. Och i dag är han öppet ångerfull över den politik han varit med om att föra.

SVT

I Sverige låter vi år 2020 friskolekoncerner med undermålig verksamhet få plocka ut skyhöga vinster — vinster som den svenska staten gladeligen låter dessa koncerner ta av vår skattefinansierade skolpeng.

skolpengEtt flertal undersökningar har på senare år  visat att det system vi har i Sverige med vinstdrivande skolor leder till att våra skolor blir allt mindre likvärdiga — och att detta i sin tur bidrar till allt sämre resultat. Ska vi råda bot på detta måste vi ha ett skolsystem som inte bygger på ett marknadsmässigt konkurrenstänk där skolor istället för att utbilda främst ägnar sig åt att ragga elever och skolpeng, utan drivs som icke-vinstdrivna verksamheter med kvalitet och ett klart och tydligt samhällsuppdrag och elevernas bästa för ögonen.

Vi vet idag att friskolor driver på olika former av etnisk och social segregation, påfallande ofta har låg lärartäthet och i grund och botten sviker resurssvaga elever. Att dessa verksamheter ska premieras med att få plocka ut vinster på våra skattepengar är djupt stötande.

I ett samhälle präglat av jämlikhet, solidaritet och demokrati borde det vara självklart att skattefinansierade skolor inte ska få drivas med vinst, segregation eller religiös indoktrinering som främsta affärsidé!

Många som är verksamma inom skolvärlden eller vårdsektorn har haft svårt att förstå socialdemokratins inställning till privatiseringar och vinstuttag i välfärdssektorn. Av någon outgrundlig anledning har ledande socialdemokrater under många år pläderat för att vinster ska vara tillåtna i skolor och vårdföretag. Ofta har argumentet varit att driftsformen inte har någon betydelse. Så är inte fallet. Driftsform och att tillåta vinst i välfärden har visst betydelse. Och den är negativ.

Historiens dom ska falla hård på ansvariga politiker — och inte minst på socialdemokratins Göran Persson, Kjell-Olof Feldt och alla andra som i deras fotspår glatt traskat patrull — som hänsynslöst och med berått mod låtit offra den en gång så stolta svenska traditionen av att försöka bygga en jämlik skola för alla!

Till skillnad från i alla andra länder i världen har den svenska socialdemokratins ledning gjort det möjligt för privata företag att göra vinst på offentligt finansierad undervisning. Och när borgerliga regeringar ytterligare stimulerat privatiseringsvågen har socialdemokraterna bara tigit och varit passiva. Och detta trots att det hela tiden funnits ett starkt folkligt motstånd  mot att släppa in vinstsyftande privata företag i välfärdssektorn.

Socialdemokratin fortsätter bidra till skolans urholkning med sitt stöd för friskolor och deras vinstuttag. Ett tydligare självmål inom politiken är svårt att hitta. Att Löfvenregeringen lovat att man inte ska verka för vinstbegränsning inom skola och omvård fullbordar bara detta det största sveket någonsin mot de egna väljarna.

Så, ja visst visst var det fel att införa friskolor, Kjell-Olof Feldt. Och inte nog med det. Det var ett av de största fel som någonsin begåtts i svensk skolhistoria!

Skolans kris är politikernas fel

27 Oct, 2020 at 17:06 | Posted in Education & School | 1 Comment

Det svenska friskolesvindleriet | LARS P. SYLL Trots alla de väldokumenterade och uppenbara avigsidor som följer på marknadsstyrningen av skolan verkar inget av riksdagspartiernas politiker (med undantag för vänstern) vara beredda på att diskutera alternativ styrning av skolsystemet … Centerledaren har med rak arm förbjudit någon som helst diskussion om vinster i skola och välfärd, istället ska vi prata om kvalitetskrav och stänga skolverksamheter oftare, som om mer kontroll och dokumentation och regelbundna skolstängningar vore en långsiktig lösning för någon alls. Socialdemokraterna verkar lika delar bakbundna och lättade av detta förbud.

Liberalerna däremot stirrar sig blinda på beslut från Barn- och elevombudsmannen samt dåliga kursplaner i ett motsägelsefullt hopp om att väljarna ska glömma både vem som inrättade ombudsmannen och ansvarade för läroplanerna. Rester av den forna alliansen skyller också gärna skolans kriser på Socialdemokraterna, och glömmer då behändigt det enkla faktumet att samtliga stora utbildningsreformer sedan 1980-talet har varit borgerliga, vilket pinsamt nog också har lett oss till den situation vi har idag där likvärdigheten urholkas alltmer dag för dag, lärarbristen eskalerar och kommunernas effektiviseringar rullar på i allt högre takt, år efter år efter år.

Efter åratal där skolans kriser har beskyllts på lärares bristfälliga kompetens, lärarutbildningarnas innehåll, postmodernism och pedagogiska etablissemang, är det dags att säga som det är. Skolans kris är resultat av politikernas misslyckande att förvalta det ansvar de har fått. Det är hög tid för dem att sätta sig ned i bänken och lyssna.

Gunnlaugur Magnússon

I Sverige år 2020 låter vi friskolekoncerner med undermålig verksamhet få plocka ut skyhöga vinster — vinster som den svenska staten gladeligen låter dessa koncerner ta av vår skattefinansierade skolpeng. Dessa smarta välfärdsplundrare har överlag en högre lönsamhet än näringslivet i sin helhet, men när man väl plundrat färdigt lämnar man över problemen och eleverna till den förkättrade offentliga sektorn.

Många är med rätta upprörda och de som är kritiska till privatisering av vård och skola har haft gyllene tillfällen att tydligt och klart tala om att man nu vill se till att undanröja möjligheterna för vinstdrivande bolag att verka inom vård, omsorg och skola.

Men så har inte skett.

Istället har det kommit en jämn ström av krav på ökad kontroll, tuffare granskning och inspektioner. När nu privatiseringsvåtdrömmen visar sig vara en mardröm så tror man att just det som man ville bli av med — regelverk och ‘byråkratisk’ tillsyn och kontroll — skulle vara lösningen.

skolpengEtt flertal undersökningar har på senare år  visat att det system vi har i Sverige med vinstdrivande skolor leder till att våra skolor blir allt mindre likvärdiga — och att detta i sin tur bidrar till allt sämre resultat. Ska vi råda bot på detta måste vi ha ett skolsystem som inte bygger på ett marknadsmässigt konkurrenstänk där skolor istället för att utbilda främst ägnar sig åt att ragga elever och skolpeng, utan drivs som icke-vinstdrivna verksamheter med kvalitet och ett klart och tydligt samhällsuppdrag och elevernas bästa för ögonen.

Vi vet idag att friskolor driver på olika former av etnisk och social segregation, påfallande ofta har låg lärartäthet och i grund och botten sviker resurssvaga elever. Att dessa verksamheter ska premieras med att få plocka ut vinster på våra skattepengar är djupt stötande.

I ett samhälle präglat av jämlikhet, solidaritet och demokrati borde det vara självklart att skattefinansierade skolor inte ska få drivas med vinst, segregation eller religiös indoktrinering som främsta affärsidé!

Många som är verksamma inom skolvärlden eller vårdsektorn har haft svårt att förstå socialdemokratins inställning till privatiseringar och vinstuttag i välfärdssektorn. Av någon outgrundlig anledning har ledande socialdemokrater under många år pläderat för att vinster ska vara tillåtna i skolor och vårdföretag. Ofta har argumentet varit att driftsformen inte har någon betydelse. Så är inte fallet. Driftsform och att tillåta vinst i välfärden har visst betydelse. Och den är negativ.

I mitt tycke låter Magnússon i sin historieskrivning socialdemokratin komma väl billigt  undan. Som jag se det komme historiens dom att falla hård på ansvariga politiker — och inte minst på socialdemokratins Ingvar Carlsson, Göran Persson, Kjell-Olof Feldt och alla andra som i deras fotspår glatt traskat patrull — som hänsynslöst och med berått mod låtit offra den en gång så stolta svenska traditionen av att försöka bygga en jämlik skola för alla!

Till skillnad från i alla andra länder i världen har den svenska socialdemokratins ledning gjort det möjligt för privata företag att göra vinst på offentligt finansierad undervisning. Och när borgerliga regeringar ytterligare stimulerat privatiseringsvågen har socialdemokraterna bara tigit och varit passiva. Och detta trots att det hela tiden funnits ett starkt folkligt motstånd  mot att släppa in vinstsyftande privata företag i välfärdssektorn.

Att socialdemokratin fortsätter bidra till skolans urholkning med sitt stöd för friskolor och deras vinstuttag är inte den enda anledningen till att partiet tappat en stor del av sitt tidigare väljarunderlag. Men säkert en av de viktigare. Ett tydligare självmål inom politiken är svårt att hitta. Att Löfvenregeringen inte kunnat lova att man ska sätta stopp för välfärdsplundrarna att plocka ut vinster på skola och omvård fullbordar bara detta det största sveket någonsin mot de egna väljarna.

Skolval och segregation

12 Sep, 2020 at 16:05 | Posted in Education & School | 1 Comment

skolsprickaDen sociala och etniska segregationen är ett högst konkret problem som märks i våra skolor och på de platser där barnen rör sig och möts – eller inte möts. Därför vill vi i denna rapport visa hur skolsegregationen ser ut på lokal nivå. Genom att studera samtliga 30 kommuner med 50–100 000 invånare vill vi illustrera det som är barnens men också lärares, rektorers och kommunala skolförvaltningars vardag runt om i Sverige: en kraftfull segregation … Av totalt 356 högstadieskolor i de 30 studerade kommunerna är 147 (det vill säga fyra av tio) segregerade … Av eleverna i årskurs nio som går i segregerade skolor med hög andel svenskfödda och/eller högutbildade föräldrar, går 49 procent i friskolor …

Enligt såväl internationell som svensk forskning används möjligheten att välja skola främst av de mer väletablerade i samhället, vilket i Sverige oftast är svenskfödda personer med högre utbildningsnivå. Denna segregation orsakas vanligen av att mer väletablerade familjer väljer bort skolor och grupper av människor. Även om vi fokuserat på friskolor i denna rapport, är det viktigt att påminna sig om att samma mekanism, att välja bort icke önskvärda skolor och elevgrupper, på samma sätt gör kommunala skolor segregerade … Vår rapport visar att dagens svenska skola verkar i motsatt riktning och förstärker socioekonomiska och kunskapsmässiga skillnader mellan elever – den söndrar och bryter ner mer än den enar och rustar.

Per Kornhall & German Bender

Den segregation som det ‘fria’ skolvalet och kommunaliseringen av skolan gett upphov till är i sig illa nog, men följderna vi kan se i samhället av att elever med samma etnisk-socio-ekonomiska bakgrund koncentreras till vissa skolor är ännu mer förödande. Skolresultaten skiljer sig allt mer mellan skolor och elever, och kanske värst av allt, så ökar skillnaderna. Mekanismerna bakom detta är många (uteblivna kamratgruppseffekter, olika resurstilldelning, etc), men efter att själv ha varit ute på skolor under några veckor har yours truly på plats kunnat konstatera att det på flera skolor verkligen står illa till.

Skolan ska vara inkluderande och kompensatorisk. Men så ser det inte ut i verkligheten. Vi lever mer och mer i olika parallellsamhällen med tillhörande parallella skolvärldar. Det kitt som skolan en gång var för att skapa samhörighet och gemenskap finns inte längre. Skolor där majoriteten av elever har annan etnisk-socio-ekonomisk bakgrund än den egna ratas. Man söker sig till skolor där eleverna har samma bakgrund som man själv. Lika söker lika.

Självklart kan det inte uppfattas som annat än ett kapitalt misslyckande om en skola med kompensatoriska aspirationer uppvisar ett mönster där etnicitet och föräldrars utbildningsbakgrund får allt större genomslag på skolresultaten.

Man slås snabbt av att de skolor där man har de största och svåraste problemen har man också påfallande ofta inte de bäst ämnade lärarna. Duktiga lärare söker sig till de mer välfungerande skolorna och ökar på så vis ytterligare segregationens effekter. Detta borde så klart ansvarstagande politiker se till att åtgärda. Det kräver ingen ‘rocket science’ för att räkna ut att man måste göra det mer attraktivt för ‘duktiga’ lärare att arbeta på de ‘svåra’ skolorna (högre lön, mindre undervisningstid, mer tid för planering, etc).

I skollagen borde det ingå som en självklar portalparagraf att skolans huvudmän ska ha skyldighet se till så att skolor har en allsidig etnisk-socio-ekonomisk sammansättning. Så är det inte idag. Och det är en skandal.

Skolan borde vara den fasta punkt i unga människors tillvaro dit de kan komma och – liksom lärare – temporärt dra sig undan familje- och samhällslivets stormar. Skolan borde få vara en ö i en värld full av intensiva förändringar. Vi har alla flera olika identiteter, aspirationer, bakgrunder och drömmar. Men i skolan borde vi mötas som jämlikar. Olika, men jämlika.

Ska skolan kunna katalysera och förändra måste den vara något annat och inte identiskt med sin omgivning. I dagens samhälle måste skolan få fungera som något annorlunda, ett alternativ till de eroderande marknadskrafter som idag hotar samhällsbygget genom att reducera samhällsmedborgare till konsumenter. När inte familjen eller samhället står emot måste skolan kunna stå upp och ta tillvara det uppväxande släktets genuina emancipatoriska intressen

Skolan ska fostra kunskapande medborgare. En skola med religiösa, etniska, eller vinstgivande bevekelsegrunder är ingen bra skola. Skolan ska möta eleverna utifrån vad de kan bli och inte utifrån vad de är.

Next Page »

Blog at WordPress.com.
Entries and Comments feeds.

%d bloggers like this: