Det svenska friskolesvindleriet

1 Mar, 2020 at 10:39 | Posted in Education & School | 3 Comments

De börsnoterade friskolorna fortsatte att växa snabbt under förra året. Sammanlagt gjorde de noterade friskoleföretagen en vinst på 639 miljoner kronor under 2019.

77b9ff89-0c44-41d3-b13a-a917cdce58a12019 var ett starkt år för de börsnoterade friskolorna, åtminstone när det gäller tillväxt. Efter att både Internationella Engelska Skolan och Academedia nu lämnat sina kvartalsrapporter visar det sig att företagen under 2019 ökade sin omsättning med 10 respektive 6 procent.

Omkring 110 000 svenska elever går nu i någon av de båda skolornas grund- eller gymnasieskolor. Det är 4 procent fler än året innan.

Jätten Academedia, som omsatte drygt 12 miljarder kronor förra året, rapporterade en vinst på 470 miljoner kronor efter skatt. Det var något bättre än året innan.

Även Engelska Skolan stärker sitt resultat, från 115 till 169 miljoner, rensat för extraordinära poster. En förklaring till Engelska Skolans bättre resultat är att lönerna inte ökat lika snabbt som den skolpeng som kommunerna betalar ut.

Mikael Törnwall / Svenska Dagbladet

I Sverige år 2020 låter vi friskolekoncerner med undermålig verksamhet få plocka ut skyhöga vinster — vinster som den svenska staten gladeligen låter dessa koncerner ta av vår skattefinansierade skolpeng.

Vi vet idag att friskolor driver på olika former av etnisk och social segregation, påfallande ofta har låg lärartäthet och dåliga skolresultat, och i grund och botten sviker resurssvaga elever. Att dessa välfärdsplundrande verksamheter ska premieras med att få plocka ut vinster på våra skattepengar är djupt stötande. I ett samhälle präglat av jämlikhet, solidaritet och demokrati borde det vara självklart att skattefinansierade skolor inte ska få drivas med vinst och vinstutdelning som främsta ledstjärnor.

Sverige är internationellt unikt genom att tillåta vinstuttag i friskolor. En lagändring skulle här innebära att Sverige i likhet med andra länder omöjliggör vinstutdelning på friskolor finansierade med offentliga medel. Detta skulle också innebära att vi får en lagstiftning som går hand i hand med vad en överväldigande majoritet av svenska folket tycker.

Inte nog med att friskolekoncerner lägger beslag på våra skattepengar. För att stärka sina positioner på marknaden väljer friskolor systematiskt också att sätta glädjebetyg för att falskeligen ge sken av att det i dessa skolor går ut elever med högre kunskaper än i andra. I friskolekoncernernas värld urholkas betygen för att istället bli ett sätt att fuska till sig fördelar på. Värst av alla dessa friskolor är Kunskapsskolan och Internationella Engelska skolan.

Dessa skojare och fifflare har alldeles för länge tillåtits underminera svensk skola. Nu är det dags för politikerna — som aktivt och/eller genom ren flathet har gjort denna skandal möjlig i snart trettio år — att visa lite samhällsansvar och se till att Sverige blir av med den skamfläck som stavas friskolor.

Vinstdrivna friskolor? Nej tack!

23 Feb, 2020 at 11:37 | Posted in Education & School | 3 Comments

Min gamla kollega från tiden vid nationalekonomiska institutionen i Lund, Anne-Marie Pålsson, förklarar varför det här med vinstdrivna friskolor kanske inte är en särskilt begåvad idé. Bra rutet Anne-Marie!


[h/t Jan Wiklund]

Friskoleförespråkarnas blinda fläck

22 Feb, 2020 at 13:32 | Posted in Education & School | 3 Comments

I Sydsvenskan skrev för ett par veckor sedan tidningens politiske chefredaktör Heidi Avellan apropå friskolor följande:

Friskolor … infördes 1992. Blev det bra? Det finns mycket att invända mot. Forskningen visar att det fria skolvalet och fler friskolor är viktiga förklaringar till skolsegregation, det är framför allt resursstarka föräldrar med god ekonomi och hög utbildning som väljer. Lägg till misstanke om betygsinflation och övervinster. Det är klart att det inte är bra.

Det finns mycket i Avellans artikel som man som forskare kan skriva under på. Men här finns också något som stör. Är det bara “övervinster” som är problemet med det unika svenska friskolesystemet? Varför skulle vinster som baseras enkom på skattemedel vara acceptabla så länge de inte är “övervinster”?
vinstmaskinenI Sverige år 2020 låter vi friskolekoncerner med undermålig verksamhet få plocka ut skyhöga vinster — vinster som den svenska staten gladeligen låter dessa koncerner ta av vår skattefinansierade skolpeng. Dessa smarta välfärdsplundrare har överlag en högre lönsamhet än näringslivet i sin helhet, men när man väl plundrat färdigt lämnar man över problemen och eleverna till den förkättrade offentliga sektorn.

Många är med rätta upprörda och de som är kritiska till privatisering av vård och skola har haft gyllene tillfällen att tydligt och klart tala om att man nu vill se till att undanröja möjligheterna för vinstdrivande bolag att verka inom vård, omsorg och skola.

Men så har inte skett. Istället har det kommit en jämn ström av krav på ökad kontroll, tuffare granskning och inspektioner. När nu privatiseringsvåtdrömmen visar sig vara en mardröm så tror man att just det som man ville bli av med — regelverk och ‘byråkratisk’ tillsyn och kontroll — skulle vara lösningen.

Ett flertal undersökningar har på senare år  visat att det system vi har i Sverige med vinstdrivande skolor leder till att våra skolor blir allt mindre likvärdiga — och att detta i sin tur bidrar till allt sämre resultat. Ska vi råda bot på detta måste vi ha ett skolsystem som inte bygger på ett marknadsmässigt konkurrenstänk där skolor istället för att utbilda främst ägnar sig åt att ragga elever och skolpeng, utan drivs som icke-vinstdrivna verksamheter med kvalitet och ett klart och tydligt samhällsuppdrag och elevernas bästa för ögonen.

Sverige har varit internationellt unikt genom att tillåta vinstuttag i friskolor. En lagändring skulle här innebära att Sverige i likhet med andra länder omöjliggör vinstutdelning på friskolor finansierade med offentliga medel. Detta skulle också innebära att vi får en lagstiftning som går hand i hand med vad svenska folket tycker, eftersom opinionsundersökningar gång visat att en klar majoritet anser att friskolor ska vara skyldiga att återinvestera hela överskottet i skolan.

Man ska komma ihåg att det striden gäller egentligen inte är om verksamheter får gå med vinst eller inte, eftersom en vinst — ett överskott — som återinvesteras i verksamheten är en förutsättning för att skolor ska kunna överleva och utvecklas på sikt. Vad striden gäller är vinstdelning — om vinsten ska få lov att lämna verksamheten i form av t. ex. aktieutdelning. Detta avspeglas också i val av bolagsform och vilka aktörer skolföreträdare värnar. De som prioriterar lönsamhet och finansiärer, väljer ofta att driva verksamheten i bolagsform eftersom det underlättar för externa finansiärer att få avkastning på satsat kapital. De flesta av dagens friskolor drivs i bolagsform och de största skolkoncernerna ägs numera av riskkapitalbolag vars huvudsakliga syfte är att förvärva företag för att så snart som möjligt avyttra dem med vinst.

Vi vet idag att friskolor driver på olika former av etnisk och social segregation, påfallande ofta har låg lärartäthet och dåliga skolresultat, och i grund och botten sviker resurssvaga elever. Att dessa verksamheter ska premieras med att få plocka ut vinster på våra skattepengar är djupt stötande. I ett samhälle präglat av jämlikhet, solidaritet och demokrati borde det vara självklart att skattefinansierade skolor inte ska få drivas med vinst och vinstutdelning som främsta ledstjärnor.

Vinster i välfärden? Nej tack!

5 Feb, 2020 at 15:25 | Posted in Education & School | 1 Comment

Att åka till Chile och prata om skolreformer är verkligen som att åka till ett spegelland till Sverige. Systemet och de politiska diskussionerna är så oerhört lika.

Men så var Chile också det enda land som tillsammans med oss på allvar testade Rose och Milton Friedmans idéer om skola som en marknad med vinstintressen.

Det-fria-elevvaletI Chiles fall var det eftersom amerikanska ekonomer efter den USA-stödda alliansen fick tillgång till en experiment-verkstad för sina idéer … I Sverige skedde det tio år senare av en av samma ideologi och USA inspirerad ung Carl Bildt och hans regering.

Skillnaden är nu att Chile har ändrat riktning … Man införde en lag som i korthet (och förenklat) innebär:

Förbud mot vinster i skolsystemet. Den skola som ville ha tillgång till den statliga skolpengen måste visa att pengarna går till verksamheten på skolan och inget annat. Det vill säga det är inget förbjud mot att gå med vinst, men ett förbud att ta ut pengarna ur verksamheten …

Ändringar i skolvalssystemet. Istället för att alla föräldrar gick till den skola där man ville ha sitt barn och dessa i sin tur kunde välja de elever man ville infördes en central antagning där alla hade samma rätt och tillgång till alla skolor. Platser fördelades sedan efter de preferenser man angivit med olika förtursregler för syskon med mera …

Förändringar i villkor för lärare på de offentliga skolorna. En 30-procentig löneförhöjning, garanterad fortbildning och begränsad undervisningsplikt …

Just nu har vi mycket att lära av Chile. Ett land som med så mycket tuffare förutsättningar agerar mer rationellt än vad vi gör.

Per Kornhall

När man på 1990-talet påbörjade systemskiftet inom den svenska välfärdssektorn anfördes ofta som argument för privatiseringarna att man skulle slippa den byråkratiska logikens kostnader i form av regelverk, kontroller och uppföljningar. Konkurrensen — denna marknadsfundamentalismens panacé — skulle göra driften effektivare och höja verksamheternas kvalitet. Marknadslogiken skulle tvinga bort de ‘byråkratiska’ och tungrodda offentliga verksamheterna och kvar skulle bara finnas de bra företagen som ‘valfriheten’ möjliggjort.

När den panglossianska privatiseringsvåtdrömmen visar sig vara en mardröm, tror tyvärr våra politiker att just det som man ville bli av med – regelverk och ‘byråkratisk’ tillsyn och kontroll – skulle vara lösningen?

Man tar sig för pannan – och det av många skäl!

För ska man genomföra de åtgärdspaket som förs fram undrar man ju hur det går med den där effektivitetsvinsten. Kontroller, uppdragsspecifikationer, inspektioner m m kostar ju pengar — och hur mycket överskott blir det då av privatiseringarna när dessa kostnader också ska räknas hem i kostnads- intäktsanalysen? Och hur mycket värd är den där ‘valfriheten’ när vi ser hur den gång på gång bara resulterar i verksamhet där vinst genereras genom kostnadsnedskärningar och sänkt kvalitet?

Beslutet att släppa in vinstdrivande företag i välfärdssektorn har varit ett dyrköpt misstag. Som Kornhall tar upp i sin artikel satte man i Chile på skolområdet stopp för detta för ett par år sedan. Sverige är nu det enda land i världen som accepterar vinstintresse i skattefinansierade skolor. Men — kan Chile rätta till misstag så borde vi också kunna!

Grundfrågan är inte om skattefinansierade privata företag ska få göra vinstuttag eller om det krävs hårdare tag i form av kontroll och inspektion. Grundfrågan är om det är marknadens och privatiseringarnas logik som ska styra våra välfärdsinrättningar eller om det ska ske via demokratins och politikens logik. Grundfrågan handlar om den gemensamma välfärdssektorn ska styras av demokrati och politik eller av marknaden.

skolstartAtt vi har skolor som Vetenskapsskolan och att skolor som Thorén Innovation School kan fortsätta sin verksamhet trots massiv kritik från Skolinspektionen är inte att förundras över. Det är ett resultat av att det ses som en rättighet snarare än ett privilegium att driva skolor och att beröva någon en rättighet är ingen enkel juridisk process. Eftersom detta synsätt förefaller djupt förankrat så lär den politiska indignationen över olämpliga huvudmän fortsätta att tävla med den politiska oviljan att göra något åt problemet.

Jonas Vlachos

Friskolor och deras “övervinster”

3 Feb, 2020 at 14:07 | Posted in Education & School | 2 Comments

Heidi Avellan skriver (1/2) att “forskningen visar att det fria skolvalet och fler friskolor är viktiga förklaringar till skolsegregation, det är framför allt resursstarka föräldrar med god ekonomi och hög utbildning som väljer. Lägg till misstanke om betygsinflation och övervinster. ”

maxgustafson0919-fyrkantMen är det bara “övervinster” som är problemet med det unika svenska friskolesystemet? Varför skulle vinster som baseras enkom på skattemedel vara acceptabla så länge de inte är “övervinster”? Friskolekoncerner med många gånger undermålig verksamhet tillåts plocka ut skyhöga vinster. Många politiker tror precis som Avellan att problemen går att lösa med ökad kontroll, tuffare granskning och inspektioner. Det som man ville bli av med då frågan diskuterades på 80-talet — regelverk och byråkratisk tillsyn och kontroll — skulle nu helt plötsligt vara lösningen.

Systemet med vinstdrivande skolor leder till att våra skolor blir allt mindre likvärdiga och detta i sin tur bidrar till allt sämre resultat. Sverige har varit internationellt unikt genom att tillåta vinstuttag i friskolor. Vad striden gäller är vinstdelning: om vinsten ska få lov att lämna verksamheten i form av till exempel aktieutdelning. Vi vet idag att friskolor driver på olika former av etnisk och social segregation, påfallande ofta har låg lärartäthet och dåliga skolresultat, och i grund och botten sviker resurssvaga elever. Att dessa verksamheter ska premieras med att få plocka ut vinster på våra skattepengar är djupt stötande.

Lars Pålsson Syll

Det svenska friskoleexperimentet — en effektutvärdering

3 Feb, 2020 at 11:39 | Posted in Education & School | Comments Off on Det svenska friskoleexperimentet — en effektutvärdering

DN:s debattsida kunde man för några år sedan, apropå en Pisarapport, läsa följande:

skolpeng2Bara för att det finns ett statistiskt samband behöver det inte finnas ett orsakssamband … Ett exempel på hur fel det kan bli gäller skolvalets och konkurrensens effekter. I Pisarapporten läser vi att det inte finns någon relation mellan länders resultat och andelen elever i fristående skolor. Samma slutsats dras av Andreas Schleicher … Svenska pedagoger och debattörer på vänsterkanten har tagit ett steg längre och hävdat att skolvalet ligger bakom kunskapsfallet i internationella undersökningar …

Samtidigt motsägs båda dessa påståenden av den nationalekonomiska skolforskningen … Forskningsmetoderna som används är inte helt invändningsfria, men de är långt mycket bättre än de som används i OECD:s egna analyser.

Låt mig börja med att slå fast att jag helt delar debattörernas uppfattning vad avser våra begränsade möjligheter att dra kausala slutsatser utifrån rena korrelationer.

Så långt är jag med dem.

Men — återigen får vi i grund och botten höra den gamla vanliga självgratulerande visan — nationalekonomisk skolforskning “visar” (garderat med en till intet förpliktigande utsaga om att forskningsmetoderna som används sägs vara inte “helt invändningsfria”) att fler friskolor leder till bättre resultat. Problemet kvarstår, för i grund är det man säger — trots åberopade “rigorösa studier” — lika ifrågasättbart som de “vänstersidans” tolkningar av Pisa-resultaten som man kritiserar!

Låt mig förklara varför jag anser att det den åberopade nationalekonomiska skolforskningen säger om skolkonkurrens och friskolor är dåligt underbyggt, och samtidigt försöka reda ut vad forskning och data verkligen säger om skolkonkurrens och friskolors effekter på skolors och elevers resultat.

När vi i Sverige 1992 genomförde en friskolereform fick familjer därigenom över lag större möjlighet att själva välja var man ville sätta sina barn i skola. I linje med det av Milton Friedman redan på 1950-talet förespråkade införandet av skolpeng (voucher) underlättades etablerandet av friskolor väsentligt.

Friskolorna har som följd av denna friskolereform – inte minst på senare år – ökat sin andel av skolmarknaden markant. Idag utbildas mer än var sjätte av landets grundskoleelever vid en friskola och mer än var fjärde gymnasieelev får sin utbildning vid friskolor.

Friskoleexpansionen har dock rent geografiskt sett väldigt olika ut. Idag saknar lite mer än en tredjedel av kommunerna friskolor på grundskolenivå och två tredjedelar av kommunerna saknar friskolor på gymnasienivå. Och i genomsnitt har elever vid friskolor föräldrar med högre utbildningsnivå och inkomster än eleverna vid kommunala skolor.

Mot bland annat denna bakgrund har det bland forskare, utbildningsanordnare, politiker m.fl. blivit intressant att försöka undersöka vilka konsekvenser friskolereformen haft.

Nu är det självklart inte helt lätt att göra en sådan bedömning med tanke på hur mångfacetterade och vittomfattande de mål är som satts upp för skolverksamheten i Sverige.

Ett vanligt mål som man fokuserat på är elevernas prestationer i form av uppnående av olika kunskapsnivåer. När man genomförde friskolereformen var ett av de ofta framförda argumenten att friskolorna skulle höja elevernas kunskapsnivåer, både i friskolorna (”den direkta effekten”) och – via konkurrenstrycket – i de kommunala skolorna (”den indirekta effekten”). De kvantitativa mått man använt för att göra dessa värderingar är genomgående betyg och/eller resultat på nationella prov.

Vid en första anblick kan det kanske förefalla trivialt att göra sådana undersökningar. Det är väl bara att – kan det tyckas – plocka fram data och genomföra nödiga statistiska tester och regressioner. Riktigt så enkelt är det nu inte. I själva verket är det väldigt svårt att få fram entydiga kausala svar på den här typen av frågor.

Ska man entydigt kunna visa att det föreligger effekter och att dessa är ett resultat av just friskolornas införande – och inget annat – måste man identifiera och därefter kontrollera för påverkan från alla ”störande bakgrundsvariabler” av typen föräldrars utbildning, socioekonomisk status, etnicitet, geografisk hemhörighet, religion m.m. – så att vi kan vara säkra på att det inte är skillnader i dessa variabler som är de i fundamental mening verkliga kausalt bakomliggande förklaringarna till eventuella genomsnittliga effektskillnader.

Continue Reading Det svenska friskoleexperimentet — en effektutvärdering…

The Swedish for-profit ‘free’ school disaster

27 Jan, 2020 at 11:38 | Posted in Education & School | 3 Comments

Neo-liberals and libertarians have always provided a lot of ideologically founded ideas and ‘theories’ to underpin their Panglossian view on markets. But when they are tested against reality they usually turn out to be wrong. The promised results are simply not to be found. And that goes for for-profit private schools too.

Sweden introduced a voucher-style reform in the 1990s and opened the market to for-profit schools. Since then the performance of the school system has deteriorated. The experiment soon turned out to be a momentous mistake. In Chile — the only other country in the world that has tried the same policy — it turned out as badly as in Sweden, and the country decided a couple of years ago to abandon the experiment. Sweden is now the only country in the world where we accept profit-driven companies to run publicly financed schools.

School_ChoiceWhat’s caused the recent crisis in Swedish education? Researchers and policy analysts are increasingly pointing the finger at many of the choice-oriented reforms that are being championed as the way forward for American schools. While this doesn’t necessarily mean that adding more accountability and discipline to American schools would be a bad thing, it does hint at the many headaches that can come from trying to do so by aggressively introducing marketlike competition to education …

In the wake of the country’s nose dive in the PISA rankings, there’s widespread recognition that something’s wrong with Swedish schooling … Competition was meant to discipline government schools, but it may have instead led to a race to the bottom …

It’s the darker side of competition that Milton Friedman and his free-market disciples tend to downplay: If parents value high test scores, you can compete for voucher dollars by hiring better teachers and providing a better education—or by going easy in grading national tests. Competition was also meant to discipline government schools by forcing them to up their game to maintain their enrollments, but it may have instead led to a race to the bottom as they too started grading generously to keep their students …

It’s a lesson that Swedish parents and students have learned all too well: Simply opening the floodgates to more education entrepreneurs doesn’t disrupt education. It’s just plain disruptive.

Ray Fisman

Henry M. Levin — distinguished economist and director of the National Center for the Study of Privatization in Education at Teachers College, Columbia University — wrote this a couple of years ago when he reviewed the evidence about the effects of vouchers:

VouchersOn December 3, 2012, Forbes Magazine recommended for the U.S. that: “…we can learn something about when choice works by looking at Sweden’s move to vouchers.” On March 11 and 12, 2013, the Royal Swedish Academy of Sciences did just that by convening a two day conference to learn what vouchers had accomplished in the last two decades … The following was my verdict:

  • On the criterion of Freedom of Choice, the approach has been highly successful. Parents and students have many more choices among both public schools and independent schools than they had prior to the voucher system.
  • On the criterion of productive efficiency, the research studies show virtually no difference in achievement between public and independent schools for comparable students. Measures of the extent of competition in local areas also show a trivial relation to achievement. The best study measures the potential choices, public and private, within a particular geographical area. For a 10 percent increase in choices, the achievement difference is about one-half of a percentile. Even this result must be understood within the constraint that the achievement measure is not based upon standardized tests, but upon teacher grades. The so-called national examination result that is also used in some studies is actually administered and graded by the teacher with examination copies available to the school principal and teachers well in advance of the “testing”. Another study found no difference in these achievement measures between public and private schools, but an overall achievement effect for the system of a few percentiles. Even this author agreed that the result was trivial.
  • With respect to equity, a comprehensive, national study sponsored by the government found that socio-economic stratification had increased as well as ethnic and immigrant segregation. This also affected the distribution of personnel where the better qualified educators were drawn to schools with students of higher socio-economic status and native students. The international testing also showed rising variance or inequality in test scores among schools. No evidence existed to challenge the rising inequality.Accordingly, I rated the Swedish voucher system as negative on equity.

A recent Swedish study on the effects of school-choice concluded:

The results from the analyses made in this paper confirm that school choice, rather than residential segregation, is a more important factor determining variation in grades than is residential segregation.

voucherThe empirical analysis in this paper confirms the PISA-based finding that between-school variance in student performance in the Swedish school system has increased rapidly since 2000. We have also been able to show that this trend towards increasing performance gaps cannot be explained by shifting patterns of residential segregation. A more likely explanation is that increasing possibilities for school choice have triggered a process towards a more unequal school system. A rapid growth in the number of students attending voucher-financed, independent schools has been an important element of this process …

The idea of voucher-based independent school choice is commonly ascribed to Milton Friedman. Friedman’s argument was that vouchers would decrease the role of government and expand the opportunities for free enterprise. He also believed that the introduction of competition would lead to improved school results. As we have seen in the Swedish case, this has not happened. As school choice has increased, differences between schools have increased but overall results have gone down. As has proved to be the case with other neo-liberal ideas, school choice—when tested—has not been able to deliver the results promised by theoretical speculation.

John Östh, Eva Andersson, Bo Malmberg

What have we learned from this expensive experiment? School education should be publicly funded and provided by public schools and not by companies driven by profit interests!

For more on my own take on this issue — only in Swedish, sorry — see here and here.

Friskolorna och sekretessen

22 Dec, 2019 at 10:36 | Posted in Education & School | 2 Comments

SCB kommer inte längre lämna ut uppgifter om friskolor med hänvisning till att det kan skada företagens affärsverksamhet. Nationalekonomen och skolforskaren Jonas Vlachos reagerar starkt på beslutet.

maxgustafson0919-fyrkant– Om centrala uppgifter om skolor anses strida mot lagstiftning om affärshemligheter måste man ställa sig frågan om det ens går att ha företag som skolhuvudmän, säger Jonas Vlachos.

Efter en omprövning av sekretesslagstiftningen har SCB bestämt sig för att inte längre lämna ut uppgifter om friskolor. Det kan handla om uppgifter som elevernas betyg, hur många som går ut, och hur detta förhåller sig till elevsammansättningen på skolan. Uppgifter som alltså kan vara vägledande för de familjer som vill välja skola åt sina barn. Eftersom detta kan påverka skolföretagens ekonomi kan det vara skadligt att lämna ut uppgifterna – och då omfattas de av SCB:s statistiksekretess, resonerar myndigheten …

– Det blir ett skolmarknadens moment 22 – i och med att vi har en skolmarknad kan vi inte offentliggöra uppgifterna. Men vän av skolmarknad säger att vi måste offentliggöra dem eftersom vi har en skolmarknad. SCB:s resonemang är inte orimligt – uppgifterna är konkurrenspåverkande – men däremot kan man ju tycka att resultatet blir absurt, säger Jonas Vlachos.

SvT

Det system vi har i Sverige med vinstdrivande skolor leder till att våra skolor blir allt mindre likvärdiga — vilket i sin tur bidrar till allt sämre resultat.

Vi vet idag att friskolor driver på olika former av etnisk och social segregation, påfallande ofta har låg lärartäthet och dåliga skolresultat, och i grund och botten sviker resurssvaga elever. Att dessa verksamheter ska premieras med att utan insyn och i skydd av sekretess få plocka ut vinster på våra skattepengar är djupt stötande.

Friskoleeländet — socialdemokratins största svek någonsin

15 Dec, 2019 at 17:17 | Posted in Education & School | 1 Comment

skolstartAtt vi har skolor som Vetenskapsskolan och att skolor som Thorén Innovation School kan fortsätta sin verksamhet trots massiv kritik från Skolinspektionen är inte att förundras över. Det är ett resultat av att det ses som en rättighet snarare än ett privilegium att driva skolor och att beröva någon en rättighet är ingen enkel juridisk process. Eftersom detta synsätt förefaller djupt förankrat så lär den politiska indignationen över olämpliga huvudmän fortsätta att tävla med den politiska oviljan att göra något åt problemet.

Jonas Vlachos

I Sverige år 2019 låter vi friskolekoncerner med undermålig verksamhet få plocka ut skyhöga vinster — vinster som den svenska staten gladeligen låter dessa koncerner ta av vår skattefinansierade skolpeng. Dessa smarta välfärdsplundrare har överlag en högre lönsamhet än näringslivet i sin helhet, men när man väl plundrat färdigt lämnar man över problemen och eleverna till den förkättrade offentliga sektorn.

Många är med rätta upprörda och de som är kritiska till privatisering av vård och skola har haft gyllene tillfällen att tydligt och klart tala om att man nu vill se till att undanröja möjligheterna för vinstdrivande bolag att verka inom vård, omsorg och skola.

Men så har inte skett.

Istället har det kommit en jämn ström av krav på ökad kontroll, tuffare granskning och inspektioner. När nu privatiseringsvåtdrömmen visar sig vara en mardröm så tror man att just det som man ville bli av med — regelverk och ‘byråkratisk’ tillsyn och kontroll — skulle vara lösningen.

skolpengEtt flertal undersökningar har på senare år  visat att det system vi har i Sverige med vinstdrivande skolor leder till att våra skolor blir allt mindre likvärdiga — och att detta i sin tur bidrar till allt sämre resultat. Ska vi råda bot på detta måste vi ha ett skolsystem som inte bygger på ett marknadsmässigt konkurrenstänk där skolor istället för att utbilda främst ägnar sig åt att ragga elever och skolpeng, utan drivs som icke-vinstdrivna verksamheter med kvalitet och ett klart och tydligt samhällsuppdrag och elevernas bästa för ögonen.

Vi vet idag att friskolor driver på olika former av etnisk och social segregation, påfallande ofta har låg lärartäthet och i grund och botten sviker resurssvaga elever. Att dessa verksamheter ska premieras med att få plocka ut vinster på våra skattepengar är djupt stötande.

I ett samhälle präglat av jämlikhet, solidaritet och demokrati borde det vara självklart att skattefinansierade skolor inte ska få drivas med vinst, segregation eller religiös indoktrinering som främsta affärsidé!

Många som är verksamma inom skolvärlden eller vårdsektorn har haft svårt att förstå socialdemokratins inställning till privatiseringar och vinstuttag i välfärdssektorn. Av någon outgrundlig anledning har ledande socialdemokrater under många år pläderat för att vinster ska vara tillåtna i skolor och vårdföretag. Ofta har argumentet varit att driftsformen inte har någon betydelse. Så är inte fallet. Driftsform och att tillåta vinst i välfärden har visst betydelse. Och den är negativ.

Historiens dom ska falla hård på ansvariga politiker — och inte minst på socialdemokratins Göran Persson, Kjell-Olof Feldt och alla andra som i deras fotspår glatt traskat patrull — som hänsynslöst och med berått mod låtit offra den en gång så stolta svenska traditionen av att försöka bygga en jämlik skola för alla!

Till skillnad från i alla andra länder i världen har den svenska socialdemokratins ledning gjort det möjligt för privata företag att göra vinst på offentligt finansierad undervisning. Och när borgerliga regeringar ytterligare stimulerat privatiseringsvågen har socialdemokraterna bara tigit och varit passiva. Och detta trots att det hela tiden funnits ett starkt folkligt motstånd  mot att släppa in vinstsyftande privata företag i välfärdssektorn.

Socialdemokratin har idag har historiskt låga väljarsiffror. Mot den här bakgrunden får detta föga att förvånas över. När man för en politik som främst slår mot den grupp av människor man påstår sig värna om, är det inte så konstigt att väljarna flyr.

Att socialdemokratin fortsätter bidra till skolans urholkning med sitt stöd för friskolor och deras vinstuttag är så klart inte den enda anledningen. Men säkert en av de viktigare. Ett tydligare självmål inom politiken är svårt att hitta. Att Löfvenregeringen i början på året lovade att man inte ska verka för vinstbegränsning inom skola och omvård fullbordar bara detta det största sveket någonsin mot de egna väljarna.

Comment le système éducatif français aggrave les inégalités sociales

12 Dec, 2019 at 17:37 | Posted in Education & School | Comments Off on Comment le système éducatif français aggrave les inégalités sociales

 

Il est vraiment symptomatique de ce système éducatif en pleine tourmente, que en France, seulement 9% des jeunes de 15 ans font la différence entre un fait et une opinion …

Vad ska vi ha skolan till?

30 Nov, 2019 at 17:11 | Posted in Education & School | Comments Off on Vad ska vi ha skolan till?

Skolpedagogiska reformimpulser borde så småningom sluta att förlita sig på sjuttiotalets motiv, innebörder och semantik. Annars går det som när en orkester orubbligt fortsätter att spela de gamla välkända melodierna utan att bry sig om att publiken för länge sedan har lämnat salen. Det är på tiden att spela något nytt, man borde våga en ny början. Farväl till sjuttiotalet!
                                   Thomas Ziehe, ”Adjö till sjuttiotalet”, KRUT 2/1998

Vi lever i ett ojämlikt samhälle. Ojämlikheten ökar också på många områden. Inte minst vad avser inkomster och förmögenhet. Skillnader i livsbetingelser för olika grupper vad avser klass, etnicitet och genus är oacceptabelt stora.

Och i skolans värld har uppenbarligen familjebakgrunden fortfarande stor betydelse för elevers prestationer. Än värre är att den får större betydelse ju äldre eleverna blir. Självklart kan det inte uppfattas som annat än ett kapitalt misslyckande när en skola med kompensatoriska aspirationer uppvisar ett mönster där föräldrarnas utbildningsbakgrund får allt större genomslag ju äldre eleven blir.
 
tilsam
 
 
Tvärtemot alla reformpedagogiska utfästelser är det främst barn ur hem utan studietraditioner som förlorat i den omläggning i synen på skolan som skett under det senaste halvseklet. I dag – med skolpengar, fria skolval och friskolor – har utvecklingen tvärtemot alla kompensatoriska utfästelser bara ytterligare stärkt de högutbildade föräldrarnas möjligheter att styra de egna barnens skolgång och framtid. Det är svårt att se vilka som med dagens skola ska kunna göra den ”klassresa” så många i min generation har gjort.

Continue Reading Vad ska vi ha skolan till?…

Isak Skogstad och skolornas mobilelände

7 Nov, 2019 at 19:50 | Posted in Education & School | Comments Off on Isak Skogstad och skolornas mobilelände

mobbeEfter att ha varit ute och besökt en rad skolor under några veckors tid kan yours truly inte låta bli att fundera över saker man skulle vilja ändra och förbättra. Och en och annan undran kan man ju också kosta på sig. Som t ex varför vi i vårt land inte följt det franska beslutet att totalförbjuda mobiltelefoner i skolan. Och nej, jag VET att mobilförbud inte löser skolans alla problem. Ingen vettig människa har någonsin sagt eller trott det.

Liberalernas nya skolpolitiska talesperson — Isak Skogstad — hänvisar till att forskning på området visar att de som framför allt förlorar på den störning mobiltelefoner ger upphov till i klassrummet är de — ofta lågpresterande — elever som har det svårast i skolan. Det är de eleverna — från utbildningsmässigt och socio-ekonomiskt svaga grupper — vi sviker genom att låtsas som om mobilproblemet inte är stort nog att tas på allvar. Vill vi motarbeta den ökade segregationen och ojämlikheten i svensk skola behövs många och starka åtgärder. Mobilförbud är inte något av de största. Men det vore definitivt ett steg i rätt riktning.

Richard Feynman — le grand explicateur

27 Aug, 2019 at 17:46 | Posted in Education & School | Comments Off on Richard Feynman — le grand explicateur

 

Warum das deutsche Schulsystem so schlecht ist

28 Jul, 2019 at 23:02 | Posted in Education & School | Comments Off on Warum das deutsche Schulsystem so schlecht ist

 

Det svenska friskoleexperimentet

6 Jun, 2019 at 11:09 | Posted in Education & School | 3 Comments

DN:s debattsida kunde man för några år sedan, apropå en Pisarapport, läsa följande:

skolpeng2Bara för att det finns ett statistiskt samband behöver det inte finnas ett orsakssamband … Ett exempel på hur fel det kan bli gäller skolvalets och konkurrensens effekter. I Pisarapporten läser vi att det inte finns någon relation mellan länders resultat och andelen elever i fristående skolor. Samma slutsats dras av Andreas Schleicher … Svenska pedagoger och debattörer på vänsterkanten har tagit ett steg längre och hävdat att skolvalet ligger bakom kunskapsfallet i internationella undersökningar …

Samtidigt motsägs båda dessa påståenden av den nationalekonomiska skolforskningen … Forskningsmetoderna som används är inte helt invändningsfria, men de är långt mycket bättre än de som används i OECD:s egna analyser.

Låt mig börja med att slå fast att jag helt delar debattörernas uppfattning vad avser våra begränsade möjligheter att dra kausala slutsatser utifrån rena korrelationer.

Så långt är jag med dem.

Men — återigen får vi i grund och botten höra den gamla vanliga självgratulerande visan — nationalekonomisk skolforskning “visar” (garderat med en till intet förpliktigande utsaga om att forskningsmetoderna som används sägs vara inte “helt invändningsfria”) att fler friskolor leder till bättre resultat. Problemet kvarstår, för i grund är det man säger — trots åberopade “rigorösa studier” — lika ifrågasättbart som de “vänstersidans” tolkningar av Pisa-resultaten som man kritiserar!

Låt mig förklara varför jag anser att det den åberopade nationalekonomiska skolforskningen säger om skolkonkurrens och friskolor är dåligt underbyggt, och samtidigt försöka reda ut vad forskning och data verkligen säger om skolkonkurrens och friskolors effekter på skolors och elevers resultat.

Continue Reading Det svenska friskoleexperimentet…

Next Page »

Blog at WordPress.com.
Entries and comments feeds.