Svensk skola av idag

5 Jan, 2023 at 10:18 | Posted in Education & School | Comments Off on Svensk skola av idag

Den nya regeringens absoluta bottennapp

18 Oct, 2022 at 21:30 | Posted in Education & School | Comments Off on Den nya regeringens absoluta bottennapp

Från skolkoncern till skolminister för Edholm

Landets nya skolminister blir Lotta Edholm — under flera år ett hårt kritiserat skolborgarråd i Stockholm och sedan en tid tillbaka styrelseledamot för friskolekoncernen Tellusgruppen, vars aktier idag rusade på Stockholmsbörsen efter tillkännagivandet av utnämningen.

Herre du min milde! Man tager sig för pannan. Detta är inget mindre än en praktskandal. Alla som börjat hoppas på att vi på allvar äntligen skulle göra något åt det svenska friskoleeländet kan nog glömma det för lång tid framåt. Bedrövligt.

Regeringens vinststopp i skolan — meningslös plakatpolitik

16 Oct, 2022 at 22:11 | Posted in Education & School | 1 Comment

– Politiskt är det ju en begriplig reform för folk är arga över vinsterna, men om man vill uppnå en högre grad av måluppfyllelse när det gäller skolans verksamhet så är den meningslös, säger Anne-Marie PålssonProtester mot vinstintresse i skolan: ”Marknadssystemet är galenskap” |  Proletären

SVT har intervjuat flera experter som håller med Anne-Marie Pålsson om att ett vinstutdelningsförbud inte är någon garanti för att skattepengarna kommer att stanna i skolan. En av dom är Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi på Stockholms universitet.

– Att man inte får lov att plocka ut pengarna ur bolaget innebär ju bara att de ligger kvar i bolaget, det är en otroligt mild reglering, säger han.

Både Jonas Vlachos och Anne-Marie Pålsson pekar på att det vid ett vinstutdelningsförbud till exempel fortfarande skulle gå att skicka vidare vinsten i form av koncernbidrag, eller använda överskottet för att köpa fler skolor.

SVT

Ann-Marie och Jonas har så klart helt rätt!

I Sverige låter vi år 2022 friskolekoncerner med undermålig verksamhet få plocka ut skyhöga vinster — vinster som den svenska staten gladeligen låter dessa koncerner ta av vår skattefinansierade skolpeng.

Många är med rätta upprörda och de som är kritiska till privatisering av vård och skola har haft gyllene tillfällen att tydligt och klart tala om att man nu vill se till att undanröja möjligheterna för vinstdrivande bolag att verka inom vård, omsorg och skola.

vinstmaskinen

Men så har inte skett. Istället har det kommit en jämn ström av krav på ökad kontroll, tuffare granskning och inspektioner. När privatiseringsvåtdrömmen visar sig vara en mardröm så tror man att just det som man ville bli av med — regelverk och ‘byråkratisk’ tillsyn och kontroll — skulle vara lösningen.

Ett flertal undersökningar har på senare år  visat att det system vi har i Sverige med vinstdrivande skolor leder till att våra skolor blir allt mindre likvärdiga — och att detta i sin tur bidrar till allt sämre resultat. Ska vi råda bot på detta måste vi ha ett skolsystem som inte bygger på ett marknadsmässigt konkurrenstänk där skolor istället för att utbilda främst ägnar sig åt att ragga elever och skolpeng, utan drivs som icke-vinstdrivna verksamheter med kvalitet och ett klart och tydligt samhällsuppdrag och elevernas bästa för ögonen.

Vi vet idag att friskolor driver på olika former av etnisk och social segregation, påfallande ofta har låg lärartäthet och i grund och botten sviker resurssvaga elever. Att dessa verksamheter ska premieras med att få plocka ut vinster på våra skattepengar är djupt stötande.

I ett samhälle präglat av jämlikhet, solidaritet och demokrati borde det vara självklart att skattefinansierade skolor inte ska få drivas med vinst, segregation eller religiös indoktrinering som främsta affärsidé!

Historiens dom ska falla hård på ansvariga politiker som hänsynslöst och med berått mod låtit offra den en gång så stolta svenska traditionen av att försöka bygga en jämlik skola för alla!

Till skillnad från i alla andra länder i världen har den politiska ledningen i vårt land gjort det möjligt för privata företag att göra vinst på offentligt finansierad undervisning. Och detta trots att det hela tiden funnits ett starkt folkligt motstånd  mot att släppa in vinstsyftande privata företag i välfärdssektorn.

Det var fel att införa friskolor. Och inte nog med det. Det var ett av de största fel som någonsin begåtts i svensk skolhistoria!

Evidence-based policy — a façade of precision

13 Oct, 2022 at 09:52 | Posted in Economics, Education & School | Comments Off on Evidence-based policy — a façade of precision

Precision Precision everywhere - Buzz and Woody (Toy Story) Meme | Make a  MemeThe façade of precision … is perhaps the most important in debunking SABER (the World Bank’s Systems Approach for Better Education Results initiative), GEEAP (the World Bank’s and UK Aid’s new Global Education Evidence Advisory Panel), and other attempts to make evidence-based policy. To assess quantitatively the impact of an intervention, there are two ways to rule out confounding variables – statistical controls and experimental controls. Both are fundamentally problematic in theory and in practice. To trust in statistical controls via some form of regression analysis, you cannot just include ad hoc a few control variables but need three conditions: include all variables that affect the dependent variable, measure them correctly, and specify the proper functional form. These conditions never hold, and the result is different studies come to different conclusions …

Experimental controls via RCTs have been touted as a better strategy for impact assessment, indeed as the “gold standard” of research methods … In practice, RCTs very often come to inconsistent and divergent conclusions. What this all comes down to again is that the evidence supporting the impact of policies is cherry-picked and “best practice” and “what works” are in the eye of the beholder …

The promise of the policy sciences — that social science could give us clear facts — is belied in theory and in practice as I have argued here and elsewhere (Klees, 2020).  We need to recognize that and be much more modest in our claims and much more aggressive in ensuring that our policy choices are made with widespread debate and participation.

Steven Klees

Klees’ interesting article highlights some of the fundamental problems with the present idolatry of ‘evidence-based’ policies and randomization designs in the field of education. Unfortunately, we face the same problems in economics.

The point of making a randomized experiment is often said to be that it ‘ensures’ that any correlation between a supposed cause and effect indicates a causal relation. This is believed to hold since randomization (allegedly) ensures that a supposed causal variable does not correlate with other variables that may influence the effect.

The problem with that simplistic view of randomization is that the claims made are exaggerated and sometimes even false:

• Even if you manage to do the assignment to treatment and control groups ideally random, the sample selection certainly is — except in extremely rare cases — not random. Even if we make a proper randomized assignment, if we apply the results to a biased sample, there is always the risk that the experimental findings will not apply. What works ‘there,’ does not work ‘here.’ Randomization hence does not ‘guarantee ‘ or ‘ensure’ making the right causal claim. Although randomization may help us rule out certain possible causal claims, randomization per se does not guarantee anything!

• Even if both sampling and assignment are made in an ideal random way, performing standard randomized experiments only gives you averages. The problem here is that although we may get an estimate of the ‘true’ average causal effect, this may ‘mask’ important heterogeneous effects of a causal nature. Although we get the right answer of the average causal effect being 0, those who are ‘treated’  may have causal effects equal to -100, and those ‘not treated’ may have causal effects equal to 100. Contemplating whether being treated or not, most people would probably be interested in knowing about this underlying heterogeneity and would not consider the average effect particularly enlightening.

• There is almost always a trade-off between bias and precision. In real-world settings, a little bias often does not overtrump greater precision. And — most importantly — in case we have a population with sizeable heterogeneity, the average treatment effect of the sample may differ substantially from the average treatment effect in the population. If so, the value of any extrapolating inferences made from trial samples to other populations is highly questionable.

• Since most real-world experiments and trials build on performing single randomization, what would happen if you kept on randomizing forever, does not help you to ‘ensure’ or ‘guarantee’ that you do not make false causal conclusions in the one particular randomized experiment you actually do perform. It is indeed difficult to see why thinking about what you know you will never do, would make you happy about what you actually do.

• And then there is also the problem that ‘Nature’ may not always supply us with the random experiments we are most interested in. If we are interested in X, why should we study Y only because design dictates that? Method should never be prioritized over substance!

Nowadays many mainstream economists maintain that ‘imaginative empirical methods’ — especially ‘as-if-random’ natural experiments and RCTs — can help us to answer questions concerning the external validity of economic models. In their view, they are, more or less, tests of ‘an underlying economic model’ and enable economists to make the right selection from the ever-expanding ‘collection of potentially applicable models.’

It is widely believed among mainstream economists that the scientific value of randomization — contrary to other methods — is more or less uncontroversial and that randomized experiments are free from bias. When looked at carefully, however, there are in fact few real reasons to share this optimism on the alleged ’experimental turn’ in economics. Strictly seen, randomization does not guarantee anything.

‘Ideally’ controlled experiments tell us with certainty what causes what effects — but only given the right ‘closures.’ Making appropriate extrapolations from (ideal, accidental, natural, or quasi) experiments to different settings, populations, or target systems, is not easy. Causes deduced in an experimental setting still have to show that they come with an export warrant to the target population. The causal background assumptions made have to be justified, and without licenses to export, the value of ‘rigorous’ and ‘precise’ methods — and ‘on-average-knowledge’ — is despairingly small.

The almost religious belief with which its propagators — including ‘Nobel prize’ winners like Duflo, Banerjee and Kremer  — portray it, cannot hide the fact that RCTs cannot be taken for granted to give generalizable results. That something works somewhere is no warranty for us to believe it to work for us here or that it works generally.

Leaning on an interventionist approach often means that instead of posing interesting questions on a social level, the focus is on individuals. Instead of asking about structural socio-economic factors behind, e.g., gender or racial discrimination, the focus is on the choices individuals make.  Esther Duflo is a typical example of the dangers of this limiting approach. Duflo et consortes want to give up on ‘big ideas’ like political economy and institutional reform and instead go for solving more manageable problems ‘the way plumbers do.’ Yours truly is far from sure that is the right way to move economics forward and make it a relevant and realist science. A plumber can fix minor leaks in your system, but if the whole system is rotten, something more than good old fashion plumbing is needed. The big social and economic problems we face today are not going to be solved by plumbers performing interventions or manipulations in the form of RCTs.

the-right-toolThe present RCT idolatry is dangerous. Believing randomization is the only way to achieve scientific validity blinds people to searching for and using other methods that in many contexts are better. Insisting on using only one tool often means using the wrong tool.

Randomization is not a panacea. It is not the best method for all questions and circumstances. Proponents of randomization make claims about its ability to deliver causal knowledge that is simply wrong. There are good reasons to be skeptical of the now popular — and ill-informed — view that randomization is the only valid and the best method on the market. It is not.

Why exam schools may reduce achievement

27 Sep, 2022 at 11:16 | Posted in Education & School | Comments Off on Why exam schools may reduce achievement

.

Teachers — people that change your life

10 Sep, 2022 at 08:53 | Posted in Education & School | Comments Off on Teachers — people that change your life

.

Den svenska skolans extrema olikvärdighet

29 Mar, 2022 at 11:32 | Posted in Education & School | Comments Off on Den svenska skolans extrema olikvärdighet

Likvärdig skola · Lärarnas RiksförbundEn intressant fråga är hur stor del av elevernas resultat som skolan egentligen kan förklara.

En lämplig utgångspunkt för att ta sig an denna fråga är bilaga 7 i senaste Långtidsutredningen (LU) … I likhet med en likaledes gedigen rapport från Skolverket landar LU i att vilken skola eleverna går på kan förklara mellan 2 och 5 procent av den totala spridningen i elevernas kunskapsresultat. LU sammanfattar med att huvuddelen av resultatskillnaderna mellan skolor kan hänföras till elevsortering eller skolsegregation …

LU landar i att det finns en betydande spridning i grundskolors uppmätta kvalitet. Mellan de bästa och sämsta skolorna skiljer ungefär en standardavvikelse, vilket översatt till betyg motsvarar ungefär 70 meritpoäng.

Vad LU säger är alltså att om man placerar en slumpvis vald elev på en av landets bästa grundskolor så kan hen förväntas gå ut med 265 meritpoäng. Samma elev kan förväntas lämna en av landets sämsta grundskolor med 195 meritpoäng. Den som undrar om denna skillnad är stor kan fråga en niondeklassare om vad det innebär att söka till gymnasiet med 265 snarare än 195 meritpoäng …

Skolsystemets extrema olikvärdighet till trots så beror bara 20 procent av resultatspridningen på vilken skola som eleven råkat hamnat på. Annorlunda uttryckt så beror 80 procent av resultatspridningen på elevunderlaget medan bara 20 procent beror på vad som händer i klassrummen. Att starka elever på dåliga skolor presterar bättre än svaga elever på bra skolor kan inga realistiska kvalitetsskillnader mellan skolor ändra på …

Den normativa frågan blir naturligtvis hur stor andel av resultatspridningen som skolan kan tillåtas förklara innan den anses vara oacceptabelt olikvärdig. I ljuset av ovanstående skulle nog de flesta säga att 20 procent är på tok för mycket, men hur är det egentligen med fem? Svaret bör lämpligen avges utan kännedom om vilken skola de egna barnen råkar gå på.

Jonas Vlachos

I Sverige år 2022 låter vi fortfarande friskolekoncerner med undermålig verksamhet få plocka ut skyhöga vinster — vinster som den svenska staten gladeligen låter dessa koncerner ta av vår skattefinansierade skolpeng. Dessa smarta välfärdsplundrare har överlag en högre lönsamhet än näringslivet i sin helhet, men när man väl plundrat färdigt lämnar man över problemen och eleverna till den förkättrade offentliga sektorn.

Många är med rätta upprörda och de som är kritiska till privatisering av vård och skola har haft gyllene tillfällen att tydligt och klart tala om att man nu vill se till att undanröja möjligheterna för vinstdrivande bolag att verka inom vård, omsorg och skola.

vinstmaskinenMen så har inte skett. Istället har det kommit en jämn ström av krav på ökad kontroll, tuffare granskning och inspektioner. När privatiseringsvåtdrömmen visar sig vara en mardröm så tror man att just det som man ville bli av med — regelverk och ‘byråkratisk’ tillsyn och kontroll — skulle vara lösningen.

Ett flertal undersökningar har på senare år  visat att det system vi har i Sverige med vinstdrivande skolor leder till att våra skolor blir allt mindre likvärdiga — och att detta i sin tur bidrar till allt sämre resultat. Ska vi råda bot på detta måste vi ha ett skolsystem som inte bygger på ett marknadsmässigt konkurrenstänk där skolor istället för att utbilda främst ägnar sig åt att ragga elever och skolpeng, utan drivs som icke-vinstdrivna verksamheter med kvalitet och ett klart och tydligt samhällsuppdrag och elevernas bästa för ögonen.

Sverige har varit internationellt unikt genom att tillåta vinstuttag i friskolor. En lagändring skulle här innebära att Sverige i likhet med andra länder omöjliggör vinstutdelning på friskolor finansierade med offentliga medel. Detta skulle också innebära att vi får en lagstiftning som går hand i hand med vad svenska folket tycker, eftersom opinionsundersökningar gång visat att en klar majoritet anser att friskolor ska vara skyldiga att återinvestera hela överskottet i skolan.

Man ska komma ihåg att det striden gäller egentligen inte är om verksamheter får gå med vinst eller inte, eftersom en vinst — ett överskott — som återinvesteras i verksamheten är en förutsättning för att skolor ska kunna överleva och utvecklas på sikt. Vad striden gäller är vinstdelning — om vinsten ska få lov att lämna verksamheten i form av t. ex. aktieutdelning. Detta avspeglas också i val av bolagsform och vilka aktörer skolföreträdare värnar. De som prioriterar lönsamhet och finansiärer, väljer ofta att driva verksamheten i bolagsform eftersom det underlättar för externa finansiärer att få avkastning på satsat kapital. De flesta av dagens friskolor drivs i bolagsform och de största skolkoncernerna ägs numera av riskkapitalbolag vars huvudsakliga syfte är att förvärva företag för att så snart som möjligt avyttra dem med vinst.

Vi vet idag att friskolor driver på olika former av etnisk och social segregation, påfallande ofta har låg lärartäthet och dåliga skolresultat, och i grund och botten sviker resurssvaga elever. Att dessa verksamheter ska premieras med att få plocka ut vinster på våra skattepengar är djupt stötande. I ett samhälle präglat av jämlikhet, solidaritet och demokrati borde det vara självklart att skattefinansierade skolor inte ska få drivas med vinst och vinstutdelning som främsta ledstjärnor

De politisk partierna måste droppa sina ideologiska skygglappar och inse att en och annan helig ko måste slaktas om vi ska få rätt på svensk skola. När skolfakta sparkar så får man vara så god att ändra kurs.

Jag har sagt det förr — och jag säger det igen: kommunaliseringen av skolan och införandet av friskolesystemet är den största floppen någonsin i svensk utbildningspolitisk historia. Men misstag går att rätta till. Som den engelske nationalekonomen John Maynard Keynes brukade säga: “When I’m wrong, I change my mind.”

Staten bör åter — om vi ska ha en rimlig chans nå målet om en likvärdig skola — få det övergripande ansvaret för vårt skolsystem.

The soft bigotry of low expectations

16 Mar, 2022 at 08:48 | Posted in Education & School | Comments Off on The soft bigotry of low expectations

There is much rumbling about the likelihood that the Supreme Court will deal a coup de grâce to racial preferences in university admissions when it takes up two cases, probably in its next term, challenging affirmative action policies at Harvard University and the University of North Carolina at Chapel Hill …

John McWhorter on 'Woke Racism' - The RingerBut I find myself thinking about … how we’ve allowed ourselves to all but give up on the idea that many Black and Latino students, as well as Pacific Islander and Native American students, can compete.

When we expect less of people it’s often because we think less of them …

I think of this kind of thing in reference to altering standards of evaluation so that Black and Latino students are represented proportionally in various institutions. These days, one is to think of this sort of thing as “equity.” The idea seems to be that until there is something much closer to equality — as in equal access to resources — throughout society, we must force at least the superficial justice of equity in sheer percentages …

Too often, we forge this equity by tokenizing people of color, declaring that we have achieved the proper representation after pretending that race or ethnicity entails alternate conceptions of excellence from those we unquestioningly expect of everyone else. And I think much of the motivation for that pretense is to allow white teachers and administrators to inoculate themselves against the accusation that they’re denying the existence and impact of racism. Maybe that helps them, but that’s another kind of low expectation.

John McWhorter/New York Times

(S) sviker — åter igen — i friskolefrågan

5 Feb, 2022 at 13:15 | Posted in Education & School | Comments Off on (S) sviker — åter igen — i friskolefrågan

Igår meddelade regeringen att den vill skärpa reglerna för religiösa friskolor. Skolminister Lina Axelsson Kihlbom påstod att detta skulle vara “ett viktigt steg för att återta den demokratiska kontrollen i skolan.”

Herre du min milde! Och detta grodors plums och ankors plask ska man behöva höra år 2022.

Man tager sig för pannan.

Att religiösa friskolor över huvud får förekomma i Sverige år 2022 är djupt beklämmande. Och att tro att ökad kontroll — som ett mantra har vi hört denna politikers favoritskenlösning föreslås ett otal gånger — skulle komma tillrätta med de återkommande problem och brott mot skollagen dessa skolor visat sig vara förknippade med under 30 års tid är direkt löjeväckande. Förslaget är inget annat än ett politiskt spel för galleriet.

Självklart är det helt oacceptabelt att vissa föräldrars särintressen ställs ovanför svensk lag och barns grundlagsskyddade rättigheter. Svensk skola ska vara en frizon från allehanda försök att förvandla den till lekstuga för allehanda religiösa trossamfund och ideologier. Att inte slå vakt om skolan som en frizon är att svika alla de som kanske mer än alla andra verkligen behöver att samhället ställer upp och försvarar deras rättigheter som medborgare — oberoende av kön, etnicitet eller föräldrars religiösa uppfattningar.

När yours truly växte upp och gick i skolan på 1960- och 70-talen var det fortfarande en hyfsat klar demarkationslinje mellan skolan – som tog hand om våra kognitiva färdigheter – och familjen – som tog hand om det uppväxande släktets socialisationsmässiga och emotiva behov – och samhället i stort.

Skolan ska se till att fullt ut ta vara på varje elevs potential att leva ett annat liv än det de lever i dag. När kontinuitet, stabilitet och traditioner mister sin betydelse och självlegitimerande aura blir detta än viktigare. Skolan måste odla ”hoppets princip”. Skolan ska vara en ö i ett hav av samhälleliga rutiner. Lärandet i skolan måste erkänna som utgångspunkt skillnaden mellan elevernas livsvärld och skolan själv för att kunna fungera som en framtidsinriktad broslagning.

Skola är inte samhälle eller familj. Skolan ska inte vara en förlängning av elevernas liv utanför skolan. Tvärtom. Den ska vara ett alternativ. Något annat. I sin annorlundahet ska den skapa betingelser för framtid och inte hålla fast elevers upplevelsehorisont i nutid. Skolan ska inte ge självbekräftelse för vad eleverna är, utan hjälpa dem till vad de kan bli.

När inte familjen eller samhället står emot måste skolan kunna stå upp och ta tillvara det uppväxande släktets genuina emancipatoriska intressen. En bra skola är en viktig förutsättning för att unga människor ska kunna förverkliga sina drömmar om att i framtiden kunna förbättra sina villkor.

Skolan ska fostra kunskapande medborgare. En skola med religiösa, etniska, eller vinstgivande bevekelsegrunder är ingen bra skola. Skolan ska möta eleverna utifrån vad de kan bli och inte utifrån vad de är. Skolan ska förse elever med kompass i framtidslandskapet så att de kan lära sig manövrera i ständigt föränderliga farvatten. För att kunna uppfylla hoppets princip måste skolan få vara en ö av god annorlundahet — ofjättrad av allehanda former av identitetspolitik och religiösa påtryckningar.

Utbildning — ett exempel på spårbundenhet

28 Dec, 2021 at 09:06 | Posted in Education & School | 2 Comments

How to resolve "Microsoft.Data.SqlClient is not supported on this  platform." in an Azure Function App?Hur fria är unga egentligen att välja sin väg i livet? Föräldrarnas bakgrund har stort genomslag både när unga väljer utbildning och ska ta sig in på arbetsmarknaden, visar uppföljningen av två hela årskullar av Malmöungdomar.

Professor Jonas Olofsson vid Malmö universitet … har följt upp dem som var sjätteklassare och niondeklassare i Malmö 2008 för att se var de befann sig vid 22 respektive 26 års ålder. Några exempel på hur den sociala bakgrunden spelar in:

♦ Sannolikheten för att en tonåring ska välja högskoleförberedande gymnasieutbildning ökar 290 procent om minst en av föräldrarna har eftergymnasial utbildning.

♦ Sannolikheten för att fullfölja gymnasieutbildningen är 130 procent högre för unga med svenskfödda föräldrar än för unga med föräldrar som är födda utomlands.

♦ Sannolikheten för att som 22-åring leva på försörjningsstöd ökar dramatiskt om föräldrarna varit utan jobb och fått försörjningsstöd.

Cecilia Kintö/SvD

Friskolornas rätta ansikte

10 Dec, 2021 at 12:42 | Posted in Education & School | 1 Comment

Barbara Bergström grundade Internationella engelska skolan - DN.SE

I Sverige låter vi år 2021 friskolekoncerner med undermålig verksamhet få plocka ut skyhöga vinster — vinster som den svenska staten gladeligen låter dessa koncerner ta av vår skattefinansierade skolpeng.

Ett flertal undersökningar har på senare år  visat att det system vi har i Sverige med vinstdrivande skolor leder till att våra skolor blir allt mindre likvärdiga — och att detta i sin tur bidrar till allt sämre resultat. Ska vi råda bot på detta måste vi ha ett skolsystem som inte bygger på ett marknadsmässigt konkurrenstänk där skolor istället för att utbilda främst ägnar sig åt att ragga elever och skolpeng, utan drivs som icke-vinstdrivna verksamheter med kvalitet och ett klart och tydligt samhällsuppdrag och elevernas bästa för ögonen.

Vi vet idag att friskolor driver på olika former av etnisk och social segregation, påfallande ofta har låg lärartäthet och i grund och botten sviker resurssvaga elever. Att dessa verksamheter ska premieras med att få plocka ut vinster på våra skattepengar är djupt stötande.

I ett samhälle präglat av jämlikhet, solidaritet och demokrati borde det vara självklart att skattefinansierade skolor inte ska få drivas med vinst, segregation eller religiös indoktrinering som främsta affärsidé!

Historiens dom ska falla hård på ansvariga politiker som hänsynslöst och med berått mod låtit offra den en gång så stolta svenska traditionen av att försöka bygga en jämlik skola för alla!

Till skillnad från i alla andra länder i världen har den den politiska ledningen i vårt land gjort det möjligt för privata företag att göra vinst på offentligt finansierad undervisning. Och detta trots att det hela tiden funnits ett starkt folkligt motstånd  mot att släppa in vinstsyftande privata företag i välfärdssektorn.

Det var fel att införa friskolor. Och inte nog med det. Det var ett av de största fel som någonsin begåtts i svensk skolhistoria!

Critiques du système quantitatif

26 Nov, 2021 at 17:50 | Posted in Education & School | Comments Off on Critiques du système quantitatif

Publish or perish? Is it that simple? – Walking in my science shoes 2012, à San Francisco, une Déclaration sur l’évaluation de la recherche (DORA) était proclamée, signée par des centaines d’acteurs de la recherche dans le monde, insistant sur le fait que « le contenu scientifique d’un article est beaucoup plus important que les indicateurs de publication ou l’image de marque de la revue dans laquelle il a été publié ». Le texte précisait « la nécessité de mettre un terme à l’utilisation d’indicateurs fondés sur les revues, comme les facteurs d’impact, dans le financement, les nominations et les promotions. »

La mise en œuvre a été longue et ne se fait pas sans tension ou contradiction, comme l’a illustré une journée internationale d’échanges organisée le 15 novembre par le CNRS, signataire de la DORA en 2018, sur le thème de « la science ouverte et l’évaluation individuelle ». Ainsi, la section économie de l’organisme a-t-elle abandonné, fin 2020, la publication d’un classement des revues, utilisé dans l’évaluation de dossiers de candidature … Plusieurs intervenants notent que de nouvelles métriques apparaissent (présence sur les réseaux sociaux, nombre de téléchargements, etc.), prêtes à remplacer les anciennes, et qu’il y a donc des risques de tomber dans de nouveaux travers.

Pourtant, pour Alain Schuhl, le numéro deux du CNRS, le pli est pris : « Il faut rendre l’évaluation indépendante des comités éditoriaux des revues. Un comité de vingt experts est plus juste qu’un tableur ! »

David Larousserie/Le Monde

Striden om friskolorna

2 Oct, 2021 at 10:55 | Posted in Education & School | 1 Comment

Nu när debatten om vinster i välfärden åter har blommat upp verkar en del politiker och ledarskribenter vilja göra det hela till ett problem med “övervinster.”

maxgustafson0919-fyrkantMen är det bara “övervinster” som är problemet med det unika svenska friskolesystemet? Varför skulle vinster som baseras enkom på skattemedel vara acceptabla så länge de inte är “övervinster”? Friskolekoncerner med många gånger undermålig verksamhet tillåts plocka ut skyhöga vinster. Många politiker tror att problemen går att lösa med ökad kontroll, tuffare granskning och inspektioner. Det som man ville bli av med då frågan diskuterades på 80-talet — regelverk och byråkratisk tillsyn och kontroll — skulle nu helt plötsligt vara lösningen.

Systemet med vinstdrivande skolor leder till att våra skolor blir allt mindre likvärdiga och detta i sin tur bidrar till allt sämre resultat. Sverige har varit internationellt unikt genom att tillåta vinstuttag i friskolor. Vad striden gäller är vinstdelning: om vinsten ska få lov att lämna verksamheten i form av till exempel aktieutdelning. Vi vet idag att friskolor driver på olika former av etnisk och social segregation, påfallande ofta har låg lärartäthet och dåliga skolresultat, och i grund och botten sviker resurssvaga elever. Att dessa verksamheter ska premieras med att få plocka ut vinster på våra skattepengar är djupt stötande.

Grundfrågan är inte om skattefinansierade privata företag ska få göra vinstuttag eller om det krävs hårdare tag i form av kontroll och inspektion. Grundfrågan är om det är marknadens och privatiseringarnas logik som ska styra våra välfärdsinrättningar eller om det ske via demokratins och politikens logik. Grundfrågan handlar om den gemensamma välfärdssektorn ska styras av demokrati och politik eller av marknaden.

Kvantitet och kvalitet på våra universitet

2 Aug, 2021 at 10:59 | Posted in Education & School | 1 Comment

Svenska universitet och högskolor brottas idag med många problem. Två av de mer akuta är hur man ska hantera en situation med stagnerad ekonomi och att allt fler studenter är dåligt förberedda för universitets- och högskolestudier.

2989556_1200_675De senaste femtio åren har vi haft en fullständig explosion av nya studentgrupper som går vidare till universitets- och högskolestudier. Detta är på ett sätt klart glädjande. Idag har vi lika många doktorander i vårt utbildningssystem som vi hade gymnasister på 1950-talet. Men denna utbildningsexpansion har tyvärr i mycket skett till priset av försämrade möjligheter för studenterna att tillgodogöra sig högskoleutbildningens kompetenskrav. Många utbildningar har fallit till föga och sänkt kraven.

Tyvärr är de studenter vi får till universitet och högskolor i allt större utsträckning allt sämre rustade för sina studier. Omstruktureringen av skolan i form av decentralisering, avreglering och målstyrning har tvärtemot politiska utfästelser inte levererat. I takt med den eftergymnasiala utbildningsexpansionen har en motsvarande kunskapskontraktion hos stora studentgrupper ägt rum. Den skolpolitik som lett till denna situation slår hårdast mot dem den utger sig för att värna — de med litet eller inget ‘kulturkapital’ i bagaget hemifrån.

Mot denna bakgrund är det egentligen anmärkningsvärt att man inte i större utsträckning problematiserat vad utbildningsexplosionen i sig kan leda till.

gaussEftersom vi för femtio år sedan vid våra universitet utbildade enbart en bråkdel av befolkningen, är det ingen djärv gissning — under antagande av att ‘begåvning’ i en population är åtminstone approximativt normalfördelad — att lejonparten av dessa studenter ‘begåvningsmässigt’ låg till höger om mittpunkten på normalfördelningskurvan. Om vi idag tar in fem gånger så många studenter på våra högskolor och universitet kan vi — under samma antagande — knappast räkna med att en lika stor del av dessa utgörs av individer som ligger till höger om normalfördelningskurvans mittpunkt. Rimligen torde detta innebära att i takt med att proportionen av befolkningen som går vidare till högskola och universitet ökar, så ökar svårigheterna för många av dessa att uppnå traditionellt högt ställda akademiska kravnivåer.

Frågan som inställer sig är så klart ‘hur hanterar universitetslärare detta?’ Om man skulle vara politiskt korrekt skulle man helst svara att vi tacklar det genom att underkänna fler studenter. Men verkligheten är inte riktigt så panglossiansk. Även om det oftast inte sker medvetet, så anpassar nog de flesta  lärare kraven nedåt eftersom de flesta inte vill underkänna nio av tio studenter och hålla kvar vid en kravnivå som vi hade för kanske 20-30 år sedan. Ingen säger offentligt att vi sänker kraven för att få igenom de här studenterna, men de facto är det vad som sker. Och ett av de oroande skälen till att vi gör det är ju också den typen av ersättningssystem som vi har på våra universitet, där genomströmningen av studenter syns i vår budget.

Här borde i statsmakterna ha ytterligare en stark anledning till att öka resurserna till högskola och universitet, istället för att som idag bedriva utbildningar på mager kost och med få lärarledda föreläsningar i rekordstora studentgrupper. Med nya kategorier av studenter, som i allt större utsträckning rekryteras från studieovana hem, är det svårt att se hur vi med knappare resursramar ska kunna lösa dilemmat med högre krav på meritmässigt allt mer svagpresterande studenter.

Att som många politiker idag ge sken av att det inte finns en motsättning mellan kvantitet och kvalitet är oseriöst. Vill vi utveckla Sverige som kunskapsnation och få en allt större del av vår befolkning att utbilda sig måste vi också vara beredda på att detta kostar. Är vi inte beredda att satsa mer resurser på våra universitet och högskolor kommer kvantitet att fortsätta gå ut över kvalitet.

La réforme du bac et le Covid

12 Jun, 2021 at 14:18 | Posted in Education & School | Comments Off on La réforme du bac et le Covid

.

Next Page »

Blog at WordPress.com.
Entries and Comments feeds.

%d bloggers like this: