Vad ska vi ha skolan till?

30 Nov, 2019 at 17:11 | Posted in Education & School | Leave a comment

Skolpedagogiska reformimpulser borde så småningom sluta att förlita sig på sjuttiotalets motiv, innebörder och semantik. Annars går det som när en orkester orubbligt fortsätter att spela de gamla välkända melodierna utan att bry sig om att publiken för länge sedan har lämnat salen. Det är på tiden att spela något nytt, man borde våga en ny början. Farväl till sjuttiotalet!
                                   Thomas Ziehe, ”Adjö till sjuttiotalet”, KRUT 2/1998

Vi lever i ett ojämlikt samhälle. Ojämlikheten ökar också på många områden. Inte minst vad avser inkomster och förmögenhet. Skillnader i livsbetingelser för olika grupper vad avser klass, etnicitet och genus är oacceptabelt stora.

Och i skolans värld har uppenbarligen familjebakgrunden fortfarande stor betydelse för elevers prestationer. Än värre är att den får större betydelse ju äldre eleverna blir. Självklart kan det inte uppfattas som annat än ett kapitalt misslyckande när en skola med kompensatoriska aspirationer uppvisar ett mönster där föräldrarnas utbildningsbakgrund får allt större genomslag ju äldre eleven blir.
 
tilsam
 
 
Tvärtemot alla reformpedagogiska utfästelser är det främst barn ur hem utan studietraditioner som förlorat i den omläggning i synen på skolan som skett under det senaste halvseklet. I dag – med skolpengar, fria skolval och friskolor – har utvecklingen tvärtemot alla kompensatoriska utfästelser bara ytterligare stärkt de högutbildade föräldrarnas möjligheter att styra de egna barnens skolgång och framtid. Det är svårt att se vilka som med dagens skola ska kunna göra den ”klassresa” så många i min generation har gjort.

Continue Reading Vad ska vi ha skolan till?…

Isak Skogstad och skolornas mobilelände

7 Nov, 2019 at 19:50 | Posted in Education & School | Comments Off on Isak Skogstad och skolornas mobilelände

mobbeEfter att ha varit ute och besökt en rad skolor under några veckors tid kan yours truly inte låta bli att fundera över saker man skulle vilja ändra och förbättra. Och en och annan undran kan man ju också kosta på sig. Som t ex varför vi i vårt land inte följt det franska beslutet att totalförbjuda mobiltelefoner i skolan. Och nej, jag VET att mobilförbud inte löser skolans alla problem. Ingen vettig människa har någonsin sagt eller trott det.

Liberalernas nya skolpolitiska talesperson — Isak Skogstad — hänvisar till att forskning på området visar att de som framför allt förlorar på den störning mobiltelefoner ger upphov till i klassrummet är de — ofta lågpresterande — elever som har det svårast i skolan. Det är de eleverna — från utbildningsmässigt och socio-ekonomiskt svaga grupper — vi sviker genom att låtsas som om mobilproblemet inte är stort nog att tas på allvar. Vill vi motarbeta den ökade segregationen och ojämlikheten i svensk skola behövs många och starka åtgärder. Mobilförbud är inte något av de största. Men det vore definitivt ett steg i rätt riktning.

Richard Feynman — le grand explicateur

27 Aug, 2019 at 17:46 | Posted in Education & School | Comments Off on Richard Feynman — le grand explicateur

 

Warum das deutsche Schulsystem so schlecht ist

28 Jul, 2019 at 23:02 | Posted in Education & School | Comments Off on Warum das deutsche Schulsystem so schlecht ist

 

Det svenska friskoleexperimentet

6 Jun, 2019 at 11:09 | Posted in Education & School | 3 Comments

DN:s debattsida kunde man för några år sedan, apropå en Pisarapport, läsa följande:

skolpeng2Bara för att det finns ett statistiskt samband behöver det inte finnas ett orsakssamband … Ett exempel på hur fel det kan bli gäller skolvalets och konkurrensens effekter. I Pisarapporten läser vi att det inte finns någon relation mellan länders resultat och andelen elever i fristående skolor. Samma slutsats dras av Andreas Schleicher … Svenska pedagoger och debattörer på vänsterkanten har tagit ett steg längre och hävdat att skolvalet ligger bakom kunskapsfallet i internationella undersökningar …

Samtidigt motsägs båda dessa påståenden av den nationalekonomiska skolforskningen … Forskningsmetoderna som används är inte helt invändningsfria, men de är långt mycket bättre än de som används i OECD:s egna analyser.

Låt mig börja med att slå fast att jag helt delar debattörernas uppfattning vad avser våra begränsade möjligheter att dra kausala slutsatser utifrån rena korrelationer.

Så långt är jag med dem.

Men — återigen får vi i grund och botten höra den gamla vanliga självgratulerande visan — nationalekonomisk skolforskning “visar” (garderat med en till intet förpliktigande utsaga om att forskningsmetoderna som används sägs vara inte “helt invändningsfria”) att fler friskolor leder till bättre resultat. Problemet kvarstår, för i grund är det man säger — trots åberopade “rigorösa studier” — lika ifrågasättbart som de “vänstersidans” tolkningar av Pisa-resultaten som man kritiserar!

Låt mig förklara varför jag anser att det den åberopade nationalekonomiska skolforskningen säger om skolkonkurrens och friskolor är dåligt underbyggt, och samtidigt försöka reda ut vad forskning och data verkligen säger om skolkonkurrens och friskolors effekter på skolors och elevers resultat.

Continue Reading Det svenska friskoleexperimentet…

Dan Olofsson — en av den svenska välfärdsmodellens dödgrävare

4 Jun, 2019 at 17:22 | Posted in Education & School | 2 Comments

I Januariöverenskommelsen mellan S, MP, C och L framgår att den enskildes valfrihet är av ”central betydelse för den svenska välfärdsmodellen”.

vinstmaskinenDärför kommer regeringen ”inte att arbeta vidare med frågan om vinstförbud eller andra förslag med syftet att införa vinstbegränsningar för privata aktörer i välfärden”.

Efter försöken med vinstförbud prövas nu emellertid ett annat sätt att sätta krokben för privata välfärdsföretag: att införa offentlighetsprincipen för privata friskolor och i förlängningen alla välfärdsföretag.

Lyckas detta finns det inget som hindrar att alla företag som arbetar åt det offentliga också ska omfattas av offentlighetsprincipen. På så vis undergrävs det fria näringslivet.

Dan Olofsson

Och detta grodors plums och ankors plask ska man behöva läsa nu när det sen minst ett årtionde står klart att den panglossianska privatiserings-våtdrömmen visar sig vara en mardröm!

Man tar sig för pannan!

Dan Olofsson är inte bara rädd för att det inte längre ska gå att kapa åt sig våra skattepengar för att göra vinster på att utbilda våra barn. Han är också rädd för — hemska tanke — att vi ska få mer insyn i friskolornas verksamheter.

Mångmiljardären Dan Olofsson är — föga förvånande — uppenbart mer bekymrad över att det ‘fria’ näringslivet undergrävs, än att han och andra marknadsfundamentalister begraver den svenska välfärdsmodellen.

Låt oss tala. Och tala tydligt! Det vi idag kan se av kommunaliseringens och friskolornas konsekvenser borde leda till krav på att staten återtar ansvaret för svensk skola. Vad som behövs är att vi avskaffar det kommunala huvudmannaskapet för svensk skola och genast ser till att så snabbt som möjligt sätta stopp för riskkapitalister att med hjälp av friskolor sko sig på våra skattepengar. Det är hög tid att rätta till dessa monumentala misstag.

En annan av den svenska skolans dödgrävare satt i riksdagen för mer än trettio år sedan och rimmade på temat ”ett jävla skit” som man ”baxat ända hit”. Samma sak kan sägas om friskolor och kommunaliseringen av svensk skola. Det är dags att sätta stopp nu. Friskolor och den kommunaliserade skolan har baxat färdigt!

Beslutet att släppa in vinstdrivande företag i välfärdssektorn har varit ett dyrköpt misstag. I Chile satte man på skolområdet stopp för detta för ett par år sedan. Sverige är nu det enda land i världen som accepterar vinstintresse i skattefinansierade skolor. Men — kan Chile rätta till misstag så borde vi också kunna!

Grundfrågan är inte om skattefinansierade privata företag ska få göra vinstuttag eller om det krävs hårdare tag i form av insyn och inspektion. Grundfrågan är om det är marknadens och privatiseringarnas logik som ska styra våra välfärdsinrättningar eller om det ska ske via demokratins och politikens logik. Grundfrågan handlar om den gemensamma välfärdssektorn ska styras av demokrati och politik eller av marknaden.

Välfärden betalas av och är till för landets medborgare. Den skapas av hundratusentals engagerade välfärdsanställda. Det är dem landets folkvalda ska lyssna på, inte Dan Olofsson och andra välfärdsbolagslobbyister.

Att vi i Sverige år 2019 fortfarande låter friskolekoncerner med undermålig verksamhet få plocka ut vinster – vinster som den svenska staten idag gladeligen låter dessa koncerner ta av vår skattefinansierade skolpeng — är inget annat än en skandal.

Vi vet idag att kommersiellt drivna friskolor driver på olika former av etnisk/social segregation och i grund och botten sviker resurssvaga elever. Att dessa verksamheter ska premieras med att få plocka ut vinster på våra skattepengar är djupt stötande.

I ett samhälle präglat av jämlikhet, solidaritet och demokrati borde det vara självklart att skattefinansierade skolor inte ska få drivas med vinstintressen.

Deutschland verdummt

1 Jun, 2019 at 23:01 | Posted in Education & School | Comments Off on Deutschland verdummt

Unsere Kinder verfügen “über keine Frustrationstoleranz und meiden jede Anstrengung”. Jeder “zweite Azubi hat eine Psyche wie ein Kleinkind”, in den Grundschulen hinken gar “70 bis 80 Prozent der Kinder ihrer Entwicklung weit hinterher.”

afdDie Botschaften kommen einem bekannt vor? Der Sound vertraut? Tatsächlich: Er ist wieder da. Doktor Michael Winterhoff, Kinder-psychiater und Bestsellerautor hat ein neues Buch geschrieben. Winterhoff gilt als der Thilo Sarrazin der Erziehung in Deutschland und so heißt sein neustes Werk konsequenterweise: Deutschland verdummt. Wie das Bildungssystem die Zukunft unserer Kinder verbaut. Ein knappes Dutzend Werke sind mittlerweile unter seinem Namen erschienen. Dabei war es egal, welches Buch man las. Denn Titel wie Warum unsere Kinder Tyrannen werden, Persönlichkeiten statt Tyrannen oder SOS Kinderseele ähnelten sich wie die Thesen, die Winterhoff wie Textbausteine immer neu zusammensetzt …

“Der Kampf ist so gut wie verloren”, schreibt er nun. Die letzte Hoffnung “die Psyche der Kinder doch noch zu entwickeln, liegt also auf Kindergarten und Schulen”. Darum also geht es im neuen Buch. Aber natürlich versagen Kitapersonal, Lehrerschaft und Bildungspolitik genauso wie die Eltern.

Das hat laut Winterhoff viele Gründe: die zu großen Klassen, die Sparpolitik, Pisa, der Föderalismus, die Kompetenzorientierung, der Digitalisierungswahn … Man kennt die Aufzählung von anderen Beschreibungen des pädagogischen Niedergangs. Doch während Autoren wie Gerald Hüther oder Richard David Precht die Schulen als verkappte Dressuranstalten geißeln, haben sie Winterhoff zufolge das Dressieren leider verlernt. Im Gegenteil, in deutschen Bildungsanstalten herrsche die offene Anarchie.

Martin Spiewak/Die Zeit

Wie der Boom der Privatschulen die Spaltung der Gesellschaft fördert

29 May, 2019 at 21:04 | Posted in Education & School | Comments Off on Wie der Boom der Privatschulen die Spaltung der Gesellschaft fördert

 

Nu får det vara nog med friskoleeländet!

26 May, 2019 at 13:38 | Posted in Education & School | Comments Off on Nu får det vara nog med friskoleeländet!

Även den som uppskattar konkurrens och privat utförande på skolans område ser nog skandalen kring Vetenskapsskolan som problematisk. Skolans VD har omhändertagits av Säpo, sannolikt beroende på radikalislamistiska kopplingar … Vetenskapsskolan må vara ett extremt fall, men också symptomatiskt för den modell för privat utförande som gäller i skolan …

skolstart[I] den svenska modellen [ses det] snarast som en rättighet att driva fristående skolor medan det är upp till tillståndgivande myndigheter att föra bristande lämplighet i bevis … Friskolorna precis som kommunerna är huvudmän för sin verksamhet, men till skillnad från kommunerna har de inget helhetsansvar … Grunden är en lagstiftning som syftar att säkerställa friskolornas rätt att självständigt besluta om sin verksamhet, framtagen i ett sammanhang när friskolorna var få och små. Idag finns emellertid kommuner där friskolor utbildar 60 procent av högstadieeleverna och uppåt 70 procent av gymnasieungdomarna.

Att vi har skolor som Vetenskapsskolan och att skolor som Thorén Innovation School kan fortsätta sin verksamhet trots massiv kritik från Skolinspektionen är alltså inte att förundras över. Det är ett resultat av att det ses som en rättighet snarare än ett privilegium att driva skolor och att beröva någon en rättighet är ingen enkel juridisk process. Eftersom detta synsätt förefaller djupt förankrat så lär den politiska indignationen över olämpliga huvudmän fortsätta att tävla med den politiska oviljan att göra något åt problemet.

Jonas Vlachos

I Sverige år 2019 låter vi friskolekoncerner med undermålig verksamhet få plocka ut skyhöga vinster — vinster som den svenska staten gladeligen låter dessa koncerner ta av vår skattefinansierade skolpeng. Dessa smarta välfärdsplundrare har överlag en högre lönsamhet än näringslivet i sin helhet, men när man väl plundrat färdigt lämnar man över problemen och eleverna till den förkättrade offentliga sektorn.

Många är med rätta upprörda och de som är kritiska till privatisering av vård och skola har haft gyllene tillfällen att tydligt och klart tala om att man nu vill se till att undanröja möjligheterna för vinstdrivande bolag att verka inom vård, omsorg och skola.

Men så har inte skett.

Istället har det kommit en jämn ström av krav på ökad kontroll, tuffare granskning och inspektioner. När nu privatiseringsvåtdrömmen visar sig vara en mardröm så tror man att just det som man ville bli av med — regelverk och ‘byråkratisk’ tillsyn och kontroll — skulle vara lösningen.

Ett flertal undersökningar har på senare år  visat att det system vi har i Sverige med vinstdrivande skolor leder till att våra skolor blir allt mindre likvärdiga — och att detta i sin tur bidrar till allt sämre resultat. Ska vi råda bot på detta måste vi ha ett skolsystem som inte bygger på ett marknadsmässigt konkurrenstänk där skolor istället för att utbilda främst ägnar sig åt att ragga elever och skolpeng, utan drivs som icke-vinstdrivna verksamheter med kvalitet och ett klart och tydligt samhällsuppdrag och elevernas bästa för ögonen.

Vi vet idag att friskolor driver på olika former av etnisk och social segregation, påfallande ofta har låg lärartäthet och dåliga skolresultat, och i grund och botten sviker resurssvaga elever. Att dessa verksamheter ska premieras med att få plocka ut vinster på våra skattepengar är djupt stötande.

I ett samhälle präglat av jämlikhet, solidaritet och demokrati borde det vara självklart att skattefinansierade skolor inte ska få drivas med vinst, segregation eller religiös indoktrinering som främsta affärsidé!

Historiens dom ska falla hård på ansvariga politiker — Carl Bildt, Göran Persson, Kjell-Olof Feldt och alla andra som i deras fotspår glatt traskat patrull — som hänsynslöst och med berått mod låtit offra den en gång så stolta svenska traditionen av att försöka bygga en jämlik skola för alla!

Det fria skolvalet — lär av Chile!

18 May, 2019 at 08:32 | Posted in Education & School | 1 Comment

Att åka till Chile och prata om skolreformer är verkligen som att åka till ett spegelland till Sverige. Systemet och de politiska diskussionerna är så oerhört lika.

Men så var Chile också det enda land som tillsammans med oss på allvar testade Rose och Milton Friedmans idéer om skola som en marknad med vinstintressen.

Det-fria-elevvaletI Chiles fall var det eftersom amerikanska ekonomer efter den USA-stödda alliansen fick tillgång till en experiment-verkstad för sina idéer … I Sverige skedde det tio år senare av en av samma ideologi och USA inspirerad ung Carl Bildt och hans regering.

Skillnaden är nu att Chile har ändrat riktning … Man införde en lag som i korthet (och förenklat) innebär:

Förbud mot vinster i skolsystemet. Den skola som ville ha tillgång till den statliga skolpengen måste visa att pengarna går till verksamheten på skolan och inget annat. Det vill säga det är inget förbjud mot att gå med vinst, men ett förbud att ta ut pengarna ur verksamheten …

Ändringar i skolvalssystemet. Istället för att alla föräldrar gick till den skola där man ville ha sitt barn och dessa i sin tur kunde välja de elever man ville infördes en central antagning där alla hade samma rätt och tillgång till alla skolor. Platser fördelades sedan efter de preferenser man angivit med olika förtursregler för syskon med mera …

Förändringar i villkor för lärare på de offentliga skolorna. En 30-procentig löneförhöjning, garanterad fortbildning och begränsad undervisningsplikt …

Just nu har vi mycket att lära av Chile. Ett land som med så mycket tuffare förutsättningar agerar mer rationellt än vad vi gör.

Per Kornhall

När man på 1990-talet påbörjade systemskiftet inom den svenska välfärdssektorn anfördes ofta som argument för privatiseringarna att man skulle slippa den byråkratiska logikens kostnader i form av regelverk, kontroller och uppföljningar. Konkurrensen — denna marknadsfundamentalismens panacé — skulle göra driften effektivare och höja verksamheternas kvalitet. Marknadslogiken skulle tvinga bort de ‘byråkratiska’ och tungrodda offentliga verksamheterna och kvar skulle bara finnas de bra företagen som ‘valfriheten’ möjliggjort.

När den panglossianska privatiseringsvåtdrömmen visar sig vara en mardröm, tror tyvärr våra politiker att just det som man ville bli av med – regelverk och ‘byråkratisk’ tillsyn och kontroll – skulle vara lösningen?

Man tar sig för pannan – och det av många skäl!

För ska man genomföra de åtgärdspaket som förs fram undrar man ju hur det går med den där effektivitetsvinsten. Kontroller, uppdragsspecifikationer, inspektioner m m kostar ju pengar — och hur mycket överskott blir det då av privatiseringarna när dessa kostnader också ska räknas hem i kostnads- intäktsanalysen? Och hur mycket värd är den där ‘valfriheten’ när vi ser hur den gång på gång bara resulterar i verksamhet där vinst genereras genom kostnadsnedskärningar och sänkt kvalitet?

Beslutet att släppa in vinstdrivande företag i välfärdssektorn har varit ett dyrköpt misstag. Som Kornhall tar upp i sin artikel satte man i Chile på skolområdet stopp för detta för ett par år sedan. Sverige är nu det enda land i världen som accepterar vinstintresse i skattefinansierade skolor. Men — kan Chile rätta till misstag så borde vi också kunna!

Grundfrågan är inte om skattefinansierade privata företag ska få göra vinstuttag eller om det krävs hårdare tag i form av kontroll och inspektion. Grundfrågan är om det är marknadens och privatiseringarnas logik som ska styra våra välfärdsinrättningar eller om det ska ske via demokratins och politikens logik. Grundfrågan handlar om den gemensamma välfärdssektorn ska styras av demokrati och politik eller av marknaden.

Så här löser vi skoleländet

15 May, 2019 at 00:04 | Posted in Education & School | 2 Comments

Ett skäl att rikta ett statsbidrag till lärarassistenter kan vara att staten vill tillföra mer resurser till skolan. Eftersom kommunerna är självständiga är emellertid detta ett rätt hopplöst sätt. Inget hindrar kommunen från att helt enkelt stuva om i skolbudgeten så att mer resurser läggs på de assistenter som kommer med statsbidrag, samtidigt som skolbudgeten hålls konstant. I så fall är det enda man åstadkommer att skolor tvingas till suboptimala lösningar för att kommunen ska kunna ta del av statsbidraget.

skolpengOm staten vill få kommunerna att lägga mer resurser på skolan vore en bättre lösning höja de generella statsbidragen. Sådana bidrag riskerar att användas till helt andra syften än att öka skolornas anslag men detta är svårt att komma ifrån när huvudmännen är självständiga. Det är också viktigt att minnas att exakt samma mekanismer gäller sänkta statsbidrag; det är därför svårt att hindra kommuner från att kompensera minskade statsbidrag till äldreomsorg och vuxenutbildning genom att dra ner på skolornas anslag. Samma skolor vars anslag nu alltså delvis ska reserveras för assistenter som de har svårt att finna produktiva sysslor för.

Jonas Vlachos / Ekonomistas

Jo men visst kan man försöka trixa med de här lösningarna om man vill. Men varför göra saker och ting svårare än nödvändigt? För det finns ju en väldigt myckert enklare — och bättre — lösning.

Låt oss tala. Och tala tydligt! Det vi idag kan se av kommunaliseringens och friskolornas konsekvenser borde leda till krav på att staten återtar ansvaret för svensk skola. Vad som behövs är att vi avskaffar det kommunala huvudmannaskapet för svensk skola. Kjell-Olof Feldt, Ingvar Carlsson och Göran Persson var med om att på 1980-talet driva fram ett beslut som fick en lång tradition inom arbetarrörelsen kring skapande av en likvärdig skola att fullständigt kapsejsa. Det är hög tid att rätta till detta monumentala misstag. Och då räcker det inte med lama förslag om generella eller öronmärkta statsbidrag.

imagesEn av den svenska skolans dödgrävare satt i riksdagen för mer än trettio år sedan och rimmade på temat ”ett jävla skit” som man ”baxat ända hit”. Samma sak kan sägas om friskolor och kommunaliseringen av svensk skola. Det är dags att sätta stopp nu. Friskolor och den kommunaliserade skolan har baxat färdigt!

For-profit​ private schools — a total disaster

28 Apr, 2019 at 19:00 | Posted in Education & School | 4 Comments

Neo-liberals and libertarians have always provided a lot of ideologically founded ideas and ‘theories’ to underpin their Panglossian view on markets. But when they are tested against reality they usually turn out to be wrong. The promised results are simply not to be found. And that goes for for-profit private schools too.

To make education more like a private good, [voucher advocates] tried to change the conditions of both supply and demand … The idea was that, rather than funding schools, government should provide funding directly parents in the form of vouchers that could be used at whichever school the parents preferred, and topped up, if necessary by additional fee payments.

Pros and Cons of PrivatizationAs is typically the case, voucher advocates ignored the implications of their proposals for the distribution of income. In large measure, vouchers represent a simply cash transfer, going predominantly from the poor to the rich. The biggest beneficiaries would be those, mostly well-off, who were already sending their children to private schools, for whom the voucher would be a simple cash transfer …

Sweden introduced voucher-style reforms in 1992, and opened the market to for-profit schools. Initially favorable assessments were replaced by disillusionment as the performance of the school system as a whole deteriorated … By 2015, the majority of the public favoured banning for-profit schools. The Minister for Education described the system as a ‘political failure.’ Other critics described it in harsher terms (The Swedish for-profit ‘free’ school disaster) …

Why has market-oriented reform of education been such a failure?

Education is characterized by market failure, by potentially inequitable initial allocations and, most importantly, by the fact that the relationship between the education ‘industry’ and its ‘consumers’, that is between educational institutions and teachers on the one hand and students on the other, cannot be reduced to a market transaction.

The critical problem with this simple model is that students, by definition, cannot know in advance what they are going to learn, or make an informed judgement about what they are learning. They have to rely, to a substantial extent, on their teachers to select the right topics of study and to teach them appropriately …

The implications for education policy are clear, at least at the school level. School education should be publicly funded and provided either by public schools or by non-profits with a clear educational mission, as opposed to corporate ‘school management organisations’.

John Quiggin

OECD varnade redan 1992 om skolreformens följder

25 Apr, 2019 at 14:58 | Posted in Education & School | Comments Off on OECD varnade redan 1992 om skolreformens följder

Häromveckan publicerade OECD återigen en rapport där de konstaterade att skolvalet har lett till ökad skolsegregation och minskad likvärdighet. Segregationen ökar i den svenska skolan och resultatskillnaderna mellan skolor blir större. Men vad som är mindre känt är att OECD redan 1992 var starkt kritisk till de reformer Bildt-regeringen tänkte genomföra och varnade för att konsekvenserna av dem kunde innebära skolsegregation och minskad likvärdighet.

blackboardsvenskaflagganOECDs rapport från 1992 är en häpnadsväckande läsning. OECD pekar på en rad av problem med Bildt-regeringens reformagenda och ifrågasätter om den marknadsstyrning av skolan som regeringen vill införa är förenlig med den strävan till social jämlikhet som skolsystemet grundar sig på och som regeringen säger sig vilja upprätthålla. […]

För OECD är det tydligt att regeringens förslag är ideologiskt grundade.

“The concepts of competition and choice, central to these ambitions, are new to the Swedish educational vocabulary. That they are more than ideologically inspired rhetoric is demonstrated by the specific measures designed to give effect to them.” […]

OECD publicerade sin rapport i juli 1992. Men Bildt-regeringen väntade inte in den, utan redan månaden tidigare hade regeringens förslag om att valfrihet, skolpengssystemet och fri etableringsrätt för privata aktörer skulle införas klubbats igenom i riksdagen. Beslutet innebar att offentliga och fristående skolor i stort skulle ha samma förutsättningar att bedriva skolpliktsreglerad verksamhet grundat på principen om valfrihet. Det beslutades inte om något särskilt regelverk för friskolor. Inga särskilda krav ställdes för att en friskola skulle få tillstånd. Vem som helst fick starta en skola oavsett driftsform och det infördes inga restriktioner för vinstuttag.

Mattias Samuelsson / LO Bloggen

Privatschulen? Nein Danke!

21 Apr, 2019 at 10:22 | Posted in Education & School | Comments Off on Privatschulen? Nein Danke!

IWD_2018_08_28_Privatschulen_FBEs gibt aber auch gute Gründe, die wachsende Beliebtheit von Privatschulen zu begrüßen. In einigen Regionen schließen Privatschulen nämlich Lücken im öffentlichen Bildungssystem. Sie mögen zudem in einigen Fällen zu mehr Vielfalt und Flexibilität im Bildungssystem beitragen. Es spricht ein weiteres Argument für sie: Sie erhöhen den Wettbewerb und zwingen damit auch öffentliche Schulen, besser zu werden. Wenn die örtliche öffentliche Schule nicht gut genug ist oder als nicht gut wahrgenommen wird, dann sind die Eltern geneigt, in Privatschulen abzuwandern. Das erhöht den Druck auf die öffentliche Schule, die Qualität und die Kommunikation zu verbessern.

Marcel Fratzscher / Die Zeit

I would recommend Mr Fratzscher to come and visit Sweden. Here we heard the same seductive talk about ‘freedom of choice’ and the benefits that more school competition would bring to our schooling system. The result — total disaster. Private and for-profit schools are great if it wasn’t for one thing — the facts!

Advocates of for-profit schools in Sweden told us that competition should discipline government schools. What happened was that we got a race to the bottom.

What we’ve learned here in Sweden — the hard way — is that letting in private profit interests in our schools increases segregation and inequality without having any positive effects whatsoever on educational standards and performance.

When Panglossian neoliberal free-market ideas are tested against reality they are over and over again shown to be plain wrong. That goes for private and for-profit schools too.

Privatisation de l’école — le fiasco suédois

14 Apr, 2019 at 23:48 | Posted in Education & School | Comments Off on Privatisation de l’école — le fiasco suédois

img012-6-5870aDes études récentes démontrent que les friskolor (établissements privés sous contrat — LPS) attirent davantage les familles les plus aisées. « Les nouveaux arrivants, les personnes de milieux défavorisés ne viennent pas chez nous, confirme Mme Arsenau-Bussières. Nous avons cinq cents élèves sur liste d’attente, et leur inscription est le fait de parents qui connaissent le système. » Chercheur indépendant travaillant sur la ségrégation générée par ce mode d’organisation de l’éducation, Per Kornhall ajoute : « Lorsque vous venez de vous installer dans un pays dont vous ne parlez pas la langue, vous n’avez pas accès aux bonnes informations. Les inscriptions se font par imitation des amis, des voisins… » Pour pallier ce manque d’information, sur le site de la ville de Stockholm, un comparateur affiche désormais une liste des écoles selon des critères tels que les résultats des enquêtes de satisfaction auprès des élèves, le nombre d’élèves par enseignant ou le pourcentage de professeurs certifiés.

D’anciens partisans de la réforme reconnaissent leur erreur : « Nous avons sous-estimé la force du pouvoir économique, admet Mme Åsa Fahlén, présidente du syndicat de professeurs Lärarnas Riksförbund. Il y a eu de la naïveté dans la société suédoise. » Elle nous reçoit au siège du syndicat, situé en face de la tombe d’Olof Palme, premier ministre assassiné en 1986 et incarnation du socialisme à la suédoise de jadis : travailliste, tiers- mondiste, féministe et favorable à un État fort. Elle reconnaît le rôle joué par les deux principaux syndicats — Lärarnas Riksförbund et Lärarförbundet — dans l’adoption des réformes : « Nous étions favorables à ce qu’il y ait des écoles privées avec divers types de pédagogie, admet-elle en souriant. Cela devait augmenter le pluralisme, la diversité, et favoriser une concurrence bénéfique pour les salaires. Mais c’est l’inverse qui s’est produit. »

Le Monde Diplomatique

Next Page »

Blog at WordPress.com.
Entries and comments feeds.