Privatschulen? Nein Danke!

21 april, 2019 kl. 10:22 | Publicerat i Education & School | Lämna en kommentar

IWD_2018_08_28_Privatschulen_FBEs gibt aber auch gute Gründe, die wachsende Beliebtheit von Privatschulen zu begrüßen. In einigen Regionen schließen Privatschulen nämlich Lücken im öffentlichen Bildungssystem. Sie mögen zudem in einigen Fällen zu mehr Vielfalt und Flexibilität im Bildungssystem beitragen. Es spricht ein weiteres Argument für sie: Sie erhöhen den Wettbewerb und zwingen damit auch öffentliche Schulen, besser zu werden. Wenn die örtliche öffentliche Schule nicht gut genug ist oder als nicht gut wahrgenommen wird, dann sind die Eltern geneigt, in Privatschulen abzuwandern. Das erhöht den Druck auf die öffentliche Schule, die Qualität und die Kommunikation zu verbessern.

Marcel Fratzscher / Die Zeit

I would recommend Mr Fratzscher to come and visit Sweden. Here we heard the same seductive talk about ‘freedom of choice’ and the benefits that more school competition would bring to our schooling system. The result — total disaster. Private and for-profit schools are great if it wasn’t for one thing — the facts!

Advocates of for-profit schools in Sweden told us that competition should discipline government schools. What happened was that we got a race to the bottom.

What we’ve learned here in Sweden — the hard way — is that letting in private profit interests in our schools increases segregation and inequality without having any positive effects whatsoever on educational standards and performance.

When Panglossian neoliberal free-market ideas are tested against reality they are over and over again shown to be plain wrong. That goes for private and for-profit schools too.

Privatisation de l’école — le fiasco suédois

14 april, 2019 kl. 23:48 | Publicerat i Education & School | Lämna en kommentar

img012-6-5870aDes études récentes démontrent que les friskolor (établissements privés sous contrat — LPS) attirent davantage les familles les plus aisées. « Les nouveaux arrivants, les personnes de milieux défavorisés ne viennent pas chez nous, confirme Mme Arsenau-Bussières. Nous avons cinq cents élèves sur liste d’attente, et leur inscription est le fait de parents qui connaissent le système. » Chercheur indépendant travaillant sur la ségrégation générée par ce mode d’organisation de l’éducation, Per Kornhall ajoute : « Lorsque vous venez de vous installer dans un pays dont vous ne parlez pas la langue, vous n’avez pas accès aux bonnes informations. Les inscriptions se font par imitation des amis, des voisins… » Pour pallier ce manque d’information, sur le site de la ville de Stockholm, un comparateur affiche désormais une liste des écoles selon des critères tels que les résultats des enquêtes de satisfaction auprès des élèves, le nombre d’élèves par enseignant ou le pourcentage de professeurs certifiés.

D’anciens partisans de la réforme reconnaissent leur erreur : « Nous avons sous-estimé la force du pouvoir économique, admet Mme Åsa Fahlén, présidente du syndicat de professeurs Lärarnas Riksförbund. Il y a eu de la naïveté dans la société suédoise. » Elle nous reçoit au siège du syndicat, situé en face de la tombe d’Olof Palme, premier ministre assassiné en 1986 et incarnation du socialisme à la suédoise de jadis : travailliste, tiers- mondiste, féministe et favorable à un État fort. Elle reconnaît le rôle joué par les deux principaux syndicats — Lärarnas Riksförbund et Lärarförbundet — dans l’adoption des réformes : « Nous étions favorables à ce qu’il y ait des écoles privées avec divers types de pédagogie, admet-elle en souriant. Cela devait augmenter le pluralisme, la diversité, et favoriser une concurrence bénéfique pour les salaires. Mais c’est l’inverse qui s’est produit. »

Le Monde Diplomatique

Why are we getting dumber and dumber?

28 mars, 2019 kl. 21:20 | Publicerat i Education & School | 18 kommentarer

Human ñ business evolution

It probably shouldn’t worry us if some pocket of the population saw a decline in IQ as things like education and diet affect IQ and these factors can vary from one group or time to another. But according to this new study it doesn’t appear to be some small segment of the population whose IQ is going down. It appears to be the entire nation of Norway.

When scientists from the Norway’s Ragnar Frisch Centre for Economic Research analyzed some 730,000 IQ tests given to Norwegian men before their compulsory military service from 1970 to 2009, they found that average IQ scores were actually sinking. And not just by some miniscule amount. Each generation of Norwegian men appear to be getting around seven IQ points dumber.  

That’s pretty horrifying news for fans of progress, but it also begs one incredibly important question: Why? What’s causing IQ scores to start heading in the wrong direction?

Some have proposed that our tech obsession might be to blame, but as the decline started in the 1970s, well before everyone spent their days staring at screens, that can’t be the whole story.

Other proposed explanations are unhealthy modern diets, increasingly trashy media, or a decline in the quality of schooling or the prevalence of reading 

The bottom line, however, is that the cause of the decline remains a mystery. Whatever it turns out to be, however, we should all probably start worrying about what our sedentary, screen addicted, junk food-munching lifestyles might be doing to our brains.

Jessica Stillman

Lärarnas dilemma

4 mars, 2019 kl. 17:27 | Publicerat i Education & School | Kommentarer inaktiverade för Lärarnas dilemma

 
lär
[h/t Jeanette Meyer]

Handelshögskolan i Stockholm — maktelitens lekskola

2 mars, 2019 kl. 18:21 | Publicerat i Education & School | 3 kommentarer

handelsI en artikel på Dagens Nyheters debattsida … skriver nationalekonomerna och skolforskarna Magnus Henrekson och Jonas Vlachos att det skett en exceptionell utveckling när det gäller antalet elever som går ut med MVG … Fyra skolor lyfts fram som ger anmärkningsvärt höga slutbetyg: friskolorna Procivitas i Helsingborg, Viktor Rydberg Gymnasium i Djursholm och i Stockholm samt Enskilda Gymnasiet i Stockholm — samtliga stora leverantörer av elever till Handelshögskolan … Henrekson och Vlachos menar att de höga betygen inte kan förklaras av att de fyra skolorna lockat till sig osedvanligt begåvade studenter … Istället måste förklaringen finnas i en betygskultur vid respektive skola, där man alltså är överdrivet generös med höga betyg, vilket kan underlätta antagning till exempelvis Handelshögskolan i Stockholm … I Djursholm ‘rundas’ alltså meritokratin på olika sätt … Detta ska inte nödvändigtvis ses som ett medvetet fusk, utan som en del av ledarsamhällenas ‘entreprenöriella’ kultur och syn på bildning.

Weitermachen Sanssouci

18 februari, 2019 kl. 10:11 | Publicerat i Education & School | Kommentarer inaktiverade för Weitermachen Sanssouci

 

This satirical film is not far from reality today. Most of us working within the universities have for a long time been aware of what the degradation of teaching and research do to both students and teachers. [h/t Steve Keen]

Mobileländet i svenska skolor

12 februari, 2019 kl. 18:25 | Publicerat i Education & School | Kommentarer inaktiverade för Mobileländet i svenska skolor

mobbeEfter att ha varit ute och besökt en rad skolor under några veckors tid kan yours truly inte låta bli att fundera över saker man skulle vilja ändra och förbättra. Och en och annan undran kan man ju också kosta på sig. Som t ex varför vi i vårt land inte följt det franska beslutet att totalförbjuda mobiltelefoner i skolan. Och nej, jag VET att mobilförbud inte löser skolans alla problem. Ingen vettig människa har någonsin sagt eller trott det.

Forskning på området visar att de som framför allt förlorar på den störning mobiltelefoner ger upphov till i klassrummet är de — ofta lågpresterande — elever som har det svårast i skolan. Det är de eleverna — från utbildningsmässigt och socio-ekonomiskt svaga grupper — vi sviker genom att låtsas som om mobilproblemet inte är stort nog att tas på allvar. Vill vi motarbeta den ökade segregationen och ojämlikheten i svensk skola behövs många och starka åtgärder. Mobilförbud är inte något av de största. Men det vore definitivt ett steg i rätt riktning.

Stoppa skolsegregationen

9 februari, 2019 kl. 11:59 | Publicerat i Education & School | Kommentarer inaktiverade för Stoppa skolsegregationen

Förra veckan presenterade SVT en uppmärksammad kartläggning över den svenska skolsegregationenen. Resultatet var nedslående. I kommun efter kommun kunde man visa på hur segregationen ökat i svensk skola.

core-beliefs-worthless-v-valuable-compressedDen segregation som det ‘fria’ skolvalet och kommunaliseringen av skolan gett upphov till är i sig illa nog, men följderna vi kan se i samhället av att elever med samma etnisk-socio-ekonomiska bakgrund koncentreras till vissa skolor är ännu mer förödande. Skolresultaten skiljer sig allt mer mellan skolor och elever, och kanske värst av allt, så ökar skillnaderna. Mekanismerna bakom detta är många (uteblivna kamratgruppseffekter, olika resurstilldelning, etc), men efter att själv ha varit ute på skolor under några veckor i vinter har yours truly på plats kunnat konstatera att det på flera skolor verkligen står illa till.

Skolan ska vara inkluderande och kompensatorisk. Men så ser det inte ut i verkligheten. Vi lever mer och mer i olika parallellsamhällen med tillhörande parallella skolvärldar. Det kitt som skolan en gång var för att skapa samhörighet och gemenskap finns inte längre. Skolor där majoriteten av elever har annan etnisk-socio-ekonomisk bakgrund än den egna ratas.  Man söker sig till skolor där eleverna har samma bakgrund som man själv. Lika söker lika.

Självklart kan det inte uppfattas som annat än ett kapitalt misslyckande om en skola med kompensatoriska aspirationer uppvisar ett mönster där etnicitet och föräldrars utbildningsbakgrund får allt större genomslag på skolresultaten.

Man slås snabbt av att de skolor där man har de största och svåraste problemen har man också påfallande ofta inte de bäst ämnade lärarna. Duktiga lärare söker sig till de mer välfungerande skolorna och ökar på så vis ytterligare segregationens effekter. Detta borde så klart ansvarstagande politiker se till att åtgärda. Det kräver ingen ‘rocket science’ för att räkna ut att man måste göra det mer attraktivt för ‘duktiga’ lärare att arbeta på de ‘svåra’ skolorna (högre lön, mindre undervisningstid, mer tid för planering, etc).

I skollagen borde det ingå som en självklar portalparagraf att skolans huvudmän ska ha skyldighet se till så att skolor har en allsidig etnisk-socio-ekonomisk sammansättning. Så är det inte idag. Och det är en skandal.

Skolan borde vara den fasta punkt i unga människors tillvaro dit de kan komma och – liksom lärare – temporärt dra sig undan familje- och samhällslivets stormar. Skolan borde få vara en ö i en värld full av intensiva förändringar. Vi har alla flera olika identiteter, aspirationer, bakgrunder och drömmar. Men i skolan borde vi mötas som jämlikar. Olika, men jämlika.

Ska skolan kunna katalysera och förändra måste den vara något annat och inte identiskt med sin omgivning. I dagens samhälle måste skolan få fungera som något annorlunda, ett alternativ till de eroderande marknadskrafter som idag hotar samhällsbygget genom att reducera samhällsmedborgare till konsumenter. När inte familjen eller samhället står emot måste skolan kunna stå upp och ta tillvara det uppväxande släktets genuina emancipatoriska intressen

Skolan ska fostra kunskapande medborgare. En skola med religiösa, etniska, eller vinstgivande bevekelsegrunder är ingen bra skola. Skolan ska möta eleverna utifrån vad de kan bli och inte utifrån vad de är.

Avskaffa vinstdrivande friskolor!

3 februari, 2019 kl. 12:50 | Publicerat i Education & School | Kommentarer inaktiverade för Avskaffa vinstdrivande friskolor!

vinstmaskinenI Sverige år 2019 låter vi friskolekoncerner med undermålig verksamhet få plocka ut skyhöga vinster — vinster som den svenska staten gladeligen låter dessa koncerner ta av vår skattefinansierade skolpeng. Dessa smarta välfärdsplundrare har överlag en högre lönsamhet än näringslivet i sin helhet, men när man väl plundrat färdigt lämnar man över problemen och eleverna till den förkättrade offentliga sektorn.

Många är med rätta upprörda och de som är kritiska till privatisering av vård och skola har haft gyllene tillfällen att tydligt och klart tala om att man nu vill se till att undanröja möjligheterna för vinstdrivande bolag att verka inom vård, omsorg och skola.

Men så har inte skett. Istället har det kommit en jämn ström av krav på ökad kontroll, tuffare granskning och inspektioner. När nu privatiseringsvåtdrömmen visar sig vara en mardröm så tror man att just det som man ville bli av med — regelverk och ‘byråkratisk’ tillsyn och kontroll — skulle vara lösningen.

Ett flertal undersökningar har på senare år  visat att det system vi har i Sverige med vinstdrivande skolor leder till att våra skolor blir allt mindre likvärdiga — och att detta i sin tur bidrar till allt sämre resultat. Ska vi råda bot på detta måste vi ha ett skolsystem som inte bygger på ett marknadsmässigt konkurrenstänk där skolor istället för att utbilda främst ägnar sig åt att ragga elever och skolpeng, utan drivs som icke-vinstdrivna verksamheter med kvalitet och ett klart och tydligt samhällsuppdrag och elevernas bästa för ögonen.

Sverige har varit internationellt unikt genom att tillåta vinstuttag i friskolor. En lagändring skulle här innebära att Sverige i likhet med andra länder omöjliggör vinstutdelning på friskolor finansierade med offentliga medel. Detta skulle också innebära att vi får en lagstiftning som går hand i hand med vad svenska folket tycker, eftersom opinionsundersökningar gång visat att en klar majoritet anser att friskolor ska vara skyldiga att återinvestera hela överskottet i skolan.

Man ska komma ihåg att det striden gäller egentligen inte är om verksamheter får gå med vinst eller inte, eftersom en vinst — ett överskott — som återinvesteras i verksamheten är en förutsättning för att skolor ska kunna överleva och utvecklas på sikt. Vad striden gäller är vinstdelning — om vinsten ska få lov att lämna verksamheten i form av t. ex. aktieutdelning. Detta avspeglas också i val av bolagsform och vilka aktörer skolföreträdare värnar. De som prioriterar lönsamhet och finansiärer, väljer ofta att driva verksamheten i bolagsform eftersom det underlättar för externa finansiärer att få avkastning på satsat kapital. De flesta av dagens friskolor drivs i bolagsform och de största skolkoncernerna ägs numera av riskkapitalbolag vars huvudsakliga syfte är att förvärva företag för att så snart som möjligt avyttra dem med vinst.

Vi vet idag att friskolor driver på olika former av etnisk och social segregation, påfallande ofta har låg lärartäthet och dåliga skolresultat, och i grund och botten sviker resurssvaga elever. Att dessa verksamheter ska premieras med att få plocka ut vinster på våra skattepengar är djupt stötande. I ett samhälle präglat av jämlikhet, solidaritet och demokrati borde det vara självklart att skattefinansierade skolor inte ska få drivas med vinst och vinstutdelning som främsta ledstjärnor.

Mervärde i skolan

26 januari, 2019 kl. 17:36 | Publicerat i Education & School | Kommentarer inaktiverade för Mervärde i skolan

Hur ska man avgöra hur bra en skola egentligen är? Att bedöma en skola vars samtliga elever är studiebegåvade, studiemotiverade och har starkt föräldrastöd efter samma mall som en skola vars elever kännetecknas av motsatsen är både missvisande och orättvist. Ett vanligt sätt att hantera denna problematik är att undersöka vilket mervärde en skola ger. Även om detta är konceptuellt enkelt så finns det stora problem med sådana mätningar.

juke

En skolas mervärde tas fram genom att undersöka något utfall, exempelvis resultat på nationella prov, samtidigt som man tar hänsyn till någon typ av ingångsvärde, exempelvis resultat på tidigare nationella prov. Skolans mervärde är den genomsnittliga förändringen av elevernas provresultat … Ett uppenbart problem med denna ansats är att skolor, lärare och elever kan ha incitament att på olika sätt visa sig bättre än vad de egentligen är. Detta kan ske genom generös provbedömning, fusk, genom att drilla eleverna på exakt den typ av uppgifter som proven brukar innehålla osv …

Mervärdesmått baserade på prov kan vara värdefulla för att finna problem och styrkor hos lärare, skolor och undervisningssätt men det går inte att bortse från att de går att manipulera och att de är långt ifrån ett sammanfattande kvalitetsmått. Hur allvarliga dessa problem är beror emellertid på hur mervärdesmåtten används och problemen kan antas bli större när starka incitament som knyts till dem. Hur frustrerande det än må vara så finns det därför anledning att vara försiktig med att styra verksamheter med hjälp av mervärdesanalyser. Risken är annars att man får vad man betalar för medan man inte får det man inte betalar för.

Jonas Vlachos/Ekonomistas

Svensk skollag — ett skämt

20 januari, 2019 kl. 11:09 | Publicerat i Education & School | Kommentarer inaktiverade för Svensk skollag — ett skämt

När Carina lyfte ut en störande elev ur klassrummet anmäldes hon av föräldrarna. Både Skolinspektionen och polisen kom fram till att hon handlat korrekt. Ändå krävdes hennes arbetsgivare på böter för kränkning av eleven. Och själv kände hon sig pressad att sluta sin anställning.

berglin-snoLärare har rätt att rent fysiskt tillrättavisa störande elever. Men de som gör det, och blir anmälda, riskerar sitt jobb …

I september 2018, nästan ett år efter själva händelsen, lade också Skolinspektionen ner sin utredning … Carina var friad. Barn- och elevombudets beslut hanlade inte i första hand om Carinas agerande, utan kritiserade skolan och huvudmannen för att inte ha tagit sitt ansvar och förhindrat att eleven blev kränkt. Men det var hon som hade fått ta smällen och fått sluta sitt jobb.

— Det känns rättsosäkert och fullständigt regelvidrigt. Hur många lärare blir utsatta för detta? undrar hon.

Emma Leijnse/SDS

Och så undrar politiker varför det är så svårt att få tillräckligt många att vilja jobba som lärare i vårt land …

Nationalekonomisk forskning om friskolor och skolkonkurrens

13 januari, 2019 kl. 11:43 | Publicerat i Education & School | Kommentarer inaktiverade för Nationalekonomisk forskning om friskolor och skolkonkurrens

DN:s debattsida kunde man för några år sedan, apropå en Pisarapport, läsa följande:

skolpeng2Bara för att det finns ett statistiskt samband behöver det inte finnas ett orsakssamband … Ett exempel på hur fel det kan bli gäller skolvalets och konkurrensens effekter. I Pisarapporten läser vi att det inte finns någon relation mellan länders resultat och andelen elever i fristående skolor. Samma slutsats dras av Andreas Schleicher … Svenska pedagoger och debattörer på vänsterkanten har tagit ett steg längre och hävdat att skolvalet ligger bakom kunskapsfallet i internationella undersökningar …

Samtidigt motsägs båda dessa påståenden av den nationalekonomiska skolforskningen … Forskningsmetoderna som används är inte helt invändningsfria, men de är långt mycket bättre än de som används i OECD:s egna analyser.

Låt mig börja med att slå fast att jag helt delar debattörernas uppfattning vad avser våra begränsade möjligheter att dra kausala slutsatser utifrån rena korrelationer.

Så långt är jag med dem.

Men — återigen får vi i grund och botten höra den gamla vanliga självgratulerande visan — nationalekonomisk skolforskning ”visar” (garderat med en till intet förpliktigande utsaga om att forskningsmetoderna som används sägs vara inte ”helt invändningsfria”) att fler friskolor leder till bättre resultat. Problemet kvarstår, för i grund är det man säger — trots åberopade ”rigorösa studier” — lika ifrågasättbart som de ”vänstersidans” tolkningar av Pisa-resultaten som man kritiserar!

Låt mig förklara varför jag anser att det den åberopade ”nationalekonomiska skolforskningen” säger om skolkonkurrens och friskolor är lika mycket ”fel” som ”vänstertolkningarna” — och samtidigt försöka reda ut vad forskning och data verkligen säger om skolkonkurrens och friskolors effekter på skolors och elevers resultat.

Continue Reading Nationalekonomisk forskning om friskolor och skolkonkurrens…

Why is 0! =1?

5 januari, 2019 kl. 12:32 | Publicerat i Education & School | Kommentarer inaktiverade för Why is 0! =1?


The single most important factor behind successful education — from kindergarten to university — is, and has always been — having a good teacher!

Dags för flumpedagogers självrannsakan

28 december, 2018 kl. 12:23 | Publicerat i Education & School | 2 kommentarer

I dag kan vi se resultatet av nittiotalets pedagogiska ‘upplysning’. Undersökningar som PISA och TIMSS ger klara besked, den svenska skolan har försämrats på ett sätt som saknar motstycke i internationella mätningar …

flumDet vore kanske på sin plats att vi rannsakade oss själva och den skoldebatt vi fört under de senaste tjugo åren. En sådan avbön från nittiotalets idéer om den goda läraren skulle vara ett väsentligt bidrag till att höja läraryrkets status i Sverige … Det skulle kunna återupprätta de lärare som lyckats göra motstånd mot de pedagogiska trender där en handledande lärarroll framhålls. Det skulle innebära att lärare igen med stolthet kunde se den egna yrkesidentiteten i ett historiskt perspektiv.

Pedagogikprofessor Jonas Linderoth

Even a genius has to work hard

23 november, 2018 kl. 17:39 | Publicerat i Education & School | 1 kommentar

Several years later I developed a broader theory of what separates the two general classes of learners—helpless versus mastery-oriented. I realized that these different types of students not only explain their failures differently, but they also hold different “theories” of intelligence. The helpless ones believe that intelligence is a fixed trait: you have only a certain amount, and that’s that. I call this a “fixed mind-set.” Mistakes crack their self-confidence because they attribute errors to a lack of ability, which they feel powerless to change. They avoid challenges because challenges make mistakes more likely and looking smart less so … Such children shun effort in the belief that having to work hard means they are dumb.

Your-Inner-GeniusThe mastery-oriented children, on the other hand, think intelligence is malleable and can be developed through education and hard work. They want to learn above all else. After all, if you believe that you can expand your intellectual skills, you want to do just that …

We validated these expectations in a study published in early 2007 … As we had predicted, the students with a growth mind-set felt that learning was a more important goal in school than getting good grades. In addition, they held hard work in high regard, believing that the more you labored at something, the better you would become at it. They understood that even geniuses have to work hard for their great accomplishments. Confronted by a setback such as a disappointing test grade, students with a growth mind-set said they would study harder or try a different strategy for mastering the material.

The students who held a fixed mind-set, however, were concerned about looking smart with less regard for learning. They had negative views of effort, believing that having to work hard at something was a sign of low ability …

EinstinePeople may well differ in intelligence, talent and ability. And yet research is converging on the conclusion that great accomplishment, and even what we call genius, is typically the result of years of passion and dedication and not something that flows naturally from a gift. Mozart, Edison, Curie, Darwin and Cézanne were not simply born with talent; they cultivated it through tremendous and sustained effort. Similarly, hard work and discipline contribute more to school achievement than IQ does.

Carol S. Dweck

Extremely important and far-reaching research indeed.

Being diagnosed as​ a ‘gifted child’ sure is a confidence boost. But it’s not always the blessing people so often assume. It can also blind you to the fact that even if you’re smart, there are other people who are also smart. People you can learn from. Learning that makes brain neurons grow new connections. For some of us that insight — unfortunately — comes late in life.

Deutschlands Schulen brauchen eine grundlegende Reform

25 oktober, 2018 kl. 08:35 | Publicerat i Education & School | Kommentarer inaktiverade för Deutschlands Schulen brauchen eine grundlegende Reform

 

Das leere Versprechen vom Aufstieg durch Bildung

22 oktober, 2018 kl. 14:37 | Publicerat i Education & School | Kommentarer inaktiverade för Das leere Versprechen vom Aufstieg durch Bildung

oecdstudie_viertel_schafft_aufstieg_bildung20120911183624Die Bilanz fällt ernüchternd aus. Kinder, die aus schwierigen sozialen Verhältnissen oder aus Familien mit Migrationshintergrund stammen, haben immer noch deutlich schlechtere Chancen im deutschen Bildungssystem als andere. Das ist das Ergebnis einer Analyse des Bildungsforschers Klaus Klemm im Auftrag des Deutschen Gewerkschaftsbundes (DGB).

Sein Fazit: ”Deutschlands Kindertagesstätten und Schulen bauen die Spaltung der Gesellschaft in Gewinner und Verlierer nicht ab, sondern verfestigen sie.” Schon in der Kita würden Ungleichheiten von Kindern aus unterschiedlichen sozialen Lebenslagen angebahnt.

”Personalnot in Schulen und an Kitas, mangelnde Ausstattung für inklusives Lernen oder die Integration von Flüchtlingen – wenn Knappheit herrscht oder ein System nicht funktioniert, trifft es die Gruppe der sozial Schwächsten am stärksten”, sagt Klemm. Er hat Daten zu einzelnen Stationen im Bildungssystem neu ausgewertet – und auf Chancengleichheit von der Krippe bis zur Hochschule überprüft.

Der Spiegel

Ekonomistas — allt från etablissemangsekonomers färdigtuggade skräpmat till läsvärda ariklar

18 oktober, 2018 kl. 21:34 | Publicerat i Education & School | 1 kommentar

VlachosFör att utröna vilka effekter skolval har är det naturligtvis centralt att känna till vilken typ av skolor familjer föredrar. Det finns i princip två sätt att få kunskap kring detta: man kan fråga familjer vilken typ av skolor de uppskattar och man kan observera vilka skolor familjer faktiskt väljer. Vilken metod man väljer kan ge väldigt olika svar, vilket manifesteras i en debattartikel av Almega och Friskolornas Riksförbund som hävdar att obligatoriskt skolval är ett sätt att minska den sociala skolsegregationen.

Artikeln är baserad på en enkätundersökning som bland annat kommer fram till att föräldrar med svaga socioekonomiska förutsättningar värdesätter skolor med bra akademiska resultat särskilt högt. Socioekonomiskt starka familjer värderar däremot trivsel högre. Detta resultat påstås i rapportsammanfattningen vara i linje med vad den internationella forskningen visar, men att socioekonomiskt starka familjer skulle värdesätta skolors akademiska nivå lägre än socioekonomiskt svaga är minst sagt kontraintuitivt. Det kan därför vara bra att klargöra vad den internationella forskningen kring skolval egentligen kommit fram till.

En färsk studie från New York, som är under revidering för American Economic Review, finner att familjer söker sig till skolor (i detta fall high-schools) med högpresterande elever. Detta gäller för samtliga undersökta elevgrupper men resultaten visar att elever som själva är högpresterande är särskilt benägna att välja skolor med högpresterande elever. Däremot finns det inget som tyder på familjer skulle vara särskilt benägna att välja skolor som förvaltar sitt elevmaterial väl. Att en skola har ett högt ”förädlingsvärde” lockar alltså inte fler att välja den. Inte heller är familjer mer benägna att välja skolor som enligt studiens statistiska analys skulle passa just deras barn särskilt väl …

Liknande resultat går igen i andra studier. En välkänd sådan från North Carolina finner att familjer med stark socioekonomisk bakgrund är särskilt benägna att välja skolor med goda resultat, vilket alltså i hög grad fångar skolans elevsammansättning. Studien finner också att familjer från olika minoritetsgrupper har en tydlig preferens för skolor där respektive minoritetsgrupp är välrepresenterad. Lika söker alltså i hög grad lika.

Det finns även en svensk rapport som undersöker familjers faktiska skolval (lågstadiet). Hur en skola presterar på de nationella proven är inte särskilt viktigt medan avstånd till hemmet har betydelse. Vidare gör hög andel elever med utländsk bakgrund gör en skola mindre attraktiv, särskilt då för lågutbildade familjer med svensk bakgrund och högutbildade familjer med utländsk bakgrund. Skolor med många nyanlända ratas dock främst av svenska högutbildade familjer. Familjer med svensk bakgrund, speciellt de högutbildade, verkar även angelägna att välja skolor med socioekonomiskt starka elever, något som familjer med utländsk bakgrund verkar undvika. Generellt verkar familjer söka sig till skolor där eleverna tillhör samma socioekonomisk grupp som en själv. Lika söker återigen lika …

Snarare än att förlita sig på vad familjer uppger i enkäter är det önskvärt att studier av skolval baseras på hur familjer faktiskt väljer skolor. Det är trots allt vad familjer gör och inte vad de säger som i slutändan spelar roll för vilka konsekvenser skolvalet får. Dessutom spelar skolvalets utformning roll och ordningen med urval baserat på kötid till populära friskolor är med största sannolikhet något som förstärker skolvalets segregerande effekter. Oavsett skolvalets utformning måste dock slutsatsen från forskningen kring familjers preferenser vara att skolval knappast kan vara ett särskilt verksamt verktyg för att bryta den sociala skolsegregationen.

Jonas Vlachos

Som alltid initierat, relevant och intressant från en av våra få duktiga ekonomer som ägnar sig åt skolforskning.

Ekonomistas blandar allt från etablissemangsekonomers färdigtuggade skräpmat till synnerligen läsvärda artiklar av forskare som Jonas Vlachos.

Sovra och läs!

The British school system​ — damaging working-class children

10 oktober, 2018 kl. 17:49 | Publicerat i Education & School | Kommentarer inaktiverade för The British school system​ — damaging working-class children

While on the surface middle and working class children appear to be receiving the same comprehensive education, in some​e cases while attending the same schools, the entrenchment of policies of choice and excessive testing, assessment, sorting and sifting mean that they are increasingly educated apart as they move through the school system. The divide in English education is not just between state and private, but also within the state sector itself.Diane-Reay-featuredIn the past the barriers to realising working class educational potential came through failing the 11-plus and being consigned to schools seen to be second-rate, or being relegated to the bottom stream of a grammar school. Now OECD research shows that middle class students tend to be taught in smaller classes and have access to better quality teaching resources than their working class peers. Although nominally receiving the same education as middle class students who attend state schools, working class children are subject to a narrowing of the curriculum and a degree of teaching to the test that is not experienced by their middle class peers. They are also more likely to be taught by inexperienced teachers and to experience a higher turnover of staff. The historical legacy of different education for different classes still overshadows the state sector. But the inequalities it perpetuates have been reinforced by the neoliberal drive towards markets, competition, regulation, and individualism.

Diane Reay

Miseducation

4 oktober, 2018 kl. 00:08 | Publicerat i Education & School | Kommentarer inaktiverade för Miseducation

When Diane Reay, Cambridge University professor of education, started researching her book about working class children’s experiences of education, she had no idea just how much inequality she would uncover in state schools today … She expected to find the English state system was providing roughly the same education for all. “But it doesn’t” …

miseduReay’s background informs her book and her opinions. The daughter of a coalminer, and the eldest of eight, she grew up on a council estate and received free school meals. She then spent 20 years working as a teacher in London primary schools before moving into academia and ending up at Cambridge …

“I learned as a small child I had to work at least twice as hard as the middle class children to achieve the same result. When I did show ambition – to go to LSE to be a political researcher – I was told it wasn’t appropriate.”

How much has changed? “This government is making inequality in education worse, not better,” she says.

Donna Ferguson/The Guardian

Nästa sida »

Blogga med WordPress.com.
Entries och kommentarer feeds.