Do RCTs in education really meet the ‘gold standard’?

23 Nov, 2020 at 17:56 | Posted in Education & School | Leave a comment

.                                                                                                                                 

Heterogeneity and interaction is not only an external validity problem when trying to ‘export’ regression results to different times or different target populations. It is also often an internal problem to the millions of regression estimates that economists produce every year.

‘Ideally controlled experiments’ tell us with certainty what causes what effects — but only given the right ‘closures.’ Making appropriate extrapolations from (ideal, accidental, natural or quasi) experiments to different settings, populations or target systems, is not easy. And since trials usually are not repeated, unbiasedness and balance on average over repeated trials says nothing about any one trial. ‘It works there’ is no evidence for ‘it will work here.’ Causes deduced in an experimental setting still have to show that they come with an export-warrant to the target population/system. The causal background assumptions made have to be justified, and without licenses to export, the value of ‘rigorous’ and ‘precise’ methods — and ‘on-average-knowledge’ — is despairingly small.

RCTs have very little reach beyond giving descriptions of what has happened in the past. From the perspective of the future and for policy purposes they are as a rule of limited value since they cannot tell us what background factors were held constant when the trial intervention was being made.

RCTs usually do not provide evidence that the results are exportable to other target systems. RCTs cannot be taken for granted to give generalizable results. That something works somewhere for someone is no warranty for us to believe it to work for us here or even that it works generally.

Coronavirus and educational inequality

22 Nov, 2020 at 16:04 | Posted in Education & School | Leave a comment

.                                                                                                                                 

Friskolorna och den bristande likvärdigheten

22 Nov, 2020 at 15:34 | Posted in Education & School | 1 Comment

– Jag vet inte hur vi tänkte, men det blev fel med valfriheten i skolan. Det säger nu tidigare S-finansministern Kjell-Olof Feldt till SVT.
– Problemet är likvärdigheten, menar Kjell-Ollof Feldt. De duktiga eleverna söker sig till samma skolor, det gör att de halvbra skolorna dräneras på bra elever, och dras ner till fler och fler problemskolor. Det måste dagens politiker våga sätta stopp för.

skolstartKjell Olof Feldt var den kanske viktigaste personen inom socialdemokratin som banade väg för privata friskolor, konkurrens och mångfald inom välfärden. Han provocerade många partivänner genom att bli ordförande i friskolornas riksförbund.

Men när han såg hur de stora koncernerna bredde ut sig på de små friskolornas bekostnad hoppade han av. Och i dag är han öppet ångerfull över den politik han varit med om att föra.

SVT

I Sverige låter vi år 2020 friskolekoncerner med undermålig verksamhet få plocka ut skyhöga vinster — vinster som den svenska staten gladeligen låter dessa koncerner ta av vår skattefinansierade skolpeng.

skolpengEtt flertal undersökningar har på senare år  visat att det system vi har i Sverige med vinstdrivande skolor leder till att våra skolor blir allt mindre likvärdiga — och att detta i sin tur bidrar till allt sämre resultat. Ska vi råda bot på detta måste vi ha ett skolsystem som inte bygger på ett marknadsmässigt konkurrenstänk där skolor istället för att utbilda främst ägnar sig åt att ragga elever och skolpeng, utan drivs som icke-vinstdrivna verksamheter med kvalitet och ett klart och tydligt samhällsuppdrag och elevernas bästa för ögonen.

Vi vet idag att friskolor driver på olika former av etnisk och social segregation, påfallande ofta har låg lärartäthet och i grund och botten sviker resurssvaga elever. Att dessa verksamheter ska premieras med att få plocka ut vinster på våra skattepengar är djupt stötande.

I ett samhälle präglat av jämlikhet, solidaritet och demokrati borde det vara självklart att skattefinansierade skolor inte ska få drivas med vinst, segregation eller religiös indoktrinering som främsta affärsidé!

Många som är verksamma inom skolvärlden eller vårdsektorn har haft svårt att förstå socialdemokratins inställning till privatiseringar och vinstuttag i välfärdssektorn. Av någon outgrundlig anledning har ledande socialdemokrater under många år pläderat för att vinster ska vara tillåtna i skolor och vårdföretag. Ofta har argumentet varit att driftsformen inte har någon betydelse. Så är inte fallet. Driftsform och att tillåta vinst i välfärden har visst betydelse. Och den är negativ.

Historiens dom ska falla hård på ansvariga politiker — och inte minst på socialdemokratins Göran Persson, Kjell-Olof Feldt och alla andra som i deras fotspår glatt traskat patrull — som hänsynslöst och med berått mod låtit offra den en gång så stolta svenska traditionen av att försöka bygga en jämlik skola för alla!

Till skillnad från i alla andra länder i världen har den svenska socialdemokratins ledning gjort det möjligt för privata företag att göra vinst på offentligt finansierad undervisning. Och när borgerliga regeringar ytterligare stimulerat privatiseringsvågen har socialdemokraterna bara tigit och varit passiva. Och detta trots att det hela tiden funnits ett starkt folkligt motstånd  mot att släppa in vinstsyftande privata företag i välfärdssektorn.

Socialdemokratin fortsätter bidra till skolans urholkning med sitt stöd för friskolor och deras vinstuttag. Ett tydligare självmål inom politiken är svårt att hitta. Att Löfvenregeringen lovat att man inte ska verka för vinstbegränsning inom skola och omvård fullbordar bara detta det största sveket någonsin mot de egna väljarna.

Så, ja visst visst var det fel att införa friskolor, Kjell-Olof Feldt. Och inte nog med det. Det var ett av de största fel som någonsin begåtts i svensk skolhistoria!

Skolans kris är politikernas fel

27 Oct, 2020 at 17:06 | Posted in Education & School | 1 Comment

Det svenska friskolesvindleriet | LARS P. SYLL Trots alla de väldokumenterade och uppenbara avigsidor som följer på marknadsstyrningen av skolan verkar inget av riksdagspartiernas politiker (med undantag för vänstern) vara beredda på att diskutera alternativ styrning av skolsystemet … Centerledaren har med rak arm förbjudit någon som helst diskussion om vinster i skola och välfärd, istället ska vi prata om kvalitetskrav och stänga skolverksamheter oftare, som om mer kontroll och dokumentation och regelbundna skolstängningar vore en långsiktig lösning för någon alls. Socialdemokraterna verkar lika delar bakbundna och lättade av detta förbud.

Liberalerna däremot stirrar sig blinda på beslut från Barn- och elevombudsmannen samt dåliga kursplaner i ett motsägelsefullt hopp om att väljarna ska glömma både vem som inrättade ombudsmannen och ansvarade för läroplanerna. Rester av den forna alliansen skyller också gärna skolans kriser på Socialdemokraterna, och glömmer då behändigt det enkla faktumet att samtliga stora utbildningsreformer sedan 1980-talet har varit borgerliga, vilket pinsamt nog också har lett oss till den situation vi har idag där likvärdigheten urholkas alltmer dag för dag, lärarbristen eskalerar och kommunernas effektiviseringar rullar på i allt högre takt, år efter år efter år.

Efter åratal där skolans kriser har beskyllts på lärares bristfälliga kompetens, lärarutbildningarnas innehåll, postmodernism och pedagogiska etablissemang, är det dags att säga som det är. Skolans kris är resultat av politikernas misslyckande att förvalta det ansvar de har fått. Det är hög tid för dem att sätta sig ned i bänken och lyssna.

Gunnlaugur Magnússon

I Sverige år 2020 låter vi friskolekoncerner med undermålig verksamhet få plocka ut skyhöga vinster — vinster som den svenska staten gladeligen låter dessa koncerner ta av vår skattefinansierade skolpeng. Dessa smarta välfärdsplundrare har överlag en högre lönsamhet än näringslivet i sin helhet, men när man väl plundrat färdigt lämnar man över problemen och eleverna till den förkättrade offentliga sektorn.

Många är med rätta upprörda och de som är kritiska till privatisering av vård och skola har haft gyllene tillfällen att tydligt och klart tala om att man nu vill se till att undanröja möjligheterna för vinstdrivande bolag att verka inom vård, omsorg och skola.

Men så har inte skett.

Istället har det kommit en jämn ström av krav på ökad kontroll, tuffare granskning och inspektioner. När nu privatiseringsvåtdrömmen visar sig vara en mardröm så tror man att just det som man ville bli av med — regelverk och ‘byråkratisk’ tillsyn och kontroll — skulle vara lösningen.

skolpengEtt flertal undersökningar har på senare år  visat att det system vi har i Sverige med vinstdrivande skolor leder till att våra skolor blir allt mindre likvärdiga — och att detta i sin tur bidrar till allt sämre resultat. Ska vi råda bot på detta måste vi ha ett skolsystem som inte bygger på ett marknadsmässigt konkurrenstänk där skolor istället för att utbilda främst ägnar sig åt att ragga elever och skolpeng, utan drivs som icke-vinstdrivna verksamheter med kvalitet och ett klart och tydligt samhällsuppdrag och elevernas bästa för ögonen.

Vi vet idag att friskolor driver på olika former av etnisk och social segregation, påfallande ofta har låg lärartäthet och i grund och botten sviker resurssvaga elever. Att dessa verksamheter ska premieras med att få plocka ut vinster på våra skattepengar är djupt stötande.

I ett samhälle präglat av jämlikhet, solidaritet och demokrati borde det vara självklart att skattefinansierade skolor inte ska få drivas med vinst, segregation eller religiös indoktrinering som främsta affärsidé!

Många som är verksamma inom skolvärlden eller vårdsektorn har haft svårt att förstå socialdemokratins inställning till privatiseringar och vinstuttag i välfärdssektorn. Av någon outgrundlig anledning har ledande socialdemokrater under många år pläderat för att vinster ska vara tillåtna i skolor och vårdföretag. Ofta har argumentet varit att driftsformen inte har någon betydelse. Så är inte fallet. Driftsform och att tillåta vinst i välfärden har visst betydelse. Och den är negativ.

I mitt tycke låter Magnússon i sin historieskrivning socialdemokratin komma väl billigt  undan. Som jag se det komme historiens dom att falla hård på ansvariga politiker — och inte minst på socialdemokratins Ingvar Carlsson, Göran Persson, Kjell-Olof Feldt och alla andra som i deras fotspår glatt traskat patrull — som hänsynslöst och med berått mod låtit offra den en gång så stolta svenska traditionen av att försöka bygga en jämlik skola för alla!

Till skillnad från i alla andra länder i världen har den svenska socialdemokratins ledning gjort det möjligt för privata företag att göra vinst på offentligt finansierad undervisning. Och när borgerliga regeringar ytterligare stimulerat privatiseringsvågen har socialdemokraterna bara tigit och varit passiva. Och detta trots att det hela tiden funnits ett starkt folkligt motstånd  mot att släppa in vinstsyftande privata företag i välfärdssektorn.

Att socialdemokratin fortsätter bidra till skolans urholkning med sitt stöd för friskolor och deras vinstuttag är inte den enda anledningen till att partiet tappat en stor del av sitt tidigare väljarunderlag. Men säkert en av de viktigare. Ett tydligare självmål inom politiken är svårt att hitta. Att Löfvenregeringen inte kunnat lova att man ska sätta stopp för välfärdsplundrarna att plocka ut vinster på skola och omvård fullbordar bara detta det största sveket någonsin mot de egna väljarna.

Skolval och segregation

12 Sep, 2020 at 16:05 | Posted in Education & School | 1 Comment

skolsprickaDen sociala och etniska segregationen är ett högst konkret problem som märks i våra skolor och på de platser där barnen rör sig och möts – eller inte möts. Därför vill vi i denna rapport visa hur skolsegregationen ser ut på lokal nivå. Genom att studera samtliga 30 kommuner med 50–100 000 invånare vill vi illustrera det som är barnens men också lärares, rektorers och kommunala skolförvaltningars vardag runt om i Sverige: en kraftfull segregation … Av totalt 356 högstadieskolor i de 30 studerade kommunerna är 147 (det vill säga fyra av tio) segregerade … Av eleverna i årskurs nio som går i segregerade skolor med hög andel svenskfödda och/eller högutbildade föräldrar, går 49 procent i friskolor …

Enligt såväl internationell som svensk forskning används möjligheten att välja skola främst av de mer väletablerade i samhället, vilket i Sverige oftast är svenskfödda personer med högre utbildningsnivå. Denna segregation orsakas vanligen av att mer väletablerade familjer väljer bort skolor och grupper av människor. Även om vi fokuserat på friskolor i denna rapport, är det viktigt att påminna sig om att samma mekanism, att välja bort icke önskvärda skolor och elevgrupper, på samma sätt gör kommunala skolor segregerade … Vår rapport visar att dagens svenska skola verkar i motsatt riktning och förstärker socioekonomiska och kunskapsmässiga skillnader mellan elever – den söndrar och bryter ner mer än den enar och rustar.

Per Kornhall & German Bender

Den segregation som det ‘fria’ skolvalet och kommunaliseringen av skolan gett upphov till är i sig illa nog, men följderna vi kan se i samhället av att elever med samma etnisk-socio-ekonomiska bakgrund koncentreras till vissa skolor är ännu mer förödande. Skolresultaten skiljer sig allt mer mellan skolor och elever, och kanske värst av allt, så ökar skillnaderna. Mekanismerna bakom detta är många (uteblivna kamratgruppseffekter, olika resurstilldelning, etc), men efter att själv ha varit ute på skolor under några veckor har yours truly på plats kunnat konstatera att det på flera skolor verkligen står illa till.

Skolan ska vara inkluderande och kompensatorisk. Men så ser det inte ut i verkligheten. Vi lever mer och mer i olika parallellsamhällen med tillhörande parallella skolvärldar. Det kitt som skolan en gång var för att skapa samhörighet och gemenskap finns inte längre. Skolor där majoriteten av elever har annan etnisk-socio-ekonomisk bakgrund än den egna ratas. Man söker sig till skolor där eleverna har samma bakgrund som man själv. Lika söker lika.

Självklart kan det inte uppfattas som annat än ett kapitalt misslyckande om en skola med kompensatoriska aspirationer uppvisar ett mönster där etnicitet och föräldrars utbildningsbakgrund får allt större genomslag på skolresultaten.

Man slås snabbt av att de skolor där man har de största och svåraste problemen har man också påfallande ofta inte de bäst ämnade lärarna. Duktiga lärare söker sig till de mer välfungerande skolorna och ökar på så vis ytterligare segregationens effekter. Detta borde så klart ansvarstagande politiker se till att åtgärda. Det kräver ingen ‘rocket science’ för att räkna ut att man måste göra det mer attraktivt för ‘duktiga’ lärare att arbeta på de ‘svåra’ skolorna (högre lön, mindre undervisningstid, mer tid för planering, etc).

I skollagen borde det ingå som en självklar portalparagraf att skolans huvudmän ska ha skyldighet se till så att skolor har en allsidig etnisk-socio-ekonomisk sammansättning. Så är det inte idag. Och det är en skandal.

Skolan borde vara den fasta punkt i unga människors tillvaro dit de kan komma och – liksom lärare – temporärt dra sig undan familje- och samhällslivets stormar. Skolan borde få vara en ö i en värld full av intensiva förändringar. Vi har alla flera olika identiteter, aspirationer, bakgrunder och drömmar. Men i skolan borde vi mötas som jämlikar. Olika, men jämlika.

Ska skolan kunna katalysera och förändra måste den vara något annat och inte identiskt med sin omgivning. I dagens samhälle måste skolan få fungera som något annorlunda, ett alternativ till de eroderande marknadskrafter som idag hotar samhällsbygget genom att reducera samhällsmedborgare till konsumenter. När inte familjen eller samhället står emot måste skolan kunna stå upp och ta tillvara det uppväxande släktets genuina emancipatoriska intressen

Skolan ska fostra kunskapande medborgare. En skola med religiösa, etniska, eller vinstgivande bevekelsegrunder är ingen bra skola. Skolan ska möta eleverna utifrån vad de kan bli och inte utifrån vad de är.

Så här vi löser dagens skolproblem

2 Sep, 2020 at 12:50 | Posted in Education & School | 1 Comment

Ända sedan folkskolans införande 1842 har likvärdigheten och det kompensatoriska uppdraget varit skolans hörnstenar.

Det svenska friskolesvindleriet | LARS P. SYLL Och visst var kommunaliseringen av skolan i början på 1990-talet en stor bov i dramat till den ökade ojämlikheten som vi ser i dag … Skolan skulle moderniseras och värdeord som ”effektivitet” och ”individualisering” blev viktigare än likvärdighet och kompensation.

Med facit i hand är det uppenbart att kommunaliseringen i den anda som rådde var ogenomtänkt.

Men det vore naivt att tro att ett återförstatligande i sig skulle rätta till alla de fel som decentraliseringen av skolan lett till … Att förstatliga skolan är ett förslag, men det går arm i arm med andra kompletterande reformer … Att avveckla det fria skolvalet är ett annat, vilket är ett viktigt steg på vägen för att motarbeta skolsegregationen. Men viktigast av allt är förslaget att förbjuda alla former av vinstdrivande skolor.

Lina Stenberg/Arbetet

Beslutet att släppa in vinstdrivande företag i välfärdssektorn har varit ett dyrköpt misstag. Sedan Chile på skolområdet satte stopp för detta för ett par år sedan är Sverige nu det enda land i världen som accepterar vinstintresse i skattefinansierade skolor. Kan Chile rätta till misstag så borde vi också kunna!

Grundfrågan är inte om skattefinansierade privata företag ska få göra vinstuttag eller om det krävs hårdare tag i form av kontroll och inspektion. Grundfrågan är om det är marknadens och privatiseringarnas logik som ska styra vår skola eller om det ska ske via demokratins och politikens logik. Grundfrågan handlar om skolan ska styras av demokrati och politik eller av marknaden.

Sluta anpassa skolpolitiken till marknaden

31 Aug, 2020 at 17:41 | Posted in Education & School | Comments Off on Sluta anpassa skolpolitiken till marknaden

TJ-skolan-marknad-rapport-345x265Skolpolitiken kan inte hela tiden anpassas till aktieägares möjligheter att tjäna pengar på skolpeng, på lärares, rektorers och elevers bekostnad. Det är dags att väljare och politiker accepterar att när inget annat land i världen styr skolan enligt marknadsprinciper så kan det bero på att det sättet är dåligt.  

När marknadsstyrningen inte fungerar försöker politiker att reglera lärares och rektorers arbete så att skolor inte ska kunna anpassa sig till marknadens krav på högre och högre betyg. Problemet är att den regleringen leder till ökad dokumentation, ökad byråkrati och minskat tilltro till skolans medarbetare.

Tankesmedjan Balans

Socialdemokratin och vinstjakten i våra skolor

17 Aug, 2020 at 11:33 | Posted in Education & School | 1 Comment

Sverige är ensamt i världen — ingen annanstans tillåts helt obegränsade vinstuttag från skattefinansierade skolor … Enligt Annie Lööf så har resterande delar av världen “socialistiska skolsystem” och enligt Hans Bergström, som tillsammans med sin fru Barbara Engström driver Internationella engelska skolan, så är förslaget om att begränsa vinster i välfärden första stegen mot ett “kommunistvälde”.

boSom reformister anser vi att vårt nuvarande skolsystem är en skam för ett land som historiskt sett gått i bräschen för jämlikhet … Kritiken från forskare har länge varit entydig. Det framgår bland annat i en artikel i Skolvärlden med rubriken ”Forskarkritik mot fria skolvalet” där följande citat kan utläsas: ”Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens” …

I dag har Sverige i praktiken ett parallellskolesystem där välbemedlade går i skolor med andra välbemedlade och fattiga går i skolor med andra fattiga. Det här får förödande konsekvenser för samhället … Vi i reformisterna har i vårt reformprogram under rubriken ny välfärds- och regionalpolitik konstaterat att socialdemokratin ska verka för att “vinstdriften i den skattefinansierade välfärden stoppas”. Det är hög tid att stoppa vinstjakten i skolan — för barnen är det viktigaste vi har.

Jonathan Brash & Pär Dalén

De flesta i vårt land delar Brash och Daléns syn på välfärdsplundrande friskolor och är med rätta upprörda.

skolpengEtt flertal undersökningar har på senare år  visat att det system vi har i Sverige med vinstdrivande skolor leder till att våra skolor blir allt mindre likvärdiga — och att detta i sin tur bidrar till allt sämre resultat. Ska vi råda bot på detta måste vi ha ett skolsystem som inte bygger på ett marknadsmässigt konkurrenstänk där skolor istället för att utbilda främst ägnar sig åt att ragga elever och skolpeng, utan drivs som icke-vinstdrivna verksamheter med kvalitet och ett klart och tydligt samhällsuppdrag och elevernas bästa för ögonen.

Vi vet idag att friskolor driver på olika former av etnisk och social segregation, påfallande ofta har låg lärartäthet och i grund och botten sviker resurssvaga elever. Att dessa verksamheter ska premieras med att få plocka ut vinster på våra skattepengar är djupt stötande.

I ett samhälle präglat av jämlikhet, solidaritet och demokrati borde det vara självklart att skattefinansierade skolor inte ska få drivas med vinst, segregation eller religiös indoktrinering som främsta affärsidé!

Men låt oss inte glömma — och här tycker jag inte att Brash och Dalén är tillräckligt tydliga i sin kritik — att när det gäller friskolorna och deras rätt att plocka ut vinst ur en skattefinansierad verksamhet, vilar ansvaret mycket tungt  på det socialdemokratiska partiet. Många som är verksamma inom skolvärlden eller vårdsektorn har haft svårt att förstå socialdemokratins inställning till privatiseringar och vinstuttag i välfärdssektorn. Av någon outgrundlig anledning har ledande socialdemokrater under många år pläderat för att vinster ska vara tillåtna i skolor och vårdföretag. Ofta har argumentet varit att driftsformen inte har någon betydelse. Så är inte fallet. Driftsform och att tillåta vinst i välfärden har visst betydelse. Och den är negativ.

Historiens dom ska falla hård på ansvariga politiker — och inte minst på Göran Persson, Kjell-Olof Feldt och alla andra som i deras fotspår glatt traskat patrull — som hänsynslöst och med berått mod låtit offra den en gång så stolta svenska traditionen av att försöka bygga en jämlik skola för alla!

Till skillnad från i alla andra länder i världen har den svenska socialdemokratins ledning gjort det möjligt för privata företag att göra vinst på offentligt finansierade skolor. Och när borgerliga regeringar ytterligare stimulerat privatiseringsvågen har socialdemokraterna bara tigit och varit passiva. Och detta trots att det hela tiden funnits ett starkt folkligt motstånd  mot att släppa in vinstsyftande privata företag i välfärdssektorn.

Att socialdemokratin fortsätter bidra till skolans urholkning med sitt stöd för friskolor och deras vinstuttag är inte den enda anledningen till att partiet tappat en stor del av sitt tidigare väljarunderlag. Men säkert en av de viktigare. Ett tydligare självmål inom politiken är svårt att hitta. Att Löfvenregeringen lovat att man inte ska verka för vinstbegränsning inom skola och omvård fullbordar bara detta det största sveket någonsin mot de egna väljarna.

Förbjud religiösa friskolor!

10 Jul, 2020 at 15:12 | Posted in Education & School | 1 Comment

Eleverna på Römosseskolan i Göteborg har delats upp i grupper efter kön och undervisats separat i bland annat idrott, engelska och slöjd. I en rapport som Skolinspektion gjort framkommer att skolan haft könsseparerade lektioner sedan den startades – för 22 år sedan. Först efter en lagändring gav myndigheten förra året skolan kritik för könsuppdelningen – vilken i våras ännu inte åtgärdats.

s-tc3a4nka-inte-tro

SVT Nyheter Väst har tidigare berättat om den fristående F-9-skolan Römosseskolan med islamisk profil som ligger i Gårdsten i Göteborg. Skolan har tidigare kritiserats av Skolinspektionen, bland annat för att bön inte upplevs som frivillig.

Under våren fick skolan kritik igen, den här gången för att flickor och pojkar delas upp i grupper efter kön. Nu kan SVT Nyheter Väst berätta att det i Skolinspektionen rapport från i våras framkommer att skolan haft könsuppdelad undervisning sedan den startades – för 22 år sedan.

SVT

Att något sådant kan förekomma i Sverige år 2020 är djupt beklämmande — och helt i strid med svensk skollag.

Självklart är det helt oacceptabelt att vissa föräldrars särintressen ställs ovanför svensk lag och barns grundlagsskyddade rättigheter. Svensk skola ska vara en frizon från allehanda försök att förvandla den till lekstuga för normativa mångkulturalister. Att inte slå vakt om skolan som en frizon är att svika alla de som kanske mer än alla andra verkligen behöver att samhället ställer upp och försvarar deras rättigheter som medborgare – oberoende av kön, etnicitet eller föräldrars religiösa uppfattningar.

I Sverige har vi länge okritiskt omhuldat en ospecificerad och odefinierad mångkulturalism. Om vi med mångkulturalism menar att det i vårt samhälle finns flera olika kulturer ställer detta inte till med problem. Då är vi alla mångkulturalister. Men om vi med mångkulturalism menar att det med kulturell tillhörighet och identitet också kommer specifika moraliska, etiska och politiska rättigheter och skyldigheter, talar vi om något helt annat. Då talar vi om normativ multikulturalism. Och att acceptera normativ mångkulturalism, innebär också att tolerera oacceptabel intolerans, eftersom den normativa mångkulturalismen innebär att specifika kulturella gruppers rättigheter kan komma att ges högre dignitet än samhällsmedborgarens allmänmänskliga rättigheter – och därigenom indirekt bli till försvar för dessa gruppers (eventuella) intolerans. I ett normativt mångkulturalistiskt samhälle kan institutioner och regelverk användas för att inskränka människors frihet utifrån oacceptabla och intoleranta kulturella värderingar.

Den normativa mångkulturalismen innebär att individer på ett oacceptabelt sätt reduceras till att vara passiva medlemmar av kultur- eller identitetsbärande grupper. Men tolerans innebär inte att vi måste ha en värderelativistisk inställning till identitet och kultur. De som i vårt samhälle i handling visar att de inte respekterar andra människors rättigheter, kan inte räkna med att vi ska vara toleranta mot dem.

Om vi ska värna om det moderna demokratiska samhällets landvinningar kan samhället inte omhulda en normativ mångkulturalism. I ett modernt demokratiskt samhälle måste ‘rule of law’ gälla – och gälla alla! Självklart måste detta också gälla skolan. Eller snarare — framför allt i skolan!

Mot dem som i vårt samhälle vill tvinga andra att leva efter deras egna religiösa, kulturella eller ideologiska trosföreställningar och tabun, ska samhället vara intolerant. Mot dem som vill tvinga samhället att anpassa lagar och regler till den egna religionens, kulturens eller gruppens tolkningar, ska samhället vara intolerant.

Vi lever numera i ett samhälle där identitet är något som skapas, och inte så mycket som förr, något som ärvs. Detta kan upplevas både som en befrielse och som en börda. Många unga människor upplever idag en ambivalens inför den frihet som avtraditionaliseringen av våra sociala liv inneburit. Detta kommer också i hög grad till uttryck i skolan. Mycket av de orienteringsproblem som unga ger uttryck för hänger samman med den norm- och värdeupplösning som den genomgripande omvandlingen av det moderna samhällslivet lett till. Förr definierades man tydligare av en ärvd social identitet. Idag är bilden ungdomar gör sig av livet att det i mycket större utsträckning handlar om vad de själva som individer vill göra av livet. Varje individ skapar sin egen identitet. Men detta gör också att ryggstödet att luta sig mot inte finns. Det är ”fri” rörelse under eget ansvar och egna våndor och rotlöshet.

När jag växte upp och gick i skolan på 1960- och 70-talen var det fortfarande en hyfsat klar demarkationslinje mellan skolan – som tog hand om våra kognitiva färdigheter – och familjen – som tog hand om det uppväxande släktets socialisationsmässiga och emotiva behov – och samhället i stort.

Skolan ska se till att fullt ut ta vara på varje elevs potential att leva ett annat liv än det de lever i dag. När kontinuitet, stabilitet och traditioner mister sin betydelse och självlegitimerande aura blir detta än viktigare. Skolan måste odla ”hoppets princip”. Utan det framtidsinriktade hoppet om en bättre värld kan inte skolan fullgöra sin uppgift. Därför kan inte heller socialisationsteoretiska explikationer kring frågan ”hur man blivit den man är” vara utgångspunkten. I skolans värld måste den bildningsteoretiska frågan ”hur man i framtiden blir det man har potential att bli” vara den riktgivande utgångspunkten.

Avstånd och avskiljande ger perspektiv. Skolan ska vara en ö i ett hav av samhälleliga rutiner. Att insistera på att skolan ska fortsätta närma sig elevernas upplevelsehorisonter är inte längre gångbart. Vi behöver idag inte mer av nivellering mellan elevernas livsvärld och skolan. Tvärtom. Vi behöver mer respekt för den nödvändiga skillnaden mellan dessa världar. Lärandet i skolan måste erkänna som utgångspunkt skillnaden mellan elevernas livsvärld och skolan själv för att kunna fungera som en framtidsinriktad broslagning.

Skola är inte samhälle eller familj. Skolan ska inte vara en förlängning av elevernas liv utanför skolan. Tvärtom. Den ska vara ett alternativ. Något annat. I sin annorlundahet ska den skapa betingelser för framtid och inte hålla fast elevers upplevelsehorisont i nutid. Skolan ska inte ge självbekräftelse för vad eleverna är, utan hjälpa dem till vad de kan bli.

Skolan ska vara den fasta punkt i unga människors tillvaro dit de kan komma och temporärt dra sig undan familje- och samhällslivets stormar. Skolan ska vara en ö i en värld full av intensiva förändringar. För att kunna lära sig saker krävs koncentration och möjligheter till avskärmning. Inte för att permanent dra sig undan livsvärldens bekymmer och besvär, utan för att – med den styrka, färdigheter och perspektiv som en kunskaps- och medborgarskapsgrundad skola kan ge – bättre kunna tackla de ständiga reala omvandlingar som kännetecknar våra liv.

Skolan kan och ska inte lösa eller ackommodera för alla de problem som en ständigt föränderlig öppen värld skapar. Skolan kan inte kompensera för moderniseringsprocessens alla risker. Familj och föräldrar – liksom samhället i stort – har ett ansvar som inte skolan bara kan förutsättas gå in och ersätta eller kompensera för. Många samhällsforskare beskriver familj, normer och samhällsliv som stadda i upplösning över allt idag. Just därför är det så viktigt att skolan inte i första hand ska fungera som en kompensatorisk samhällsinstitution. Då förlorar den sin själ. Då förlorar den sin aura och förmåga att fungera som energigivande dröm om att allt kan vara annorlunda och att skolan kan bidra till att det också blir annorlunda.

Vi har alla flera olika identiteter. Vi har alla olika aspirationer, bakgrunder och drömmar. Men i skolan ska vi mötas som jämlikar. Olika, men jämlika. När vi går in igenom skolporten är vi alla jämlikar. Att gå in i skolan innebär samtidigt att (temporärt) lämna familj och samhälle och gå in i ett begränsat rum med egna spelregler och mål. För en del av dagen går vi in i en värld där vi gemensamt skapar oss själva som medborgare och kunskapsutövare.

När inte familjen eller samhället står emot måste skolan kunna stå upp och ta tillvara det uppväxande släktets genuina emancipatoriska intressen. En bra skola är en viktig förutsättning för att unga människor ska kunna förverkliga sina drömmar om att i framtiden kunna förbättra sina villkor.

Skolan ska fostra kunskapande medborgare. En skola med religiösa, etniska, eller vinstgivande bevekelsegrunder är ingen bra skola. Skolan ska möta eleverna utifrån vad de kan bli och inte utifrån vad de är. Skolan ska förse elever med kompass i framtidslandskapet så att de kan lära sig manövrera i osäkra farvatten. För att kunna uppfylla hoppets princip måste skolan få vara en ö av god annorlundahet — ofjättrad av allehanda former av normativ mångkulturalism och identitetspolitik.

Tyst revolution på Malmö universitet?

15 Jun, 2020 at 12:14 | Posted in Education & School | 1 Comment

intersekI Malmö universitets jämställdhetsplan står det att det är omöjligt att uppnå könsneutralitet inom högskole- och universitetsvärlden, eftersom könsmaktsordningen, och andra normer, hindrar kvinnor att konkurrera på lika villkor. Hela universitetssystemet måste därför ändras, eftersom “maktordningar inom akademin riskerar att bland annat skapa forskning där problemformulering blir ett manligt privilegium och norm. Denna normalisering av det maskulina, förment könsneutrala och ‘objektiva’ osynliggör andra perspektiv”. Hur vill då Kerstin Thams universitet komma tillrätta med det? Bland annat genom kunskapshöjande insatser med genus-/intersektionella perspektiv för alla med inflytande på universitetet. Dessutom ska universitetet kontinuerligt göra genusmedvetna och normkritiska kartläggningar.

Kan något sägas utifrån ett intersektionellt perspektiv, frågade Nationella sekretariatet för genusforskning i sin återkoppling på Malmö universitets jämställdhetsintegreringsplan. Allt, tycks Kerstin Tham svara. Alla universitetets planer och dokument på området är impregnerade av intersektionalitetsteorins syn på människan som reducerad till sin könstillhörighet, etnicitet, sexuella läggning och annat som identitetspolitiken för tillfället ser som viktigt. Ett sådant synsätt är inget annat än en tyst revolution som ändrar grunden för vad vetenskap är, vad en forskare gör och vad ett universitet är till för.

Det är alltså inte lite som står på spel. På Malmö universitet finns en rad samhällsviktiga grundutbildningar, som lärare, tandläkare, ingenjör, socionom och polis. Alla dessa yrkesutbildningar har utvärderats av universitetets eget genuskollegium, som sedan starten 2014 enligt universitetets hemsida arbetat med att stärka, utveckla och fördjupa genusvetenskapliga perspektiv inom utbildning, forskning och samverkan med omvärlden.

Under förra året blev genuskollegiet klart med att ha reviderat “utbildningsplaner, kursplaner, lärandemål, lokala examensmål, kursguide, kurslitteratur, undervisningsformer och utbildningsinformation”. Vilka som ingår i genuskollegiet går inte att ta reda på via universitetets hemsida, men de är nu i full gång med att nogsamt bevaka att utbildningarna fortsätter att marineras i ”genus och andra maktordningar”.

Ivar Arpi & Anna-Karin Wyndhamn

Kjell-Olof Feldt medger — “Det var fel att införa fritt skolval”

14 Jun, 2020 at 19:53 | Posted in Education & School | 1 Comment

– Jag vet inte hur vi tänkte, men det blev fel med valfriheten i skolan. Det säger nu tidigare S-finansministern Kjell-Olof Feldt till SVT.
– Problemet är likvärdigheten, menar Kjell-Ollof Feldt. De duktiga eleverna söker sig till samma skolor, det gör att de halvbra skolorna dräneras på bra elever, och dras ner till fler och fler problemskolor. Det måste dagens politiker våga sätta stopp för.

skolstartKjell Olof Feldt var den kanske viktigaste personen inom socialdemokratin som banade väg för privata friskolor, konkurrens och mångfald inom välfärden. Han provocerade många partivänner genom att bli ordförande i friskolornas riksförbund.

Men när han såg hur de stora koncernerna bredde ut sig på de små friskolornas bekostnad hoppade han av. Och i dag är han öppet ångerfull över den politik han varit med om att föra.

– Ja, valfriheten blev fel, i varje fall som den fungerar. Jag vet inte hur vi tänkte…jag var i och för sig inte med och gjorde reformen men jag har stött den i alla år, jag har varit ordförande i friskolornas riksförbund, men …

Nu säger du att det blev fel med valfriheten?

– Ja, eftersom starka barn söker sig till samma skolor, och det har naturligtvis vissa friskolor kunnat utnyttja. Därför har vi fått en skola som inte alls är så likvärdig som vi vill att den skall vara …

– Jag vet att det kan vara politisk harakiri att ifrågasätta det fria skolvalet. Men något måste göras om man skall stoppa utvecklingen.

SVT

I Sverige låter vi år 2020 friskolekoncerner med undermålig verksamhet få plocka ut skyhöga vinster — vinster som den svenska staten gladeligen låter dessa koncerner ta av vår skattefinansierade skolpeng.

skolpengEtt flertal undersökningar har på senare år  visat att det system vi har i Sverige med vinstdrivande skolor leder till att våra skolor blir allt mindre likvärdiga — och att detta i sin tur bidrar till allt sämre resultat. Ska vi råda bot på detta måste vi ha ett skolsystem som inte bygger på ett marknadsmässigt konkurrenstänk där skolor istället för att utbilda främst ägnar sig åt att ragga elever och skolpeng, utan drivs som icke-vinstdrivna verksamheter med kvalitet och ett klart och tydligt samhällsuppdrag och elevernas bästa för ögonen.

Vi vet idag att friskolor driver på olika former av etnisk och social segregation, påfallande ofta har låg lärartäthet och i grund och botten sviker resurssvaga elever. Att dessa verksamheter ska premieras med att få plocka ut vinster på våra skattepengar är djupt stötande.

I ett samhälle präglat av jämlikhet, solidaritet och demokrati borde det vara självklart att skattefinansierade skolor inte ska få drivas med vinst, segregation eller religiös indoktrinering som främsta affärsidé!

Många som är verksamma inom skolvärlden eller vårdsektorn har haft svårt att förstå socialdemokratins inställning till privatiseringar och vinstuttag i välfärdssektorn. Av någon outgrundlig anledning har ledande socialdemokrater under många år pläderat för att vinster ska vara tillåtna i skolor och vårdföretag. Ofta har argumentet varit att driftsformen inte har någon betydelse. Så är inte fallet. Driftsform och att tillåta vinst i välfärden har visst betydelse. Och den är negativ.

Historiens dom ska falla hård på ansvariga politiker — och inte minst på socialdemokratins Göran Persson, Kjell-Olof Feldt och alla andra som i deras fotspår glatt traskat patrull — som hänsynslöst och med berått mod låtit offra den en gång så stolta svenska traditionen av att försöka bygga en jämlik skola för alla!

Till skillnad från i alla andra länder i världen har den svenska socialdemokratins ledning gjort det möjligt för privata företag att göra vinst på offentligt finansierad undervisning. Och när borgerliga regeringar ytterligare stimulerat privatiseringsvågen har socialdemokraterna bara tigit och varit passiva. Och detta trots att det hela tiden funnits ett starkt folkligt motstånd  mot att släppa in vinstsyftande privata företag i välfärdssektorn.

Socialdemokratin fortsätter bidra till skolans urholkning med sitt stöd för friskolor och deras vinstuttag. Ett tydligare självmål inom politiken är svårt att hitta. Att Löfvenregeringen lovat att man inte ska verka för vinstbegränsning inom skola och omvård fullbordar bara detta det största sveket någonsin mot de egna väljarna.

Ja men visst var  det fel att införa friskolor, Kjell-Olof Feldt. Och inte nog med det. Det var in i helvete fel!

 

Svensk skola idag

11 Jun, 2020 at 14:29 | Posted in Education & School | Comments Off on Svensk skola idag

1987 kunde en lärare, ensam, anordna en brännbollskväll med en hel lågstadieklass och grilla korv med bröd och dricka saft och äta ett mariekex efteråt. Alla var nöjda, alla var glada.
Idag ser det ut så här:
Lärarnas dilemma | LARS P. SYLL
– En är vegetarian
– En är vegan
– En har ADHD och kräver assistent/resurs
– En har OCD och surar i ett hörn då ledet inte är rakt bakom den som ska slå
– En är allergisk mot ketchup
– En får inte nyttja socker
– En har gluten
– En äter inte ljust bröd
– En är muslim
– En är kosher
– En säger något rasistiskt till en annan som blir ledsen
– En får inte vara ute när det blåser
– En kommer med träskor och kan inte vara med och springa
– Man får inte tävla och utse ett vinnande lag
– Skyddsombud måste vara närvarande vid eldning
– En kan inte hälla på ketchup själv, för det har mamma alltid gjort
– En måste ha hjälp med att knyta skorna
– En blir kränkt av att inte träffa bollen och lämnar området och måste eftersökas
– En får inte vara ute efter 17.00
– En har föräldrar från Jehovas och deras barn ska inte hålla på med brännboll
– En måste köras till akuten efter en pytte-bula i skallen efter ett brännbollsrack
– Allt ovan leder till 25 upprörda mail från föräldrarna samma kväll
– Tre olika anmälningar kommer in dagen efter till rektorn som läraren ska dra i
– En genusrapport måste lämnas in då ett lag innehöll 4 pojkar och ingen tjej
– Fyra separata föräldrasamtal (kvällstid) krävs för att reda ut vad som hänt
– Sju incidentrapporter måste skrivas

Ulrika Waller

Friskolorna — socialdemokratins största svek någonsin

15 May, 2020 at 11:18 | Posted in Education & School | Comments Off on Friskolorna — socialdemokratins största svek någonsin

skolstartAtt vi har skolor som Vetenskapsskolan och att skolor som Thorén Innovation School kan fortsätta sin verksamhet trots massiv kritik från Skolinspektionen är inte att förundras över. Det är ett resultat av att det ses som en rättighet snarare än ett privilegium att driva skolor och att beröva någon en rättighet är ingen enkel juridisk process. Eftersom detta synsätt förefaller djupt förankrat så lär den politiska indignationen över olämpliga huvudmän fortsätta att tävla med den politiska oviljan att göra något åt problemet.

Jonas Vlachos

I Sverige år 2020 låter vi friskolekoncerner med undermålig verksamhet få plocka ut skyhöga vinster — vinster som den svenska staten gladeligen låter dessa koncerner ta av vår skattefinansierade skolpeng. Dessa smarta välfärdsplundrare har överlag en högre lönsamhet än näringslivet i sin helhet, men när man väl plundrat färdigt lämnar man över problemen och eleverna till den förkättrade offentliga sektorn.

Många är med rätta upprörda och de som är kritiska till privatisering av vård och skola har haft gyllene tillfällen att tydligt och klart tala om att man nu vill se till att undanröja möjligheterna för vinstdrivande bolag att verka inom vård, omsorg och skola.

Men så har inte skett.

Istället har det kommit en jämn ström av krav på ökad kontroll, tuffare granskning och inspektioner. När nu privatiseringsvåtdrömmen visar sig vara en mardröm så tror man att just det som man ville bli av med — regelverk och ‘byråkratisk’ tillsyn och kontroll — skulle vara lösningen.

skolpengEtt flertal undersökningar har på senare år  visat att det system vi har i Sverige med vinstdrivande skolor leder till att våra skolor blir allt mindre likvärdiga — och att detta i sin tur bidrar till allt sämre resultat. Ska vi råda bot på detta måste vi ha ett skolsystem som inte bygger på ett marknadsmässigt konkurrenstänk där skolor istället för att utbilda främst ägnar sig åt att ragga elever och skolpeng, utan drivs som icke-vinstdrivna verksamheter med kvalitet och ett klart och tydligt samhällsuppdrag och elevernas bästa för ögonen.

Vi vet idag att friskolor driver på olika former av etnisk och social segregation, påfallande ofta har låg lärartäthet och i grund och botten sviker resurssvaga elever. Att dessa verksamheter ska premieras med att få plocka ut vinster på våra skattepengar är djupt stötande.

I ett samhälle präglat av jämlikhet, solidaritet och demokrati borde det vara självklart att skattefinansierade skolor inte ska få drivas med vinst, segregation eller religiös indoktrinering som främsta affärsidé!

Många som är verksamma inom skolvärlden eller vårdsektorn har haft svårt att förstå socialdemokratins inställning till privatiseringar och vinstuttag i välfärdssektorn. Av någon outgrundlig anledning har ledande socialdemokrater under många år pläderat för att vinster ska vara tillåtna i skolor och vårdföretag. Ofta har argumentet varit att driftsformen inte har någon betydelse. Så är inte fallet. Driftsform och att tillåta vinst i välfärden har visst betydelse. Och den är negativ.

Historiens dom ska falla hård på ansvariga politiker — och inte minst på socialdemokratins Göran Persson, Kjell-Olof Feldt och alla andra som i deras fotspår glatt traskat patrull — som hänsynslöst och med berått mod låtit offra den en gång så stolta svenska traditionen av att försöka bygga en jämlik skola för alla!

Till skillnad från i alla andra länder i världen har den svenska socialdemokratins ledning gjort det möjligt för privata företag att göra vinst på offentligt finansierad undervisning. Och när borgerliga regeringar ytterligare stimulerat privatiseringsvågen har socialdemokraterna bara tigit och varit passiva. Och detta trots att det hela tiden funnits ett starkt folkligt motstånd  mot att släppa in vinstsyftande privata företag i välfärdssektorn.

Att socialdemokratin fortsätter bidra till skolans urholkning med sitt stöd för friskolor och deras vinstuttag är inte den enda anledningen till att partiet tappat en stor del av sitt tidigare väljarunderlag. Men säkert en av de viktigare. Ett tydligare självmål inom politiken är svårt att hitta. Att Löfvenregeringen lovat att man inte ska verka för vinstbegränsning inom skola och omvård fullbordar bara detta det största sveket någonsin mot de egna väljarna.

Universitetsutbildning

9 May, 2020 at 15:42 | Posted in Education & School | 1 Comment

I Universitetsläraren kunde man för inte alls så länge sedan — apropå den pågående debatten om studentgenomströmningen på våra universitet — läsa följande i sanning intressanta påpekande från en universitetslektor vid Luleå tekniska universitet:

För högskolans del gäller det att lägga energin på de studenter vi faktiskt har och acceptera att de inte är som vi själva var som studenter.

Att ingen tänkt på detta! Så enkelt. Så elegant. Det borde ju vem som helst kunnat räkna ut med röven och en bit krita. Logiken är glasklar — och videon nedan belyser på ett föredömligt sätt hur den kan omsättas i en framtida universitetsutbildning …

Högre utbildning – funktionell dumhet eller kvalificering?

7 May, 2020 at 08:06 | Posted in Education & School | Comments Off on Högre utbildning – funktionell dumhet eller kvalificering?

 

Next Page »

Blog at WordPress.com.
Entries and comments feeds.