Förbjud religiösa friskolor!

10 Jul, 2020 at 15:12 | Posted in Education & School | 1 Comment

Eleverna på Römosseskolan i Göteborg har delats upp i grupper efter kön och undervisats separat i bland annat idrott, engelska och slöjd. I en rapport som Skolinspektion gjort framkommer att skolan haft könsseparerade lektioner sedan den startades – för 22 år sedan. Först efter en lagändring gav myndigheten förra året skolan kritik för könsuppdelningen – vilken i våras ännu inte åtgärdats.

s-tc3a4nka-inte-tro

SVT Nyheter Väst har tidigare berättat om den fristående F-9-skolan Römosseskolan med islamisk profil som ligger i Gårdsten i Göteborg. Skolan har tidigare kritiserats av Skolinspektionen, bland annat för att bön inte upplevs som frivillig.

Under våren fick skolan kritik igen, den här gången för att flickor och pojkar delas upp i grupper efter kön. Nu kan SVT Nyheter Väst berätta att det i Skolinspektionen rapport från i våras framkommer att skolan haft könsuppdelad undervisning sedan den startades – för 22 år sedan.

SVT

Att något sådant kan förekomma i Sverige år 2020 är djupt beklämmande — och helt i strid med svensk skollag.

Självklart är det helt oacceptabelt att vissa föräldrars särintressen ställs ovanför svensk lag och barns grundlagsskyddade rättigheter. Svensk skola ska vara en frizon från allehanda försök att förvandla den till lekstuga för normativa mångkulturalister. Att inte slå vakt om skolan som en frizon är att svika alla de som kanske mer än alla andra verkligen behöver att samhället ställer upp och försvarar deras rättigheter som medborgare – oberoende av kön, etnicitet eller föräldrars religiösa uppfattningar.

I Sverige har vi länge okritiskt omhuldat en ospecificerad och odefinierad mångkulturalism. Om vi med mångkulturalism menar att det i vårt samhälle finns flera olika kulturer ställer detta inte till med problem. Då är vi alla mångkulturalister. Men om vi med mångkulturalism menar att det med kulturell tillhörighet och identitet också kommer specifika moraliska, etiska och politiska rättigheter och skyldigheter, talar vi om något helt annat. Då talar vi om normativ multikulturalism. Och att acceptera normativ mångkulturalism, innebär också att tolerera oacceptabel intolerans, eftersom den normativa mångkulturalismen innebär att specifika kulturella gruppers rättigheter kan komma att ges högre dignitet än samhällsmedborgarens allmänmänskliga rättigheter – och därigenom indirekt bli till försvar för dessa gruppers (eventuella) intolerans. I ett normativt mångkulturalistiskt samhälle kan institutioner och regelverk användas för att inskränka människors frihet utifrån oacceptabla och intoleranta kulturella värderingar.

Den normativa mångkulturalismen innebär att individer på ett oacceptabelt sätt reduceras till att vara passiva medlemmar av kultur- eller identitetsbärande grupper. Men tolerans innebär inte att vi måste ha en värderelativistisk inställning till identitet och kultur. De som i vårt samhälle i handling visar att de inte respekterar andra människors rättigheter, kan inte räkna med att vi ska vara toleranta mot dem.

Om vi ska värna om det moderna demokratiska samhällets landvinningar kan samhället inte omhulda en normativ mångkulturalism. I ett modernt demokratiskt samhälle måste ‘rule of law’ gälla – och gälla alla! Självklart måste detta också gälla skolan. Eller snarare — framför allt i skolan!

Mot dem som i vårt samhälle vill tvinga andra att leva efter deras egna religiösa, kulturella eller ideologiska trosföreställningar och tabun, ska samhället vara intolerant. Mot dem som vill tvinga samhället att anpassa lagar och regler till den egna religionens, kulturens eller gruppens tolkningar, ska samhället vara intolerant.

Vi lever numera i ett samhälle där identitet är något som skapas, och inte så mycket som förr, något som ärvs. Detta kan upplevas både som en befrielse och som en börda. Många unga människor upplever idag en ambivalens inför den frihet som avtraditionaliseringen av våra sociala liv inneburit. Detta kommer också i hög grad till uttryck i skolan. Mycket av de orienteringsproblem som unga ger uttryck för hänger samman med den norm- och värdeupplösning som den genomgripande omvandlingen av det moderna samhällslivet lett till. Förr definierades man tydligare av en ärvd social identitet. Idag är bilden ungdomar gör sig av livet att det i mycket större utsträckning handlar om vad de själva som individer vill göra av livet. Varje individ skapar sin egen identitet. Men detta gör också att ryggstödet att luta sig mot inte finns. Det är ”fri” rörelse under eget ansvar och egna våndor och rotlöshet.

När jag växte upp och gick i skolan på 1960- och 70-talen var det fortfarande en hyfsat klar demarkationslinje mellan skolan – som tog hand om våra kognitiva färdigheter – och familjen – som tog hand om det uppväxande släktets socialisationsmässiga och emotiva behov – och samhället i stort.

Skolan ska se till att fullt ut ta vara på varje elevs potential att leva ett annat liv än det de lever i dag. När kontinuitet, stabilitet och traditioner mister sin betydelse och självlegitimerande aura blir detta än viktigare. Skolan måste odla ”hoppets princip”. Utan det framtidsinriktade hoppet om en bättre värld kan inte skolan fullgöra sin uppgift. Därför kan inte heller socialisationsteoretiska explikationer kring frågan ”hur man blivit den man är” vara utgångspunkten. I skolans värld måste den bildningsteoretiska frågan ”hur man i framtiden blir det man har potential att bli” vara den riktgivande utgångspunkten.

Avstånd och avskiljande ger perspektiv. Skolan ska vara en ö i ett hav av samhälleliga rutiner. Att insistera på att skolan ska fortsätta närma sig elevernas upplevelsehorisonter är inte längre gångbart. Vi behöver idag inte mer av nivellering mellan elevernas livsvärld och skolan. Tvärtom. Vi behöver mer respekt för den nödvändiga skillnaden mellan dessa världar. Lärandet i skolan måste erkänna som utgångspunkt skillnaden mellan elevernas livsvärld och skolan själv för att kunna fungera som en framtidsinriktad broslagning.

Skola är inte samhälle eller familj. Skolan ska inte vara en förlängning av elevernas liv utanför skolan. Tvärtom. Den ska vara ett alternativ. Något annat. I sin annorlundahet ska den skapa betingelser för framtid och inte hålla fast elevers upplevelsehorisont i nutid. Skolan ska inte ge självbekräftelse för vad eleverna är, utan hjälpa dem till vad de kan bli.

Skolan ska vara den fasta punkt i unga människors tillvaro dit de kan komma och temporärt dra sig undan familje- och samhällslivets stormar. Skolan ska vara en ö i en värld full av intensiva förändringar. För att kunna lära sig saker krävs koncentration och möjligheter till avskärmning. Inte för att permanent dra sig undan livsvärldens bekymmer och besvär, utan för att – med den styrka, färdigheter och perspektiv som en kunskaps- och medborgarskapsgrundad skola kan ge – bättre kunna tackla de ständiga reala omvandlingar som kännetecknar våra liv.

Skolan kan och ska inte lösa eller ackommodera för alla de problem som en ständigt föränderlig öppen värld skapar. Skolan kan inte kompensera för moderniseringsprocessens alla risker. Familj och föräldrar – liksom samhället i stort – har ett ansvar som inte skolan bara kan förutsättas gå in och ersätta eller kompensera för. Många samhällsforskare beskriver familj, normer och samhällsliv som stadda i upplösning över allt idag. Just därför är det så viktigt att skolan inte i första hand ska fungera som en kompensatorisk samhällsinstitution. Då förlorar den sin själ. Då förlorar den sin aura och förmåga att fungera som energigivande dröm om att allt kan vara annorlunda och att skolan kan bidra till att det också blir annorlunda.

Vi har alla flera olika identiteter. Vi har alla olika aspirationer, bakgrunder och drömmar. Men i skolan ska vi mötas som jämlikar. Olika, men jämlika. När vi går in igenom skolporten är vi alla jämlikar. Att gå in i skolan innebär samtidigt att (temporärt) lämna familj och samhälle och gå in i ett begränsat rum med egna spelregler och mål. För en del av dagen går vi in i en värld där vi gemensamt skapar oss själva som medborgare och kunskapsutövare.

När inte familjen eller samhället står emot måste skolan kunna stå upp och ta tillvara det uppväxande släktets genuina emancipatoriska intressen. En bra skola är en viktig förutsättning för att unga människor ska kunna förverkliga sina drömmar om att i framtiden kunna förbättra sina villkor.

Skolan ska fostra kunskapande medborgare. En skola med religiösa, etniska, eller vinstgivande bevekelsegrunder är ingen bra skola. Skolan ska möta eleverna utifrån vad de kan bli och inte utifrån vad de är. Skolan ska förse elever med kompass i framtidslandskapet så att de kan lära sig manövrera i osäkra farvatten. För att kunna uppfylla hoppets princip måste skolan få vara en ö av god annorlundahet — ofjättrad av allehanda former av normativ mångkulturalism och identitetspolitik.

Tyst revolution på Malmö universitet?

15 Jun, 2020 at 12:14 | Posted in Education & School | 1 Comment

intersekI Malmö universitets jämställdhetsplan står det att det är omöjligt att uppnå könsneutralitet inom högskole- och universitetsvärlden, eftersom könsmaktsordningen, och andra normer, hindrar kvinnor att konkurrera på lika villkor. Hela universitetssystemet måste därför ändras, eftersom “maktordningar inom akademin riskerar att bland annat skapa forskning där problemformulering blir ett manligt privilegium och norm. Denna normalisering av det maskulina, förment könsneutrala och ‘objektiva’ osynliggör andra perspektiv”. Hur vill då Kerstin Thams universitet komma tillrätta med det? Bland annat genom kunskapshöjande insatser med genus-/intersektionella perspektiv för alla med inflytande på universitetet. Dessutom ska universitetet kontinuerligt göra genusmedvetna och normkritiska kartläggningar.

Kan något sägas utifrån ett intersektionellt perspektiv, frågade Nationella sekretariatet för genusforskning i sin återkoppling på Malmö universitets jämställdhetsintegreringsplan. Allt, tycks Kerstin Tham svara. Alla universitetets planer och dokument på området är impregnerade av intersektionalitetsteorins syn på människan som reducerad till sin könstillhörighet, etnicitet, sexuella läggning och annat som identitetspolitiken för tillfället ser som viktigt. Ett sådant synsätt är inget annat än en tyst revolution som ändrar grunden för vad vetenskap är, vad en forskare gör och vad ett universitet är till för.

Det är alltså inte lite som står på spel. På Malmö universitet finns en rad samhällsviktiga grundutbildningar, som lärare, tandläkare, ingenjör, socionom och polis. Alla dessa yrkesutbildningar har utvärderats av universitetets eget genuskollegium, som sedan starten 2014 enligt universitetets hemsida arbetat med att stärka, utveckla och fördjupa genusvetenskapliga perspektiv inom utbildning, forskning och samverkan med omvärlden.

Under förra året blev genuskollegiet klart med att ha reviderat “utbildningsplaner, kursplaner, lärandemål, lokala examensmål, kursguide, kurslitteratur, undervisningsformer och utbildningsinformation”. Vilka som ingår i genuskollegiet går inte att ta reda på via universitetets hemsida, men de är nu i full gång med att nogsamt bevaka att utbildningarna fortsätter att marineras i ”genus och andra maktordningar”.

Ivar Arpi & Anna-Karin Wyndhamn

Kjell-Olof Feldt medger — “Det var fel att införa fritt skolval”

14 Jun, 2020 at 19:53 | Posted in Education & School | 1 Comment

– Jag vet inte hur vi tänkte, men det blev fel med valfriheten i skolan. Det säger nu tidigare S-finansministern Kjell-Olof Feldt till SVT.
– Problemet är likvärdigheten, menar Kjell-Ollof Feldt. De duktiga eleverna söker sig till samma skolor, det gör att de halvbra skolorna dräneras på bra elever, och dras ner till fler och fler problemskolor. Det måste dagens politiker våga sätta stopp för.

skolstartKjell Olof Feldt var den kanske viktigaste personen inom socialdemokratin som banade väg för privata friskolor, konkurrens och mångfald inom välfärden. Han provocerade många partivänner genom att bli ordförande i friskolornas riksförbund.

Men när han såg hur de stora koncernerna bredde ut sig på de små friskolornas bekostnad hoppade han av. Och i dag är han öppet ångerfull över den politik han varit med om att föra.

– Ja, valfriheten blev fel, i varje fall som den fungerar. Jag vet inte hur vi tänkte…jag var i och för sig inte med och gjorde reformen men jag har stött den i alla år, jag har varit ordförande i friskolornas riksförbund, men …

Nu säger du att det blev fel med valfriheten?

– Ja, eftersom starka barn söker sig till samma skolor, och det har naturligtvis vissa friskolor kunnat utnyttja. Därför har vi fått en skola som inte alls är så likvärdig som vi vill att den skall vara …

– Jag vet att det kan vara politisk harakiri att ifrågasätta det fria skolvalet. Men något måste göras om man skall stoppa utvecklingen.

SVT

I Sverige låter vi år 2020 friskolekoncerner med undermålig verksamhet få plocka ut skyhöga vinster — vinster som den svenska staten gladeligen låter dessa koncerner ta av vår skattefinansierade skolpeng.

skolpengEtt flertal undersökningar har på senare år  visat att det system vi har i Sverige med vinstdrivande skolor leder till att våra skolor blir allt mindre likvärdiga — och att detta i sin tur bidrar till allt sämre resultat. Ska vi råda bot på detta måste vi ha ett skolsystem som inte bygger på ett marknadsmässigt konkurrenstänk där skolor istället för att utbilda främst ägnar sig åt att ragga elever och skolpeng, utan drivs som icke-vinstdrivna verksamheter med kvalitet och ett klart och tydligt samhällsuppdrag och elevernas bästa för ögonen.

Vi vet idag att friskolor driver på olika former av etnisk och social segregation, påfallande ofta har låg lärartäthet och i grund och botten sviker resurssvaga elever. Att dessa verksamheter ska premieras med att få plocka ut vinster på våra skattepengar är djupt stötande.

I ett samhälle präglat av jämlikhet, solidaritet och demokrati borde det vara självklart att skattefinansierade skolor inte ska få drivas med vinst, segregation eller religiös indoktrinering som främsta affärsidé!

Många som är verksamma inom skolvärlden eller vårdsektorn har haft svårt att förstå socialdemokratins inställning till privatiseringar och vinstuttag i välfärdssektorn. Av någon outgrundlig anledning har ledande socialdemokrater under många år pläderat för att vinster ska vara tillåtna i skolor och vårdföretag. Ofta har argumentet varit att driftsformen inte har någon betydelse. Så är inte fallet. Driftsform och att tillåta vinst i välfärden har visst betydelse. Och den är negativ.

Historiens dom ska falla hård på ansvariga politiker — och inte minst på socialdemokratins Göran Persson, Kjell-Olof Feldt och alla andra som i deras fotspår glatt traskat patrull — som hänsynslöst och med berått mod låtit offra den en gång så stolta svenska traditionen av att försöka bygga en jämlik skola för alla!

Till skillnad från i alla andra länder i världen har den svenska socialdemokratins ledning gjort det möjligt för privata företag att göra vinst på offentligt finansierad undervisning. Och när borgerliga regeringar ytterligare stimulerat privatiseringsvågen har socialdemokraterna bara tigit och varit passiva. Och detta trots att det hela tiden funnits ett starkt folkligt motstånd  mot att släppa in vinstsyftande privata företag i välfärdssektorn.

Socialdemokratin fortsätter bidra till skolans urholkning med sitt stöd för friskolor och deras vinstuttag. Ett tydligare självmål inom politiken är svårt att hitta. Att Löfvenregeringen lovat att man inte ska verka för vinstbegränsning inom skola och omvård fullbordar bara detta det största sveket någonsin mot de egna väljarna.

Ja men visst var  det fel att införa friskolor, Kjell-Olof Feldt. Och inte nog med det. Det var in i helvete fel!

 

Svensk skola idag

11 Jun, 2020 at 14:29 | Posted in Education & School | Comments Off on Svensk skola idag

1987 kunde en lärare, ensam, anordna en brännbollskväll med en hel lågstadieklass och grilla korv med bröd och dricka saft och äta ett mariekex efteråt. Alla var nöjda, alla var glada.
Idag ser det ut så här:
Lärarnas dilemma | LARS P. SYLL
– En är vegetarian
– En är vegan
– En har ADHD och kräver assistent/resurs
– En har OCD och surar i ett hörn då ledet inte är rakt bakom den som ska slå
– En är allergisk mot ketchup
– En får inte nyttja socker
– En har gluten
– En äter inte ljust bröd
– En är muslim
– En är kosher
– En säger något rasistiskt till en annan som blir ledsen
– En får inte vara ute när det blåser
– En kommer med träskor och kan inte vara med och springa
– Man får inte tävla och utse ett vinnande lag
– Skyddsombud måste vara närvarande vid eldning
– En kan inte hälla på ketchup själv, för det har mamma alltid gjort
– En måste ha hjälp med att knyta skorna
– En blir kränkt av att inte träffa bollen och lämnar området och måste eftersökas
– En får inte vara ute efter 17.00
– En har föräldrar från Jehovas och deras barn ska inte hålla på med brännboll
– En måste köras till akuten efter en pytte-bula i skallen efter ett brännbollsrack
– Allt ovan leder till 25 upprörda mail från föräldrarna samma kväll
– Tre olika anmälningar kommer in dagen efter till rektorn som läraren ska dra i
– En genusrapport måste lämnas in då ett lag innehöll 4 pojkar och ingen tjej
– Fyra separata föräldrasamtal (kvällstid) krävs för att reda ut vad som hänt
– Sju incidentrapporter måste skrivas

Ulrika Waller

Friskolorna — socialdemokratins största svek någonsin

15 May, 2020 at 11:18 | Posted in Education & School | Comments Off on Friskolorna — socialdemokratins största svek någonsin

skolstartAtt vi har skolor som Vetenskapsskolan och att skolor som Thorén Innovation School kan fortsätta sin verksamhet trots massiv kritik från Skolinspektionen är inte att förundras över. Det är ett resultat av att det ses som en rättighet snarare än ett privilegium att driva skolor och att beröva någon en rättighet är ingen enkel juridisk process. Eftersom detta synsätt förefaller djupt förankrat så lär den politiska indignationen över olämpliga huvudmän fortsätta att tävla med den politiska oviljan att göra något åt problemet.

Jonas Vlachos

I Sverige år 2020 låter vi friskolekoncerner med undermålig verksamhet få plocka ut skyhöga vinster — vinster som den svenska staten gladeligen låter dessa koncerner ta av vår skattefinansierade skolpeng. Dessa smarta välfärdsplundrare har överlag en högre lönsamhet än näringslivet i sin helhet, men när man väl plundrat färdigt lämnar man över problemen och eleverna till den förkättrade offentliga sektorn.

Många är med rätta upprörda och de som är kritiska till privatisering av vård och skola har haft gyllene tillfällen att tydligt och klart tala om att man nu vill se till att undanröja möjligheterna för vinstdrivande bolag att verka inom vård, omsorg och skola.

Men så har inte skett.

Istället har det kommit en jämn ström av krav på ökad kontroll, tuffare granskning och inspektioner. När nu privatiseringsvåtdrömmen visar sig vara en mardröm så tror man att just det som man ville bli av med — regelverk och ‘byråkratisk’ tillsyn och kontroll — skulle vara lösningen.

skolpengEtt flertal undersökningar har på senare år  visat att det system vi har i Sverige med vinstdrivande skolor leder till att våra skolor blir allt mindre likvärdiga — och att detta i sin tur bidrar till allt sämre resultat. Ska vi råda bot på detta måste vi ha ett skolsystem som inte bygger på ett marknadsmässigt konkurrenstänk där skolor istället för att utbilda främst ägnar sig åt att ragga elever och skolpeng, utan drivs som icke-vinstdrivna verksamheter med kvalitet och ett klart och tydligt samhällsuppdrag och elevernas bästa för ögonen.

Vi vet idag att friskolor driver på olika former av etnisk och social segregation, påfallande ofta har låg lärartäthet och i grund och botten sviker resurssvaga elever. Att dessa verksamheter ska premieras med att få plocka ut vinster på våra skattepengar är djupt stötande.

I ett samhälle präglat av jämlikhet, solidaritet och demokrati borde det vara självklart att skattefinansierade skolor inte ska få drivas med vinst, segregation eller religiös indoktrinering som främsta affärsidé!

Många som är verksamma inom skolvärlden eller vårdsektorn har haft svårt att förstå socialdemokratins inställning till privatiseringar och vinstuttag i välfärdssektorn. Av någon outgrundlig anledning har ledande socialdemokrater under många år pläderat för att vinster ska vara tillåtna i skolor och vårdföretag. Ofta har argumentet varit att driftsformen inte har någon betydelse. Så är inte fallet. Driftsform och att tillåta vinst i välfärden har visst betydelse. Och den är negativ.

Historiens dom ska falla hård på ansvariga politiker — och inte minst på socialdemokratins Göran Persson, Kjell-Olof Feldt och alla andra som i deras fotspår glatt traskat patrull — som hänsynslöst och med berått mod låtit offra den en gång så stolta svenska traditionen av att försöka bygga en jämlik skola för alla!

Till skillnad från i alla andra länder i världen har den svenska socialdemokratins ledning gjort det möjligt för privata företag att göra vinst på offentligt finansierad undervisning. Och när borgerliga regeringar ytterligare stimulerat privatiseringsvågen har socialdemokraterna bara tigit och varit passiva. Och detta trots att det hela tiden funnits ett starkt folkligt motstånd  mot att släppa in vinstsyftande privata företag i välfärdssektorn.

Att socialdemokratin fortsätter bidra till skolans urholkning med sitt stöd för friskolor och deras vinstuttag är inte den enda anledningen till att partiet tappat en stor del av sitt tidigare väljarunderlag. Men säkert en av de viktigare. Ett tydligare självmål inom politiken är svårt att hitta. Att Löfvenregeringen lovat att man inte ska verka för vinstbegränsning inom skola och omvård fullbordar bara detta det största sveket någonsin mot de egna väljarna.

Universitetsutbildning

9 May, 2020 at 15:42 | Posted in Education & School | 1 Comment

I Universitetsläraren kunde man för inte alls så länge sedan — apropå den pågående debatten om studentgenomströmningen på våra universitet — läsa följande i sanning intressanta påpekande från en universitetslektor vid Luleå tekniska universitet:

För högskolans del gäller det att lägga energin på de studenter vi faktiskt har och acceptera att de inte är som vi själva var som studenter.

Att ingen tänkt på detta! Så enkelt. Så elegant. Det borde ju vem som helst kunnat räkna ut med röven och en bit krita. Logiken är glasklar — och videon nedan belyser på ett föredömligt sätt hur den kan omsättas i en framtida universitetsutbildning …

Högre utbildning – funktionell dumhet eller kvalificering?

7 May, 2020 at 08:06 | Posted in Education & School | Comments Off on Högre utbildning – funktionell dumhet eller kvalificering?

 

En likvärdig skola …

5 May, 2020 at 16:05 | Posted in Education & School | Comments Off on En likvärdig skola …

 
Screenshot 2020-05-05 at 15.50.21
Som den här figuren från Bilaga 7 till Långtidsutredningen 2019 klart visar har skolsegregationen i vårt land (med detta variationsmått mätt för årskurs 9) fördubblats sedan mer än trettio år tillbaka. Till detta kommer också att — trots uttalade s k ‘kompensatoriska’ målsättningar — skolor med de ‘bästa’ elevförutsättningarna tenderar att i allt högre grad anställa de mest kompetenta och kvalificerade lärarna. Kommunaliseringen av skolan och friskolorna har ovedersägligen bidragit till en ökad skolsegregation. Det stolta politikerpratet om en likvärdig skola har blivit precis inget annat än just det — prat.

Hur får vi en mer likvärdig skola?

27 Apr, 2020 at 08:06 | Posted in Education & School | 1 Comment

Utredningen om en mer likvärdig skola lämnar i dag förslag om ett förändrat skolval och en förändrad resurstilldelning till skolan för att alla elever ska få samma chans. Den övergripande slutsatsen är att staten behöver ta ett större ansvar för att skolan ska bli mer likvärdig …

skolvalEn viktig förklaring till den ökade skolsegregationen är den allt större boendesegregationen men skolvalet och den ökade andelen elever i fristående skolor har bidragit till utvecklingen. Sett ur skolans hela uppdrag är allsidigt sammansatta skolor och klasser väsentligt. Skolans funktion kan beskrivas i termer av kvalifikation för arbetsliv och för ett aktivt samhällsliv, socialisering och personlig utveckling. Allsidigt sammansatta skolor och klasser ger goda möjligheter för alla elevers utveckling i samtliga avseenden och stärker skolans demokratiska roll som mötesplats. Det är centralt att alla elever går i skolor som håller hög kvalitet.

Internationellt sett är den svenska grundskolan som helhet relativt likvärdig och skolsegregationen begränsad. Detta beror dock i hög grad på att svensk grundskola är sammanhållen relativt högt upp i åldrarna. Svensk skola är däremot internationellt sett endast medelmåttig vad gäller att klara det så kallade kompensatoriska uppdraget och uppväga elevernas socio­ekonomiska förutsättningar och vad värre är, utvecklingen går åt fel håll. Skolsegregationen ökar, vi ser tecken på minskad likvärdighet och att skolan klarar det kompensatoriska uppdraget allt sämre. Detta är allvarligt och en utveckling som måste brytas.

Utredningens analyser av skolors resurser per elev visar på mycket stora skillnader mellan olika delar av landet. Skolor i en del av landet har dubbelt så stora resurser tillgängliga per elev som skolor i en annan. Det kan finnas helt rimliga förklaringar till varför skillnaderna är stora, till exempel påverkar glesbygdsgrad, lokalt löneläge och elevernas förutsättningar kostnaderna. Utredningen finner dock att endast ungefär hälften av variationen mellan kommuner förklaras av de faktorer som utredningen prövat. Det faktum att till exempel kommunens finansieringsförmåga får genomslag i sambandsanalyserna utgör ett tydligt problem i ett likvärdighetshänseende.

Björn Åstrand

I Sverige år 2020 låter vi friskolekoncerner med undermålig verksamhet få plocka ut skyhöga vinster — vinster som den svenska staten gladeligen låter dessa koncerner ta av vår skattefinansierade skolpeng. Dessa smarta välfärdsplundrare har överlag en högre lönsamhet än näringslivet i sin helhet, men när man väl plundrat färdigt lämnar man över problemen och eleverna till den förkättrade offentliga sektorn.

Många är med rätta upprörda och de som är kritiska till privatisering av vård och skola har haft gyllene tillfällen att tydligt och klart tala om att man nu vill se till att undanröja möjligheterna för vinstdrivande bolag att verka inom vård, omsorg och skola.

vinstmaskinenMen så har inte skett. Istället har det kommit en jämn ström av krav på ökad kontroll, tuffare granskning och inspektioner. När nu privatiseringsvåtdrömmen visar sig vara en mardröm så tror man att just det som man ville bli av med — regelverk och ‘byråkratisk’ tillsyn och kontroll — skulle vara lösningen.

Ett flertal undersökningar har på senare år  visat att det system vi har i Sverige med vinstdrivande skolor leder till att våra skolor blir allt mindre likvärdiga — och att detta i sin tur bidrar till allt sämre resultat. Ska vi råda bot på detta måste vi ha ett skolsystem som inte bygger på ett marknadsmässigt konkurrenstänk där skolor istället för att utbilda främst ägnar sig åt att ragga elever och skolpeng, utan drivs som icke-vinstdrivna verksamheter med kvalitet och ett klart och tydligt samhällsuppdrag och elevernas bästa för ögonen.

Sverige har varit internationellt unikt genom att tillåta vinstuttag i friskolor. En lagändring skulle här innebära att Sverige i likhet med andra länder omöjliggör vinstutdelning på friskolor finansierade med offentliga medel. Detta skulle också innebära att vi får en lagstiftning som går hand i hand med vad svenska folket tycker, eftersom opinionsundersökningar gång visat att en klar majoritet anser att friskolor ska vara skyldiga att återinvestera hela överskottet i skolan.

Man ska komma ihåg att det striden gäller egentligen inte är om verksamheter får gå med vinst eller inte, eftersom en vinst — ett överskott — som återinvesteras i verksamheten är en förutsättning för att skolor ska kunna överleva och utvecklas på sikt. Vad striden gäller är vinstdelning — om vinsten ska få lov att lämna verksamheten i form av t. ex. aktieutdelning. Detta avspeglas också i val av bolagsform och vilka aktörer skolföreträdare värnar. De som prioriterar lönsamhet och finansiärer, väljer ofta att driva verksamheten i bolagsform eftersom det underlättar för externa finansiärer att få avkastning på satsat kapital. De flesta av dagens friskolor drivs i bolagsform och de största skolkoncernerna ägs numera av riskkapitalbolag vars huvudsakliga syfte är att förvärva företag för att så snart som möjligt avyttra dem med vinst.

Vi vet idag att friskolor driver på olika former av etnisk och social segregation, påfallande ofta har låg lärartäthet och dåliga skolresultat, och i grund och botten sviker resurssvaga elever. Att dessa verksamheter ska premieras med att få plocka ut vinster på våra skattepengar är djupt stötande. I ett samhälle präglat av jämlikhet, solidaritet och demokrati borde det vara självklart att skattefinansierade skolor inte ska få drivas med vinst och vinstutdelning som främsta ledstjärnor

De politisk partierna måste droppa sina ideologiska skygglappar och inse att en och annan helig ko måste slaktas om vi ska få rätt på svensk skola. När skolfakta sparkar så får man vara så god att ändra kurs – även om det eventuellt skulle stå i strid med ideologin. När ska de politiska partierna gemensamt våga ta det steget? Ska vi verkligen behöva vänta tills nästa PISA undersökning åter igen pekar på svensk skolas katastrofala utförsåkning?

Jag har sagt det förr — och jag säger det igen: kommunaliseringen av skolan är den största floppen någonsin i svensk utbildningspolitisk historia. Men misstag går att rätta till. Som den store engelske nationalekonomen John Maynard Keynes brukade säga: “When I’m wrong, I change my mind.”

Staten bör åter — om vi ska ha en rimlig chans nå målet om en likvärdig skola — få det övergripande ansvaret för vårt skolsystem.

Det svenska friskolesvindleriet

1 Mar, 2020 at 10:39 | Posted in Education & School | 3 Comments

De börsnoterade friskolorna fortsatte att växa snabbt under förra året. Sammanlagt gjorde de noterade friskoleföretagen en vinst på 639 miljoner kronor under 2019.

77b9ff89-0c44-41d3-b13a-a917cdce58a12019 var ett starkt år för de börsnoterade friskolorna, åtminstone när det gäller tillväxt. Efter att både Internationella Engelska Skolan och Academedia nu lämnat sina kvartalsrapporter visar det sig att företagen under 2019 ökade sin omsättning med 10 respektive 6 procent.

Omkring 110 000 svenska elever går nu i någon av de båda skolornas grund- eller gymnasieskolor. Det är 4 procent fler än året innan.

Jätten Academedia, som omsatte drygt 12 miljarder kronor förra året, rapporterade en vinst på 470 miljoner kronor efter skatt. Det var något bättre än året innan.

Även Engelska Skolan stärker sitt resultat, från 115 till 169 miljoner, rensat för extraordinära poster. En förklaring till Engelska Skolans bättre resultat är att lönerna inte ökat lika snabbt som den skolpeng som kommunerna betalar ut.

Mikael Törnwall / Svenska Dagbladet

I Sverige år 2020 låter vi friskolekoncerner med undermålig verksamhet få plocka ut skyhöga vinster — vinster som den svenska staten gladeligen låter dessa koncerner ta av vår skattefinansierade skolpeng.

Vi vet idag att friskolor driver på olika former av etnisk och social segregation, påfallande ofta har låg lärartäthet och dåliga skolresultat, och i grund och botten sviker resurssvaga elever. Att dessa välfärdsplundrande verksamheter ska premieras med att få plocka ut vinster på våra skattepengar är djupt stötande. I ett samhälle präglat av jämlikhet, solidaritet och demokrati borde det vara självklart att skattefinansierade skolor inte ska få drivas med vinst och vinstutdelning som främsta ledstjärnor.

Sverige är internationellt unikt genom att tillåta vinstuttag i friskolor. En lagändring skulle här innebära att Sverige i likhet med andra länder omöjliggör vinstutdelning på friskolor finansierade med offentliga medel. Detta skulle också innebära att vi får en lagstiftning som går hand i hand med vad en överväldigande majoritet av svenska folket tycker.

Inte nog med att friskolekoncerner lägger beslag på våra skattepengar. För att stärka sina positioner på marknaden väljer friskolor systematiskt också att sätta glädjebetyg för att falskeligen ge sken av att det i dessa skolor går ut elever med högre kunskaper än i andra. I friskolekoncernernas värld urholkas betygen för att istället bli ett sätt att fuska till sig fördelar på. Värst av alla dessa friskolor är Kunskapsskolan och Internationella Engelska skolan.

Dessa skojare och fifflare har alldeles för länge tillåtits underminera svensk skola. Nu är det dags för politikerna — som aktivt och/eller genom ren flathet har gjort denna skandal möjlig i snart trettio år — att visa lite samhällsansvar och se till att Sverige blir av med den skamfläck som stavas friskolor.

Vinstdrivna friskolor? Nej tack!

23 Feb, 2020 at 11:37 | Posted in Education & School | 3 Comments

Min gamla kollega från tiden vid nationalekonomiska institutionen i Lund, Anne-Marie Pålsson, förklarar varför det här med vinstdrivna friskolor kanske inte är en särskilt begåvad idé. Bra rutet Anne-Marie!


[h/t Jan Wiklund]

Friskoleförespråkarnas blinda fläck

22 Feb, 2020 at 13:32 | Posted in Education & School | 3 Comments

I Sydsvenskan skrev för ett par veckor sedan tidningens politiske chefredaktör Heidi Avellan apropå friskolor följande:

Friskolor … infördes 1992. Blev det bra? Det finns mycket att invända mot. Forskningen visar att det fria skolvalet och fler friskolor är viktiga förklaringar till skolsegregation, det är framför allt resursstarka föräldrar med god ekonomi och hög utbildning som väljer. Lägg till misstanke om betygsinflation och övervinster. Det är klart att det inte är bra.

Det finns mycket i Avellans artikel som man som forskare kan skriva under på. Men här finns också något som stör. Är det bara “övervinster” som är problemet med det unika svenska friskolesystemet? Varför skulle vinster som baseras enkom på skattemedel vara acceptabla så länge de inte är “övervinster”?
vinstmaskinenI Sverige år 2020 låter vi friskolekoncerner med undermålig verksamhet få plocka ut skyhöga vinster — vinster som den svenska staten gladeligen låter dessa koncerner ta av vår skattefinansierade skolpeng. Dessa smarta välfärdsplundrare har överlag en högre lönsamhet än näringslivet i sin helhet, men när man väl plundrat färdigt lämnar man över problemen och eleverna till den förkättrade offentliga sektorn.

Många är med rätta upprörda och de som är kritiska till privatisering av vård och skola har haft gyllene tillfällen att tydligt och klart tala om att man nu vill se till att undanröja möjligheterna för vinstdrivande bolag att verka inom vård, omsorg och skola.

Men så har inte skett. Istället har det kommit en jämn ström av krav på ökad kontroll, tuffare granskning och inspektioner. När nu privatiseringsvåtdrömmen visar sig vara en mardröm så tror man att just det som man ville bli av med — regelverk och ‘byråkratisk’ tillsyn och kontroll — skulle vara lösningen.

Ett flertal undersökningar har på senare år  visat att det system vi har i Sverige med vinstdrivande skolor leder till att våra skolor blir allt mindre likvärdiga — och att detta i sin tur bidrar till allt sämre resultat. Ska vi råda bot på detta måste vi ha ett skolsystem som inte bygger på ett marknadsmässigt konkurrenstänk där skolor istället för att utbilda främst ägnar sig åt att ragga elever och skolpeng, utan drivs som icke-vinstdrivna verksamheter med kvalitet och ett klart och tydligt samhällsuppdrag och elevernas bästa för ögonen.

Sverige har varit internationellt unikt genom att tillåta vinstuttag i friskolor. En lagändring skulle här innebära att Sverige i likhet med andra länder omöjliggör vinstutdelning på friskolor finansierade med offentliga medel. Detta skulle också innebära att vi får en lagstiftning som går hand i hand med vad svenska folket tycker, eftersom opinionsundersökningar gång visat att en klar majoritet anser att friskolor ska vara skyldiga att återinvestera hela överskottet i skolan.

Man ska komma ihåg att det striden gäller egentligen inte är om verksamheter får gå med vinst eller inte, eftersom en vinst — ett överskott — som återinvesteras i verksamheten är en förutsättning för att skolor ska kunna överleva och utvecklas på sikt. Vad striden gäller är vinstdelning — om vinsten ska få lov att lämna verksamheten i form av t. ex. aktieutdelning. Detta avspeglas också i val av bolagsform och vilka aktörer skolföreträdare värnar. De som prioriterar lönsamhet och finansiärer, väljer ofta att driva verksamheten i bolagsform eftersom det underlättar för externa finansiärer att få avkastning på satsat kapital. De flesta av dagens friskolor drivs i bolagsform och de största skolkoncernerna ägs numera av riskkapitalbolag vars huvudsakliga syfte är att förvärva företag för att så snart som möjligt avyttra dem med vinst.

Vi vet idag att friskolor driver på olika former av etnisk och social segregation, påfallande ofta har låg lärartäthet och dåliga skolresultat, och i grund och botten sviker resurssvaga elever. Att dessa verksamheter ska premieras med att få plocka ut vinster på våra skattepengar är djupt stötande. I ett samhälle präglat av jämlikhet, solidaritet och demokrati borde det vara självklart att skattefinansierade skolor inte ska få drivas med vinst och vinstutdelning som främsta ledstjärnor.

Vinster i välfärden? Nej tack!

5 Feb, 2020 at 15:25 | Posted in Education & School | 1 Comment

Att åka till Chile och prata om skolreformer är verkligen som att åka till ett spegelland till Sverige. Systemet och de politiska diskussionerna är så oerhört lika.

Men så var Chile också det enda land som tillsammans med oss på allvar testade Rose och Milton Friedmans idéer om skola som en marknad med vinstintressen.

Det-fria-elevvaletI Chiles fall var det eftersom amerikanska ekonomer efter den USA-stödda alliansen fick tillgång till en experiment-verkstad för sina idéer … I Sverige skedde det tio år senare av en av samma ideologi och USA inspirerad ung Carl Bildt och hans regering.

Skillnaden är nu att Chile har ändrat riktning … Man införde en lag som i korthet (och förenklat) innebär:

Förbud mot vinster i skolsystemet. Den skola som ville ha tillgång till den statliga skolpengen måste visa att pengarna går till verksamheten på skolan och inget annat. Det vill säga det är inget förbjud mot att gå med vinst, men ett förbud att ta ut pengarna ur verksamheten …

Ändringar i skolvalssystemet. Istället för att alla föräldrar gick till den skola där man ville ha sitt barn och dessa i sin tur kunde välja de elever man ville infördes en central antagning där alla hade samma rätt och tillgång till alla skolor. Platser fördelades sedan efter de preferenser man angivit med olika förtursregler för syskon med mera …

Förändringar i villkor för lärare på de offentliga skolorna. En 30-procentig löneförhöjning, garanterad fortbildning och begränsad undervisningsplikt …

Just nu har vi mycket att lära av Chile. Ett land som med så mycket tuffare förutsättningar agerar mer rationellt än vad vi gör.

Per Kornhall

När man på 1990-talet påbörjade systemskiftet inom den svenska välfärdssektorn anfördes ofta som argument för privatiseringarna att man skulle slippa den byråkratiska logikens kostnader i form av regelverk, kontroller och uppföljningar. Konkurrensen — denna marknadsfundamentalismens panacé — skulle göra driften effektivare och höja verksamheternas kvalitet. Marknadslogiken skulle tvinga bort de ‘byråkratiska’ och tungrodda offentliga verksamheterna och kvar skulle bara finnas de bra företagen som ‘valfriheten’ möjliggjort.

När den panglossianska privatiseringsvåtdrömmen visar sig vara en mardröm, tror tyvärr våra politiker att just det som man ville bli av med – regelverk och ‘byråkratisk’ tillsyn och kontroll – skulle vara lösningen?

Man tar sig för pannan – och det av många skäl!

För ska man genomföra de åtgärdspaket som förs fram undrar man ju hur det går med den där effektivitetsvinsten. Kontroller, uppdragsspecifikationer, inspektioner m m kostar ju pengar — och hur mycket överskott blir det då av privatiseringarna när dessa kostnader också ska räknas hem i kostnads- intäktsanalysen? Och hur mycket värd är den där ‘valfriheten’ när vi ser hur den gång på gång bara resulterar i verksamhet där vinst genereras genom kostnadsnedskärningar och sänkt kvalitet?

Beslutet att släppa in vinstdrivande företag i välfärdssektorn har varit ett dyrköpt misstag. Som Kornhall tar upp i sin artikel satte man i Chile på skolområdet stopp för detta för ett par år sedan. Sverige är nu det enda land i världen som accepterar vinstintresse i skattefinansierade skolor. Men — kan Chile rätta till misstag så borde vi också kunna!

Grundfrågan är inte om skattefinansierade privata företag ska få göra vinstuttag eller om det krävs hårdare tag i form av kontroll och inspektion. Grundfrågan är om det är marknadens och privatiseringarnas logik som ska styra våra välfärdsinrättningar eller om det ska ske via demokratins och politikens logik. Grundfrågan handlar om den gemensamma välfärdssektorn ska styras av demokrati och politik eller av marknaden.

skolstartAtt vi har skolor som Vetenskapsskolan och att skolor som Thorén Innovation School kan fortsätta sin verksamhet trots massiv kritik från Skolinspektionen är inte att förundras över. Det är ett resultat av att det ses som en rättighet snarare än ett privilegium att driva skolor och att beröva någon en rättighet är ingen enkel juridisk process. Eftersom detta synsätt förefaller djupt förankrat så lär den politiska indignationen över olämpliga huvudmän fortsätta att tävla med den politiska oviljan att göra något åt problemet.

Jonas Vlachos

Friskolor och deras “övervinster”

3 Feb, 2020 at 14:07 | Posted in Education & School | 2 Comments

Heidi Avellan skriver (1/2) att “forskningen visar att det fria skolvalet och fler friskolor är viktiga förklaringar till skolsegregation, det är framför allt resursstarka föräldrar med god ekonomi och hög utbildning som väljer. Lägg till misstanke om betygsinflation och övervinster. ”

maxgustafson0919-fyrkantMen är det bara “övervinster” som är problemet med det unika svenska friskolesystemet? Varför skulle vinster som baseras enkom på skattemedel vara acceptabla så länge de inte är “övervinster”? Friskolekoncerner med många gånger undermålig verksamhet tillåts plocka ut skyhöga vinster. Många politiker tror precis som Avellan att problemen går att lösa med ökad kontroll, tuffare granskning och inspektioner. Det som man ville bli av med då frågan diskuterades på 80-talet — regelverk och byråkratisk tillsyn och kontroll — skulle nu helt plötsligt vara lösningen.

Systemet med vinstdrivande skolor leder till att våra skolor blir allt mindre likvärdiga och detta i sin tur bidrar till allt sämre resultat. Sverige har varit internationellt unikt genom att tillåta vinstuttag i friskolor. Vad striden gäller är vinstdelning: om vinsten ska få lov att lämna verksamheten i form av till exempel aktieutdelning. Vi vet idag att friskolor driver på olika former av etnisk och social segregation, påfallande ofta har låg lärartäthet och dåliga skolresultat, och i grund och botten sviker resurssvaga elever. Att dessa verksamheter ska premieras med att få plocka ut vinster på våra skattepengar är djupt stötande.

Lars Pålsson Syll

Det svenska friskoleexperimentet — en effektutvärdering

3 Feb, 2020 at 11:39 | Posted in Education & School | Comments Off on Det svenska friskoleexperimentet — en effektutvärdering

DN:s debattsida kunde man för några år sedan, apropå en Pisarapport, läsa följande:

skolpeng2Bara för att det finns ett statistiskt samband behöver det inte finnas ett orsakssamband … Ett exempel på hur fel det kan bli gäller skolvalets och konkurrensens effekter. I Pisarapporten läser vi att det inte finns någon relation mellan länders resultat och andelen elever i fristående skolor. Samma slutsats dras av Andreas Schleicher … Svenska pedagoger och debattörer på vänsterkanten har tagit ett steg längre och hävdat att skolvalet ligger bakom kunskapsfallet i internationella undersökningar …

Samtidigt motsägs båda dessa påståenden av den nationalekonomiska skolforskningen … Forskningsmetoderna som används är inte helt invändningsfria, men de är långt mycket bättre än de som används i OECD:s egna analyser.

Låt mig börja med att slå fast att jag helt delar debattörernas uppfattning vad avser våra begränsade möjligheter att dra kausala slutsatser utifrån rena korrelationer.

Så långt är jag med dem.

Men — återigen får vi i grund och botten höra den gamla vanliga självgratulerande visan — nationalekonomisk skolforskning “visar” (garderat med en till intet förpliktigande utsaga om att forskningsmetoderna som används sägs vara inte “helt invändningsfria”) att fler friskolor leder till bättre resultat. Problemet kvarstår, för i grund är det man säger — trots åberopade “rigorösa studier” — lika ifrågasättbart som de “vänstersidans” tolkningar av Pisa-resultaten som man kritiserar!

Låt mig förklara varför jag anser att det den åberopade nationalekonomiska skolforskningen säger om skolkonkurrens och friskolor är dåligt underbyggt, och samtidigt försöka reda ut vad forskning och data verkligen säger om skolkonkurrens och friskolors effekter på skolors och elevers resultat.

När vi i Sverige 1992 genomförde en friskolereform fick familjer därigenom över lag större möjlighet att själva välja var man ville sätta sina barn i skola. I linje med det av Milton Friedman redan på 1950-talet förespråkade införandet av skolpeng (voucher) underlättades etablerandet av friskolor väsentligt.

Friskolorna har som följd av denna friskolereform – inte minst på senare år – ökat sin andel av skolmarknaden markant. Idag utbildas mer än var sjätte av landets grundskoleelever vid en friskola och mer än var fjärde gymnasieelev får sin utbildning vid friskolor.

Friskoleexpansionen har dock rent geografiskt sett väldigt olika ut. Idag saknar lite mer än en tredjedel av kommunerna friskolor på grundskolenivå och två tredjedelar av kommunerna saknar friskolor på gymnasienivå. Och i genomsnitt har elever vid friskolor föräldrar med högre utbildningsnivå och inkomster än eleverna vid kommunala skolor.

Mot bland annat denna bakgrund har det bland forskare, utbildningsanordnare, politiker m.fl. blivit intressant att försöka undersöka vilka konsekvenser friskolereformen haft.

Nu är det självklart inte helt lätt att göra en sådan bedömning med tanke på hur mångfacetterade och vittomfattande de mål är som satts upp för skolverksamheten i Sverige.

Ett vanligt mål som man fokuserat på är elevernas prestationer i form av uppnående av olika kunskapsnivåer. När man genomförde friskolereformen var ett av de ofta framförda argumenten att friskolorna skulle höja elevernas kunskapsnivåer, både i friskolorna (”den direkta effekten”) och – via konkurrenstrycket – i de kommunala skolorna (”den indirekta effekten”). De kvantitativa mått man använt för att göra dessa värderingar är genomgående betyg och/eller resultat på nationella prov.

Vid en första anblick kan det kanske förefalla trivialt att göra sådana undersökningar. Det är väl bara att – kan det tyckas – plocka fram data och genomföra nödiga statistiska tester och regressioner. Riktigt så enkelt är det nu inte. I själva verket är det väldigt svårt att få fram entydiga kausala svar på den här typen av frågor.

Ska man entydigt kunna visa att det föreligger effekter och att dessa är ett resultat av just friskolornas införande – och inget annat – måste man identifiera och därefter kontrollera för påverkan från alla ”störande bakgrundsvariabler” av typen föräldrars utbildning, socioekonomisk status, etnicitet, geografisk hemhörighet, religion m.m. – så att vi kan vara säkra på att det inte är skillnader i dessa variabler som är de i fundamental mening verkliga kausalt bakomliggande förklaringarna till eventuella genomsnittliga effektskillnader.

Continue Reading Det svenska friskoleexperimentet — en effektutvärdering…

Next Page »

Blog at WordPress.com.
Entries and comments feeds.