Den svenska skolans extrema olikvärdighet

29 Mar, 2022 at 11:32 | Posted in Education & School | Comments Off on Den svenska skolans extrema olikvärdighet

Likvärdig skola · Lärarnas RiksförbundEn intressant fråga är hur stor del av elevernas resultat som skolan egentligen kan förklara.

En lämplig utgångspunkt för att ta sig an denna fråga är bilaga 7 i senaste Långtidsutredningen (LU) … I likhet med en likaledes gedigen rapport från Skolverket landar LU i att vilken skola eleverna går på kan förklara mellan 2 och 5 procent av den totala spridningen i elevernas kunskapsresultat. LU sammanfattar med att huvuddelen av resultatskillnaderna mellan skolor kan hänföras till elevsortering eller skolsegregation …

LU landar i att det finns en betydande spridning i grundskolors uppmätta kvalitet. Mellan de bästa och sämsta skolorna skiljer ungefär en standardavvikelse, vilket översatt till betyg motsvarar ungefär 70 meritpoäng.

Vad LU säger är alltså att om man placerar en slumpvis vald elev på en av landets bästa grundskolor så kan hen förväntas gå ut med 265 meritpoäng. Samma elev kan förväntas lämna en av landets sämsta grundskolor med 195 meritpoäng. Den som undrar om denna skillnad är stor kan fråga en niondeklassare om vad det innebär att söka till gymnasiet med 265 snarare än 195 meritpoäng …

Skolsystemets extrema olikvärdighet till trots så beror bara 20 procent av resultatspridningen på vilken skola som eleven råkat hamnat på. Annorlunda uttryckt så beror 80 procent av resultatspridningen på elevunderlaget medan bara 20 procent beror på vad som händer i klassrummen. Att starka elever på dåliga skolor presterar bättre än svaga elever på bra skolor kan inga realistiska kvalitetsskillnader mellan skolor ändra på …

Den normativa frågan blir naturligtvis hur stor andel av resultatspridningen som skolan kan tillåtas förklara innan den anses vara oacceptabelt olikvärdig. I ljuset av ovanstående skulle nog de flesta säga att 20 procent är på tok för mycket, men hur är det egentligen med fem? Svaret bör lämpligen avges utan kännedom om vilken skola de egna barnen råkar gå på.

Jonas Vlachos

I Sverige år 2022 låter vi fortfarande friskolekoncerner med undermålig verksamhet få plocka ut skyhöga vinster — vinster som den svenska staten gladeligen låter dessa koncerner ta av vår skattefinansierade skolpeng. Dessa smarta välfärdsplundrare har överlag en högre lönsamhet än näringslivet i sin helhet, men när man väl plundrat färdigt lämnar man över problemen och eleverna till den förkättrade offentliga sektorn.

Många är med rätta upprörda och de som är kritiska till privatisering av vård och skola har haft gyllene tillfällen att tydligt och klart tala om att man nu vill se till att undanröja möjligheterna för vinstdrivande bolag att verka inom vård, omsorg och skola.

vinstmaskinenMen så har inte skett. Istället har det kommit en jämn ström av krav på ökad kontroll, tuffare granskning och inspektioner. När privatiseringsvåtdrömmen visar sig vara en mardröm så tror man att just det som man ville bli av med — regelverk och ‘byråkratisk’ tillsyn och kontroll — skulle vara lösningen.

Ett flertal undersökningar har på senare år  visat att det system vi har i Sverige med vinstdrivande skolor leder till att våra skolor blir allt mindre likvärdiga — och att detta i sin tur bidrar till allt sämre resultat. Ska vi råda bot på detta måste vi ha ett skolsystem som inte bygger på ett marknadsmässigt konkurrenstänk där skolor istället för att utbilda främst ägnar sig åt att ragga elever och skolpeng, utan drivs som icke-vinstdrivna verksamheter med kvalitet och ett klart och tydligt samhällsuppdrag och elevernas bästa för ögonen.

Sverige har varit internationellt unikt genom att tillåta vinstuttag i friskolor. En lagändring skulle här innebära att Sverige i likhet med andra länder omöjliggör vinstutdelning på friskolor finansierade med offentliga medel. Detta skulle också innebära att vi får en lagstiftning som går hand i hand med vad svenska folket tycker, eftersom opinionsundersökningar gång visat att en klar majoritet anser att friskolor ska vara skyldiga att återinvestera hela överskottet i skolan.

Man ska komma ihåg att det striden gäller egentligen inte är om verksamheter får gå med vinst eller inte, eftersom en vinst — ett överskott — som återinvesteras i verksamheten är en förutsättning för att skolor ska kunna överleva och utvecklas på sikt. Vad striden gäller är vinstdelning — om vinsten ska få lov att lämna verksamheten i form av t. ex. aktieutdelning. Detta avspeglas också i val av bolagsform och vilka aktörer skolföreträdare värnar. De som prioriterar lönsamhet och finansiärer, väljer ofta att driva verksamheten i bolagsform eftersom det underlättar för externa finansiärer att få avkastning på satsat kapital. De flesta av dagens friskolor drivs i bolagsform och de största skolkoncernerna ägs numera av riskkapitalbolag vars huvudsakliga syfte är att förvärva företag för att så snart som möjligt avyttra dem med vinst.

Vi vet idag att friskolor driver på olika former av etnisk och social segregation, påfallande ofta har låg lärartäthet och dåliga skolresultat, och i grund och botten sviker resurssvaga elever. Att dessa verksamheter ska premieras med att få plocka ut vinster på våra skattepengar är djupt stötande. I ett samhälle präglat av jämlikhet, solidaritet och demokrati borde det vara självklart att skattefinansierade skolor inte ska få drivas med vinst och vinstutdelning som främsta ledstjärnor

De politisk partierna måste droppa sina ideologiska skygglappar och inse att en och annan helig ko måste slaktas om vi ska få rätt på svensk skola. När skolfakta sparkar så får man vara så god att ändra kurs.

Jag har sagt det förr — och jag säger det igen: kommunaliseringen av skolan och införandet av friskolesystemet är den största floppen någonsin i svensk utbildningspolitisk historia. Men misstag går att rätta till. Som den engelske nationalekonomen John Maynard Keynes brukade säga: “When I’m wrong, I change my mind.”

Staten bör åter — om vi ska ha en rimlig chans nå målet om en likvärdig skola — få det övergripande ansvaret för vårt skolsystem.

The soft bigotry of low expectations

16 Mar, 2022 at 08:48 | Posted in Education & School | Comments Off on The soft bigotry of low expectations

There is much rumbling about the likelihood that the Supreme Court will deal a coup de grâce to racial preferences in university admissions when it takes up two cases, probably in its next term, challenging affirmative action policies at Harvard University and the University of North Carolina at Chapel Hill …

John McWhorter on 'Woke Racism' - The RingerBut I find myself thinking about … how we’ve allowed ourselves to all but give up on the idea that many Black and Latino students, as well as Pacific Islander and Native American students, can compete.

When we expect less of people it’s often because we think less of them …

I think of this kind of thing in reference to altering standards of evaluation so that Black and Latino students are represented proportionally in various institutions. These days, one is to think of this sort of thing as “equity.” The idea seems to be that until there is something much closer to equality — as in equal access to resources — throughout society, we must force at least the superficial justice of equity in sheer percentages …

Too often, we forge this equity by tokenizing people of color, declaring that we have achieved the proper representation after pretending that race or ethnicity entails alternate conceptions of excellence from those we unquestioningly expect of everyone else. And I think much of the motivation for that pretense is to allow white teachers and administrators to inoculate themselves against the accusation that they’re denying the existence and impact of racism. Maybe that helps them, but that’s another kind of low expectation.

John McWhorter/New York Times

(S) sviker — åter igen — i friskolefrågan

5 Feb, 2022 at 13:15 | Posted in Education & School | Comments Off on (S) sviker — åter igen — i friskolefrågan

Igår meddelade regeringen att den vill skärpa reglerna för religiösa friskolor. Skolminister Lina Axelsson Kihlbom påstod att detta skulle vara “ett viktigt steg för att återta den demokratiska kontrollen i skolan.”

Herre du min milde! Och detta grodors plums och ankors plask ska man behöva höra år 2022.

Man tager sig för pannan.

Att religiösa friskolor över huvud får förekomma i Sverige år 2022 är djupt beklämmande. Och att tro att ökad kontroll — som ett mantra har vi hört denna politikers favoritskenlösning föreslås ett otal gånger — skulle komma tillrätta med de återkommande problem och brott mot skollagen dessa skolor visat sig vara förknippade med under 30 års tid är direkt löjeväckande. Förslaget är inget annat än ett politiskt spel för galleriet.

Självklart är det helt oacceptabelt att vissa föräldrars särintressen ställs ovanför svensk lag och barns grundlagsskyddade rättigheter. Svensk skola ska vara en frizon från allehanda försök att förvandla den till lekstuga för allehanda religiösa trossamfund och ideologier. Att inte slå vakt om skolan som en frizon är att svika alla de som kanske mer än alla andra verkligen behöver att samhället ställer upp och försvarar deras rättigheter som medborgare — oberoende av kön, etnicitet eller föräldrars religiösa uppfattningar.

När yours truly växte upp och gick i skolan på 1960- och 70-talen var det fortfarande en hyfsat klar demarkationslinje mellan skolan – som tog hand om våra kognitiva färdigheter – och familjen – som tog hand om det uppväxande släktets socialisationsmässiga och emotiva behov – och samhället i stort.

Skolan ska se till att fullt ut ta vara på varje elevs potential att leva ett annat liv än det de lever i dag. När kontinuitet, stabilitet och traditioner mister sin betydelse och självlegitimerande aura blir detta än viktigare. Skolan måste odla ”hoppets princip”. Skolan ska vara en ö i ett hav av samhälleliga rutiner. Lärandet i skolan måste erkänna som utgångspunkt skillnaden mellan elevernas livsvärld och skolan själv för att kunna fungera som en framtidsinriktad broslagning.

Skola är inte samhälle eller familj. Skolan ska inte vara en förlängning av elevernas liv utanför skolan. Tvärtom. Den ska vara ett alternativ. Något annat. I sin annorlundahet ska den skapa betingelser för framtid och inte hålla fast elevers upplevelsehorisont i nutid. Skolan ska inte ge självbekräftelse för vad eleverna är, utan hjälpa dem till vad de kan bli.

När inte familjen eller samhället står emot måste skolan kunna stå upp och ta tillvara det uppväxande släktets genuina emancipatoriska intressen. En bra skola är en viktig förutsättning för att unga människor ska kunna förverkliga sina drömmar om att i framtiden kunna förbättra sina villkor.

Skolan ska fostra kunskapande medborgare. En skola med religiösa, etniska, eller vinstgivande bevekelsegrunder är ingen bra skola. Skolan ska möta eleverna utifrån vad de kan bli och inte utifrån vad de är. Skolan ska förse elever med kompass i framtidslandskapet så att de kan lära sig manövrera i ständigt föränderliga farvatten. För att kunna uppfylla hoppets princip måste skolan få vara en ö av god annorlundahet — ofjättrad av allehanda former av identitetspolitik och religiösa påtryckningar.

Utbildning — ett exempel på spårbundenhet

28 Dec, 2021 at 09:06 | Posted in Education & School | 2 Comments

How to resolve "Microsoft.Data.SqlClient is not supported on this  platform." in an Azure Function App?Hur fria är unga egentligen att välja sin väg i livet? Föräldrarnas bakgrund har stort genomslag både när unga väljer utbildning och ska ta sig in på arbetsmarknaden, visar uppföljningen av två hela årskullar av Malmöungdomar.

Professor Jonas Olofsson vid Malmö universitet … har följt upp dem som var sjätteklassare och niondeklassare i Malmö 2008 för att se var de befann sig vid 22 respektive 26 års ålder. Några exempel på hur den sociala bakgrunden spelar in:

♦ Sannolikheten för att en tonåring ska välja högskoleförberedande gymnasieutbildning ökar 290 procent om minst en av föräldrarna har eftergymnasial utbildning.

♦ Sannolikheten för att fullfölja gymnasieutbildningen är 130 procent högre för unga med svenskfödda föräldrar än för unga med föräldrar som är födda utomlands.

♦ Sannolikheten för att som 22-åring leva på försörjningsstöd ökar dramatiskt om föräldrarna varit utan jobb och fått försörjningsstöd.

Cecilia Kintö/SvD

Friskolornas rätta ansikte

10 Dec, 2021 at 12:42 | Posted in Education & School | 1 Comment

Barbara Bergström grundade Internationella engelska skolan - DN.SE

I Sverige låter vi år 2021 friskolekoncerner med undermålig verksamhet få plocka ut skyhöga vinster — vinster som den svenska staten gladeligen låter dessa koncerner ta av vår skattefinansierade skolpeng.

Ett flertal undersökningar har på senare år  visat att det system vi har i Sverige med vinstdrivande skolor leder till att våra skolor blir allt mindre likvärdiga — och att detta i sin tur bidrar till allt sämre resultat. Ska vi råda bot på detta måste vi ha ett skolsystem som inte bygger på ett marknadsmässigt konkurrenstänk där skolor istället för att utbilda främst ägnar sig åt att ragga elever och skolpeng, utan drivs som icke-vinstdrivna verksamheter med kvalitet och ett klart och tydligt samhällsuppdrag och elevernas bästa för ögonen.

Vi vet idag att friskolor driver på olika former av etnisk och social segregation, påfallande ofta har låg lärartäthet och i grund och botten sviker resurssvaga elever. Att dessa verksamheter ska premieras med att få plocka ut vinster på våra skattepengar är djupt stötande.

I ett samhälle präglat av jämlikhet, solidaritet och demokrati borde det vara självklart att skattefinansierade skolor inte ska få drivas med vinst, segregation eller religiös indoktrinering som främsta affärsidé!

Historiens dom ska falla hård på ansvariga politiker som hänsynslöst och med berått mod låtit offra den en gång så stolta svenska traditionen av att försöka bygga en jämlik skola för alla!

Till skillnad från i alla andra länder i världen har den den politiska ledningen i vårt land gjort det möjligt för privata företag att göra vinst på offentligt finansierad undervisning. Och detta trots att det hela tiden funnits ett starkt folkligt motstånd  mot att släppa in vinstsyftande privata företag i välfärdssektorn.

Det var fel att införa friskolor. Och inte nog med det. Det var ett av de största fel som någonsin begåtts i svensk skolhistoria!

Critiques du système quantitatif

26 Nov, 2021 at 17:50 | Posted in Education & School | Comments Off on Critiques du système quantitatif

Publish or perish? Is it that simple? – Walking in my science shoes 2012, à San Francisco, une Déclaration sur l’évaluation de la recherche (DORA) était proclamée, signée par des centaines d’acteurs de la recherche dans le monde, insistant sur le fait que « le contenu scientifique d’un article est beaucoup plus important que les indicateurs de publication ou l’image de marque de la revue dans laquelle il a été publié ». Le texte précisait « la nécessité de mettre un terme à l’utilisation d’indicateurs fondés sur les revues, comme les facteurs d’impact, dans le financement, les nominations et les promotions. »

La mise en œuvre a été longue et ne se fait pas sans tension ou contradiction, comme l’a illustré une journée internationale d’échanges organisée le 15 novembre par le CNRS, signataire de la DORA en 2018, sur le thème de « la science ouverte et l’évaluation individuelle ». Ainsi, la section économie de l’organisme a-t-elle abandonné, fin 2020, la publication d’un classement des revues, utilisé dans l’évaluation de dossiers de candidature … Plusieurs intervenants notent que de nouvelles métriques apparaissent (présence sur les réseaux sociaux, nombre de téléchargements, etc.), prêtes à remplacer les anciennes, et qu’il y a donc des risques de tomber dans de nouveaux travers.

Pourtant, pour Alain Schuhl, le numéro deux du CNRS, le pli est pris : « Il faut rendre l’évaluation indépendante des comités éditoriaux des revues. Un comité de vingt experts est plus juste qu’un tableur ! »

David Larousserie/Le Monde

Striden om friskolorna

2 Oct, 2021 at 10:55 | Posted in Education & School | 1 Comment

Nu när debatten om vinster i välfärden åter har blommat upp verkar en del politiker och ledarskribenter vilja göra det hela till ett problem med “övervinster.”

maxgustafson0919-fyrkantMen är det bara “övervinster” som är problemet med det unika svenska friskolesystemet? Varför skulle vinster som baseras enkom på skattemedel vara acceptabla så länge de inte är “övervinster”? Friskolekoncerner med många gånger undermålig verksamhet tillåts plocka ut skyhöga vinster. Många politiker tror att problemen går att lösa med ökad kontroll, tuffare granskning och inspektioner. Det som man ville bli av med då frågan diskuterades på 80-talet — regelverk och byråkratisk tillsyn och kontroll — skulle nu helt plötsligt vara lösningen.

Systemet med vinstdrivande skolor leder till att våra skolor blir allt mindre likvärdiga och detta i sin tur bidrar till allt sämre resultat. Sverige har varit internationellt unikt genom att tillåta vinstuttag i friskolor. Vad striden gäller är vinstdelning: om vinsten ska få lov att lämna verksamheten i form av till exempel aktieutdelning. Vi vet idag att friskolor driver på olika former av etnisk och social segregation, påfallande ofta har låg lärartäthet och dåliga skolresultat, och i grund och botten sviker resurssvaga elever. Att dessa verksamheter ska premieras med att få plocka ut vinster på våra skattepengar är djupt stötande.

Grundfrågan är inte om skattefinansierade privata företag ska få göra vinstuttag eller om det krävs hårdare tag i form av kontroll och inspektion. Grundfrågan är om det är marknadens och privatiseringarnas logik som ska styra våra välfärdsinrättningar eller om det ske via demokratins och politikens logik. Grundfrågan handlar om den gemensamma välfärdssektorn ska styras av demokrati och politik eller av marknaden.

Kvantitet och kvalitet på våra universitet

2 Aug, 2021 at 10:59 | Posted in Education & School | 1 Comment

Svenska universitet och högskolor brottas idag med många problem. Två av de mer akuta är hur man ska hantera en situation med stagnerad ekonomi och att allt fler studenter är dåligt förberedda för universitets- och högskolestudier.

2989556_1200_675De senaste femtio åren har vi haft en fullständig explosion av nya studentgrupper som går vidare till universitets- och högskolestudier. Detta är på ett sätt klart glädjande. Idag har vi lika många doktorander i vårt utbildningssystem som vi hade gymnasister på 1950-talet. Men denna utbildningsexpansion har tyvärr i mycket skett till priset av försämrade möjligheter för studenterna att tillgodogöra sig högskoleutbildningens kompetenskrav. Många utbildningar har fallit till föga och sänkt kraven.

Tyvärr är de studenter vi får till universitet och högskolor i allt större utsträckning allt sämre rustade för sina studier. Omstruktureringen av skolan i form av decentralisering, avreglering och målstyrning har tvärtemot politiska utfästelser inte levererat. I takt med den eftergymnasiala utbildningsexpansionen har en motsvarande kunskapskontraktion hos stora studentgrupper ägt rum. Den skolpolitik som lett till denna situation slår hårdast mot dem den utger sig för att värna — de med litet eller inget ‘kulturkapital’ i bagaget hemifrån.

Mot denna bakgrund är det egentligen anmärkningsvärt att man inte i större utsträckning problematiserat vad utbildningsexplosionen i sig kan leda till.

gaussEftersom vi för femtio år sedan vid våra universitet utbildade enbart en bråkdel av befolkningen, är det ingen djärv gissning — under antagande av att ‘begåvning’ i en population är åtminstone approximativt normalfördelad — att lejonparten av dessa studenter ‘begåvningsmässigt’ låg till höger om mittpunkten på normalfördelningskurvan. Om vi idag tar in fem gånger så många studenter på våra högskolor och universitet kan vi — under samma antagande — knappast räkna med att en lika stor del av dessa utgörs av individer som ligger till höger om normalfördelningskurvans mittpunkt. Rimligen torde detta innebära att i takt med att proportionen av befolkningen som går vidare till högskola och universitet ökar, så ökar svårigheterna för många av dessa att uppnå traditionellt högt ställda akademiska kravnivåer.

Frågan som inställer sig är så klart ‘hur hanterar universitetslärare detta?’ Om man skulle vara politiskt korrekt skulle man helst svara att vi tacklar det genom att underkänna fler studenter. Men verkligheten är inte riktigt så panglossiansk. Även om det oftast inte sker medvetet, så anpassar nog de flesta  lärare kraven nedåt eftersom de flesta inte vill underkänna nio av tio studenter och hålla kvar vid en kravnivå som vi hade för kanske 20-30 år sedan. Ingen säger offentligt att vi sänker kraven för att få igenom de här studenterna, men de facto är det vad som sker. Och ett av de oroande skälen till att vi gör det är ju också den typen av ersättningssystem som vi har på våra universitet, där genomströmningen av studenter syns i vår budget.

Här borde i statsmakterna ha ytterligare en stark anledning till att öka resurserna till högskola och universitet, istället för att som idag bedriva utbildningar på mager kost och med få lärarledda föreläsningar i rekordstora studentgrupper. Med nya kategorier av studenter, som i allt större utsträckning rekryteras från studieovana hem, är det svårt att se hur vi med knappare resursramar ska kunna lösa dilemmat med högre krav på meritmässigt allt mer svagpresterande studenter.

Att som många politiker idag ge sken av att det inte finns en motsättning mellan kvantitet och kvalitet är oseriöst. Vill vi utveckla Sverige som kunskapsnation och få en allt större del av vår befolkning att utbilda sig måste vi också vara beredda på att detta kostar. Är vi inte beredda att satsa mer resurser på våra universitet och högskolor kommer kvantitet att fortsätta gå ut över kvalitet.

La réforme du bac et le Covid

12 Jun, 2021 at 14:18 | Posted in Education & School | Comments Off on La réforme du bac et le Covid

.

The truth about charter schools

21 May, 2021 at 10:02 | Posted in Education & School | 1 Comment

Parents frustrated with how their children’s public schools have responded to the COVID-19 crisis—whether they opted for in-person instruction, remote learning, or a blend of both—may see charter schools, with their free tuition and flexibility in reopening, as an attractive alternative.

3.3 Why Charter Schools are Fraud FactoriesBut a new report from the Network for Public Education reveals that sending students to charter schools comes with a considerable downside: the schools may not stay open for very long.

The report crunched nearly two decades of data and discovered that more than one in four charter schools closed after just five years. That’s less than the number of years it takes for a typical kindergartner to complete elementary school.

After ten years, 40 percent of charter schools were shuttered; after fifteen years, that rate rose to about 50 percent.  And the number of students impacted by charter school closures is considerable. According to the report, from 1999 to 2017, more than 867,000 students were displaced when their charter school closed.

Jeff Bryant

Pedagogisk forskning — postmodern mumbo jumbo

1 Apr, 2021 at 12:05 | Posted in Education & School | Comments Off on Pedagogisk forskning — postmodern mumbo jumbo

Efter att ha tagit del av ‘modern’ pedagogisk forskning i tidskriften Pedagogisk Forskning i Sverige — där författaren till artikeln “En pedagogisk relation mellan människa och häst — på väg mot en pedagogisk filosofisk utforskning av mellanrummet” ger följande intressanta ‘programförklaring’ — är man föga förvånad över sakernas tillstånd inom svensk pedagogisk ‘vetenskap’:

Med en posthumanistisk ansats belyser och reflekterar jag över hur både människa och häst överskrider sina varanden och hur det öppnar upp ett mellanrum med dimensioner av subjektivitet, kroppslighet och ömsesidighet.

elite-daily-sleeping-studentDet här är ett tyvärr inte så sällsynt exempel på den intellektuella avgrund som öppnar sig när postmodern och socialkonstruktivistisk sanningsrelativism och tyckmyckentrutad mumbo jumbo fritt får härja på våra universitet.

Och så säger man att pedagogikämnet är i kris. Undrar varför …

Feynman technique

17 Mar, 2021 at 17:03 | Posted in Education & School | Comments Off on Feynman technique

.

Yours truly has been teaching at different universities for more than forty years. Again and again I’ve learned one thing for sure. Feynman’s technique works!

Kristina Axén Olin — moderat skolpolitiker med diktaturfasoner

3 Mar, 2021 at 15:41 | Posted in Education & School | Comments Off on Kristina Axén Olin — moderat skolpolitiker med diktaturfasoner

Är detta verkligen seriöst menat?” undrade Moderaternas skolpolitiske talesperson Kristina Axén Olin i ett mejl till Malmö Universitet och Högskoleämbetet. Kursen hon hade reagerat på heter ”Skolmarknaden och dess konsekvenser för skola, samhälle och synen på utbildning”

Axén Olin pudlar efter mejl med kritik till rektorTidningen Universitetsläraren var först med att berätta om det mejl som Kristina Axén Olin, utbildningspolitisk talesperson för Moderaterna och vice ordförande i riskdagens utbildningsutskott, skickat till Malmö universitet och till Universitetskanslerämbetet (UKÄ), som bland annat har till uppgift att granska svensk högre utbildning.

Den fristående kursen “Skolmarknaden och dess konsekvenser för skola, samhälle och synen på utbildning” ges för första gången till hösten, den är på avancerad nivå och motsvarar 7,5 högskolepoäng. Kursen kommer enligt kursbeskrivningen ta upp »forskning om orsakerna till och konsekvenserna av marknadslogiker i skolan«.

Dagens Arena har tagit del av mejlet som Kristina Axén Olin skickade den 23 februari … Hon skriver att hon reagerat med »stor förvåning« på att universitet ger kursen om skolmarknanden, och hon avslutar mejlet med att skriva att det »vore väldigt intressant att få veta hur ni har tänkt«.

Universitetsläraren har tagit del av Kerstin Thams svar till M-politikern. Där skriver hon bland annat:

”Universitetet tar sitt samhällsansvar genom att bland annat kritiskt granska hur vårt samhälle utvecklar sig. Att inte forska om hur svensk skola påverkas av lagstiftning om dess finansiering vore att inte ta detta ansvar på allvar. Vi tar också vårt ansvar genom att undervisa om forskningsresultat.”

Dagens Arena

Ekonomiprofessorerna och ‘tämjandet’ av marknadskrafterna i skolan

21 Dec, 2020 at 13:15 | Posted in Education & School | 4 Comments

Friskolorna tar hem vinsternaI Sverige år 2020 låter vi friskolekoncerner med många gånger undermålig verksamhet få plocka ut skyhöga vinster, vinster som den svenska staten låter dessa koncerner ta av vår skattefinansierade skolpeng. En av landets största friskolekoncerner — Engelska skolan — gjorde senaste året en vinst på 250 miljoner kronor (för varje elev genererades 10 000 kronor i vinst). 

Många är med rätta upprörda och de som är kritiska till privatisering av skola har haft gyllene tillfällen att tydligt och klart tala om att man nu vill se till att undanröja möjligheterna för vinstdrivande bolag att verka inom skolan. Men så har inte skett. Som min gamla kollega  Ann-Marie Pålsson skriver i Sydsvenskan idag:

Lite tillspetsat har friskolereformen gjort skolan till en handelsvara och omvandlat det offentligas skyldighet att förse de unga med utbildning till en rätt för skolbolag att ta ut obegränsade vinster. Regeringarna har haft årtionden på sig att rätta till detta. Men inget har skett. Istället har marknadens logik brett ut sig allt mer. Talande är att ingen reagerade ens när en stor friskolekoncern – Internationella Engelska Skolan – köptes upp av ett riskkapitalbolag med säte i Luxemburg.

I DN (20/12 2020) skriver fyra ekonomiprofessorer och föreslår ett antal reformer som ska göra marknadskrafterna mer aptitliga i skolan:

Att släppa in marknadskrafterna i skolan på det radikala sätt som gjorts i Sverige är inte okomplicerat utifrån ekonomisk teori och empiri. Oavsett syn på 1990-talets reformer kan nog de flesta acceptera att det finns ett betydande utrymme för reformvårdande åtgärder som kan få marknadskrafterna i skolan att fungera bättre. I det här inlägget föreslår vi ett antal reformer som främjar kunskapsbildning utan att skapa onödig ineffektivitet eller orättvisa.

Men vänta lite nu! Reformvårdande åtgärder? Var det inte så att när man på 1990-talet påbörjade systemskiftet inom välfärdssektorn ofta anförde som argument för privatiseringarna att man just skulle slippa den byråkratiska logikens kostnader i form av regelverk, kontroller och uppföljningar? Konkurrensen – denna marknadsfundamentalismens panacé – skulle ju göra driften effektivare och höja verksamheternas kvalitet.

Och nu när privatiseringsvåtdrömmen visat sig vara en mardröm så tror man att just det som man ville bli av med – regelverk, tillsyn och kontroll – skulle vara lösningen. Ska man genomföra de åtgärdspaket som förs fram undrar man ju hur det går med den där effektivitetsvinsten. Kontroller, uppdragsspecifikationer, inspektioner kostar ju pengar och hur mycket överskott blir det då? Och hur mycket värd är den där ‘valfriheten’ när vi ser hur den gång på gång bara resulterar i verksamhet där vinst genereras genom kostnadsnedskärningar och sänkt kvalitet?

Därutöver kan man klart också fråga sig varför samhället ska lägga omfattande resurser på att granska och inspektera skolföretag vars verksamhet ständigt verkar ge upphov till skandaler, resursslöseri, försämrad kvalitet och allt sämre resultat.

All form av ekonomisk verksamhet bygger på eller inbegriper någon form av delegering. En part (uppdragsgivaren) vill att en annan part (utföraren) ska utföra en viss uppgift. Grundproblemet är hur beställaren ska få utföraren att utföra uppdraget på det sätt som beställaren önskar. Det finns en uppenbar fara i att basera ersättningssystem på enkla objektiva mått när det vi vill ersätta i själva verket har flera och komplexa dimensioner, exempelvis ersättning efter antal utskrivna patienter, lärarlöner kopplade till betyg eller dylikt. Ofta har välfärdssektorns verksamheter denna karaktär av ‘fleruppgiftsverkamhet’ och då fungerar inte incitamentkontrakt eller provisioner. I sådana fall kan ‘byråkratier’ vara mer ändamålsenliga än marknader.

Internationella jämförelser visar att det system vi har i Sverige med vinstdrivande skolor leder till att våra skolor blir allt mindre likvärdiga – och att detta i sin tur bidrar till allt sämre resultat. Ska vi råda bot på detta måste vi ha ett skolsystem som inte bygger på ett marknadsmässigt konkurrenstänk där skolor istället för att utbilda främst ägnar sig åt att ragga elever och skolpeng, utan drivs som icke-vinstdrivna verksamheter med kvalitet och ett klart och tydligt samhällsuppdrag och elevernas bästa för ögonen.

Friskoledebatten handlar numera främst om vinstdelning – om vinsten ska få lov att lämna verksamheten i form av t. ex. aktieutdelning. Detta avspeglas också i val av bolagsform och vilka aktörer skolföreträdare värnar. De som prioriterar lönsamhet och finansiärer, väljer ofta att driva verksamheten i bolagsform eftersom det underlättar för externa finansiärer att få avkastning på satsat kapital. Två tredjedelar av dagens friskolor drivs i bolagsform och de största skolkoncernerna ägs numera av riskkapitalbolag vars huvudsakliga syfte är att förvärva företag för att så snart som möjligt avyttra dem med vinst.

I ett samhälle präglat av jämlikhet, solidaritet och demokrati borde det vara självklart att skattefinansierade skolor inte ska få drivas med vinst, segregation eller religiös indoktrinering som främsta affärsidé!

Många som är verksamma inom skolvärlden har haft svårt att förstå politikers inställning till privatiseringar och vinstuttag i välfärdssektorn. Av någon outgrundlig anledning har ledande politiker under många år pläderat för att vinster ska vara tillåtna i skolor och vårdföretag. Ofta har argumentet varit att driftsformen inte har någon betydelse. Så är inte fallet. Driftsform och att tillåta vinst i välfärden har stor betydelse.

Till skillnad från i alla andra länder i världen har svenska politiker gjort det möjligt för privata företag att göra vinst på offentligt finansierad undervisning. Och detta trots att det hela tiden funnits ett starkt folkligt motstånd  mot att släppa in vinstsyftande privata företag i välfärdssektorn.

De fyra ekonomiprofessoreran skriver i DN att “marknadskrafternas roll i skolan kommer att vara en fortsatt kontroversiell och komplicerad fråga”. Ja visst — men själva tar de uppenbarligen för givet att marknadskrafterna ska ha fritt tillträde till våra skolor och att allt som behövs är “reformvårdande åtgärder”!

Men grundfrågan är inte om skattefinansierade privata företag ska få göra vinstuttag eller om det krävs hårdare tag i form av kontroll och inspektion eller krav på långsiktigt engagemang. Grundfrågan är inte om marknadskrafterna i skolan ska “tämjas” eller ej. Grundfrågan är om det är marknadens och privatiseringarnas logik som ska styra våra välfärdsinrättningar eller om det ske via demokratins och politikens logik. Grundfrågan handlar om den gemensamma välfärdssektorn ska styras av demokrati och politik eller av marknaden.

Universitetslärare — folk som jobbar gratis i det tysta

11 Dec, 2020 at 13:15 | Posted in Education & School | Comments Off on Universitetslärare — folk som jobbar gratis i det tysta

Universitet och högskolor är genomsyrade av en kultur där vi jobbar gratis — med forskning, med undervisning och med samverkan. Vi gör det för att vi är dedikerade och brinner för vårt jobb och för att vi vill ge våra studenter en bra utbildning. Men den viktigaste orsaken är att det är helt oundvikligt om man vill ha minsta chans att göra karriär och få forskningstid …

När är det OK att jobba gratis som frilansare? Är det någonsin OK? Medan vi väntar på forskningstid i tjänsten och ett vettigt antal timmar till all undervisning är mitt förslag att vi börjar med att synliggöra hur situationen ser ut …

Eller så kan vi skriva att vi har slutat att spela detta spel. Här vill jag uppmana SULF att ta täten och samla information från alla medlemmar och att påpeka i varenda individuell löneförhandling hur situationen faktiskt ser ut.

Majken Jul Sørensen / Universitetsläraren

Bra rutet! Vi är många professorer och lektorer som fått mer än nog. Yours truly har arbetat vid olika av landets universitet och högskolor i mer än 40 år och kan bara bekräfta bilden som Jul Sørensen ger. Det är inget mindre än en skandal att detta i det tysta fått fortgå under så lång tid. Och inte minst är det häpnadsväckande hur lite ett uddlöst fack — både centralt och lokalt — gjort för att här stå upp för universitetslärares och forskares rätt till rimliga arbetsvillkor.

Next Page »

Blog at WordPress.com.
Entries and Comments feeds.

%d bloggers like this: