Schlechte Lehrer, schlechtere Schüler

4 January, 2018 at 12:10 | Posted in Education & School | Leave a comment

image-231181-860_poster_16x9-nupe-231181Eine neue Studie, die der ZEIT vorab vorliegt, enthält eine Mahnung, die genau jetzt notwendig ist. Diese Mahnung lautet: Es kommt nicht nur darauf an, wie viele Lehrer und Erzieher es gibt, sondern vor allem darauf, wie gut sie sind. Denn von der Qualität des Personals hängt ab, wie viel die Kinder lernen. Kindergärten und Schulen boomen derzeit allerdings so stark, dass sie diesen Anspruch bisweilen hintanstellen: So unterrichten in immer mehr Schulen Quereinsteiger fachfremd – manche von ihnen mit unzureichender pädagogischer Qualifikation und wenigen Fachkenntnissen …

Im Zuge der Bildungsexpansion stieg die Zahl der Realschüler und Gymnasiasten und in der Folge die der Abiturienten und Studenten enorm an. Erwarben 1960 erst acht Prozent eines Jahrgangs die “Hochschulzugangsberechtigung”, so waren es 1980 schon 22 Prozent (heute sind es mehr als 50 Prozent!). Entsprechend stark stieg der Bedarf an Gymnasiallehrern …

Wie Westphals Studie zeigt, waren die Lese- und Mathematikleistungen der Schüler, die von den Lehrern aus der Zeit vor der Bildungsexpansion unterrichtet wurden, tatsächlich besser als die Leistungen jener Schüler, deren Lehrer ihr Abitur erst zu Zeiten der Bildungsexpansion abgelegt haben …

Das ist ein wichtiges Signal gegen die Tonnenideologie, die derzeit beim Schaffen neuer Kindergarten- und Krippenplätze vorherrscht. Bei den vielen Tausend Erzieherinnen und Erziehern, die zusätzlich eingestellt werden, darf die Qualität nicht auf der Strecke bleiben.

Thomas Kerstan

Advertisements

Pseudo-vetenskapligt mumbo jumbo på svenska universitet

29 December, 2017 at 19:11 | Posted in Education & School | 5 Comments

Jag sprang nyligen på en sammanställning av genusdoktorsavhandlingar från 2014. Många godbitar. Men en av dem var särskilt anmärkningsvärd, nämligen nummer 19 i uppräkningen. Det handlar om doktors-avhandlingen “Rum, rytm och resande” från Linköpings universitet (pdf). Sammanställningen sammanfattar:

“Avhandlingen undersöker järnvägstationer som fysiska platser och sociala rum ur könsperspektiv. Kimstad pendeltågsstation, Norrköpings järnvägsstation och Stockholms Centralstation ingår i studien. Resultaten visar att järnvägs-stationerna reproducerar könsmaktsordningen och att detta påverkar både män som kvinnor som vistas där.”

krylboEn doktorand har alltså ägnat minst 4-5 år och flera miljoner skatte-kronor åt att besöka järnvägsstationer och komma fram till att “järnvägs-stationerna reproducerar könsmaktsordningen”. Doktorandens chef har planerat detta arbete och chefens chefer har godkänt det. Dessutom har en betygskommitté med externa granskare bedömt och skrivit under på att doktorsavhandlingen håller måttet.

Det var katten. Men det blir värre.

Doktorsavhandlingen sammanfattas på engelska. Det börjar med:

“Results from the study show that individuals in different ways are affected by gendered power relations that dwell in rhythms of collective believes and in shape of materialized objects that encounter the commuters when visiting the railway station. While the rhythms of masculine seriality contains believes of males as potentially violent, as defenders and as bread winners, the rhythms of female seriality contains believes of women as primary mothers and housewives, of women as primary victim of sexual violence and of objectification of women’s bodies as either decent or as sexually available to heterosexual men”.

Rytmer av könsmaktsordningen. Poetiskt.

Ekvalist

Ja, inför sådant tyckmyckentrutat pseudo-vetenskapligt blaj kan man inte annat än taga sig för pannan.

Mitt eget favoritexempel på detta ‘vetenskapliga’ skojeri är hämtat ur ett nummer av Pedagogisk Forskning i Sverige (2-3 2014) där författaren till artikeln “En pedagogisk relation mellan människa och häst. På väg mot en pedagogisk filosofisk utforskning av mellanrummet” ger följande intressanta ‘programförklaring:

Med en posthumanistisk ansats belyser och reflekterar jag över hur både människa och häst överskrider sina varanden och hur det öppnar upp ett mellanrum med dimensioner av subjektivitet, kroppslighet och ömsesidighet.

elite-daily-sleeping-studentOch så säger man att svensk universitets-utbildning är i kris. Undrar varför …

För en skola bortom elevers kontingenta fakticitet

13 November, 2017 at 15:05 | Posted in Education & School | 3 Comments

rolandzSkolpedagogiska reformimpulser borde så småningom sluta att förlita sig på sjuttiotalets motiv, innebörder och semantik. Annars går det som när en orkester orubbligt fortsätter att spela de gamla välkända melodierna utan att bry sig om att publiken för länge sedan har lämnat salen. Det är på tiden att spela något nytt, man borde våga en ny början. Farväl till sjuttiotalet!

Thomas Ziehe, ”Adjö till sjuttiotalet”, KRUT 2/1998

År efter år kommer larmrapporter om hur illa det står till i svensk skola. PISA och andra studier visar otvetydigt att svenska skolelever presterar sämre och sämre. Och vi som arbetar inom universitetsvärlden märker av att våra studneter i allt större utsträckning saknar nödiga förkunskaper för att kunna bedriva seriösa studier.

År efter år ser vi hur viljan att bli lärare minskar. I början på 1980-talet fanns det nästan åtta sökande per plats på lågstadielärarutbildningen. Idag är det en sökande per plats på grundlärarutbildningen. Detta är en samhällskatastrof som vi borde tala om. I en värld där allt hänger på kunskap är det på sikt avgörande för svensk ekonomi att åter göra läraryrket attraktivt.

År efter år ser vi hur lärarlönerna urholkas. OECD har i fler av sina rapporter menat sig kunna visa att framgångsrika skolnationer tenderar att prioritera höga lärarlöner. Lärarlönerna som andel av BNP per capita är i Sverige väsentligt lägre än i de länder som ligger i topp i PISA-studierna.

År efter år ser vi hur ojämlikheten ökar på många områden. Inte minst vad avser inkomster och förmögenhet. Skillnader i livsbetingelser för olika grupper vad avser klass, etnicitet och genus är oacceptabelt stora.

År efter år kan vi konstatera att i skolans värld har uppenbarligen familjebakgrunden fortfarande stor betydelse för elevers prestationer. Självklart kan det inte uppfattas som annat än ett kapitalt misslyckande för en skola med kompensatoriska aspirationer.

tilsam

År efter år kan vi notera att tvärtemot alla reform-pedagogiska utfästelser så är det främst barn ur hem utan studietraditioner som förlorat i den omläggning i synen på skolan som skett under det senaste halvseklet. I dag – med skolpengar, fria skolval och friskolor – har utvecklingen tvärtemot alla kompensatoriska utfästelser bara ytterligare stärkt de högutbildade föräldrarnas möjligheter att styra de egna barnens skolgång och framtid. Det är svårt att se vilka som med dagens skola ska kunna göra den ”klassresa” så många i min generation har gjort.

Allt detta känner vi väl till. Men jag tror att det också finns andra — och kanske än viktigare — djupgående strukturella orsaker bakom den svenska skolans kräftgång de senaste decennierna.

Continue Reading För en skola bortom elevers kontingenta fakticitet…

The stuff of genius

18 October, 2017 at 20:47 | Posted in Education & School | 3 Comments

Several years later I developed a broader theory of what separates the two general classes of learners—helpless versus mastery-oriented. I realized that these different types of students not only explain their failures differently, but they also hold different “theories” of intelligence. The helpless ones believe that intelligence is a fixed trait: you have only a certain amount, and that’s that. I call this a “fixed mind-set.” Mistakes crack their self-confidence because they attribute errors to a lack of ability, which they feel powerless to change. They avoid challenges because challenges make mistakes more likely and looking smart less so … Such children shun effort in the belief that having to work hard means they are dumb.

Your-Inner-GeniusThe mastery-oriented children, on the other hand, think intelligence is malleable and can be developed through education and hard work. They want to learn above all else. After all, if you believe that you can expand your intellectual skills, you want to do just that …

We validated these expectations in a study published in early 2007 … As we had predicted, the students with a growth mind-set felt that learning was a more important goal in school than getting good grades. In addition, they held hard work in high regard, believing that the more you labored at something, the better you would become at it. They understood that even geniuses have to work hard for their great accomplishments. Confronted by a setback such as a disappointing test grade, students with a growth mind-set said they would study harder or try a different strategy for mastering the material.

The students who held a fixed mind-set, however, were concerned about looking smart with less regard for learning. They had negative views of effort, believing that having to work hard at something was a sign of low ability …

EinstinePeople may well differ in intelligence, talent and ability. And yet research is converging on the conclusion that great accomplishment, and even what we call genius, is typically the result of years of passion and dedication and not something that flows naturally from a gift. Mozart, Edison, Curie, Darwin and Cézanne were not simply born with talent; they cultivated it through tremendous and sustained effort. Similarly, hard work and discipline contribute more to school achievement than IQ does.

Carol S. Dweck

Being diagnosed a ‘gifted child’ sure is a confidence boost. But it’s not always the blessing people so often assume. It can also blind you to the fact that even if you’re smart, there are other people who are also smart. People you can learn from and that makes brain neurons grow new connections. For some of us that insight — unfortunately — comes late in life.

Nonsensforskning

9 October, 2017 at 08:57 | Posted in Education & School | 1 Comment

I Filosofiska rummet diskuterade Mats Alvesson, Ebba Lisberg Jensen och Tapio Salonen förra veckan kvaliteten på samhällsvetenskaplig forskning.

alvMycket av dagens samhällsforskning är meningslöst nonsens. Anledningarna till detta är så klart många, men en viktig faktor är att det inom akademin nuförtiden är så viktigt att producera mycket snarare än bra och betydelsefull forskning. En riktigt bra bok eller artikel väger lätt mot tio mer eller mindre ointressanta och irrelevanta nonsensartiklar publicerade i någon ‘vetenskaplig’ tidskrift när man söker tjänster eller försöker meritera sig. Resutaltet blir att det i bästa fall är en av hundra artiklar som läses av mer än de närmast sörjande och har någon i verklig mening nytt, intressant och betydelsefullt att säga. Resten är nonsens som hör hemma i papperskorgen.

Den akademiska byråkratiseringen

2 October, 2017 at 13:53 | Posted in Education & School | 1 Comment

Statsvetaren Patrik Hall vid Malmö presenterade statistik på DN Debatt gällande antalet anställda inom vissa yrkeskategorier i offentlig sektor och deras utveckling under perioden 2001-2013 …

page_1_thumb_largeJag blev nyfiken på hur det ser ut inom den svenska universitets-världen när jag läste Halls artikel. Känslan är nämligen att även svenska universitet lider av en växande byråkratisering, med ökande krav från den ”centrala administrationen” och underskott i assistenter och sekreterare nära den faktiska verksamheten, undervisningen och forskningen.

Varför har det då blivit så här? En viktig faktor är att rektorerna inte kan eller vill hålla emot eftersom de är helt beroende av sin egen administration. Vi kan därför inte lita på att rektorerna ska förmå att sätta igång ett förändringsarbete, även om de säkert inser problemet. Problematiken är förmodligen likartad inom andra administrationer …

Om inget görs är risken att byråkratiseringen blir en hämsko, och en rejält dyrköpt sådan, för svensk akademi.

Daniel Waldenström

Tror många av oss forskare inom akademin känner igen oss. Fler studenter och sämre forskningsförutsättningar. Allt färre gör själva jobbet. Men administrationen fortsätter att ohämmat växa. Inte utan att man stundtals funderar över vem som är till för vem …

Skolverket och segregationen

14 September, 2017 at 16:12 | Posted in Education & School | Comments Off on Skolverket och segregationen

Ett av Skolkommissionens övergripande förslag är att i skollagen ange att skolans huvudmän ska verka för en allsidig social sammansättning. Efter att ha konstaterat att utvecklingen mot ökade socioekonomiska skillnader mellan skolor är mycket oroande, avstyrker emellertid Skolverket förslaget. monkeyOrsaken är att det anses oklart vad ”allsidig social sammansättning” innebär. Det kan man anse, men då måste man också undra om inte även Skolverkets oro för ökade socioekonomiska skillnader vilar på oklar grund.

På grund av denna upplevda oklarhet anser Skolverket förslaget vara rättsosäkert och potentiellt diskriminerande … Det är svårt att tolka detta på annat sätt än att Skolverkes avfärdar hela idén om att det ska ligga i skolväsendets uppdrag att motverka den sociala skolsegregationen …

Skolverkets remissvar är verkligen häpnadsväckande. Myndigheten motsätter sig samtliga konkreta förslag till ändringar av dagens system för elevurval och detta utan att komma med några egna åtgärdsförslag. Inte ens några förslag till hur kommissionens åtgärder skulle kunna modifieras står att finna. Man motsätter sig dessutom att överhuvudtaget ge huvudmännen uppdraget att bry sig om den sociala skolsegregationen. Hållningen hade varit begriplig om Skolverket inte sett skolsegregationen som ett problem men så är inte fallet; myndighetens nye generaldirektör har till och med utnämnt den till en ödesfråga. Det märks inte i Skolverkets argumentation.

Jonas Vlachos

Framtidens universitetsutbildning

12 August, 2017 at 11:42 | Posted in Education & School | 1 Comment

I Universitetsläraren kunde man för inte alls så länge sedan — apropå den pågående debatten om studentgenomströmningen på våra universitet och högskolor —  läsa följande i sanning intressanta påpekande från en universitetslektor vid Luleå tekniska universitet:

För högskolans del gäller det att lägga energin på de studenter vi faktiskt har och acceptera att de inte är som vi själva var som studenter.

Att ingen tänkt på detta! Så enkelt. Så elegant. Det borde ju vem som helst kunnat räkna ut med röven och en bit krita. Logiken är glasklar — och videon nedan belyser på ett föredömligt sätt hur den kan omsättas i en framtida universitetsutbildning …

Om kvantitet och kvalitet i högskolevärlden

25 July, 2017 at 10:33 | Posted in Education & School | Comments Off on Om kvantitet och kvalitet i högskolevärlden

Den som kommer in på högskolan ska också gå ut med avlagd examen, anser regeringen. Enligt Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning, ska universitet och högskolor “se till att när man väl kommit in på sin utbildning, har sin behörighet, att man också får det stöd man behöver för att fullfölja sina studier”.

Det låter lite väl enkelt.

elite-daily-sleeping-studentHögskolelagens nuvarande formulering om att högskolorna ska “aktivt främja och bredda rekryteringen” ändras därför till “aktivt främja ett brett deltagande i utbildningen”, enligt det förslag som i veckan skickades ut på remiss.

Å ena sidan framställer Hellmark Knutsson förslaget som ett viktigt steg mot minskad social snedrekrytering. Å andra sidan beskrivs förändringen i remissen närmast som en formalitet, en anpassning av lagens bokstav till hur universitet och högskolor redan arbetar. Några ökade ekonomiska resurser ges utbildningsanstalterna heller inte av regeringen. Så vilket gäller?

Den sociala snedrekryteringen till högre utbildning har visat sig vara svår att komma till rätta med. Och visst är det viktigt att alla som vill studera och har förutsättningar att klara studierna också får chansen. Oavsett bakgrund.

Universitet och högskolor måste ge ett stöd avpassat efter studenternas skilda förutsättningar – inom rimliga gränser. Men det är inte självklart att den som blir antagen också har vad som faktiskt krävs. Det är länge sedan det behövdes toppbetyg för att komma in på universitet. I många fall räcker det att med nöd och näppe ha klarat gymnasiet.

Att ge sken av att det inte finns en motsättning mellan kvantitet och kvalitet är oseriöst. Lärare vid universitet och högskolor har länge uttryckt oro över att studenter är dåligt förberedda, har besvärande kunskapsluckor och svårigheter att uttrycka sig i skrift.

Sydsvenskan

2989556_1200_675Svenska universitet och högskolor brottas idag med många problem. Två av de mer akuta är hur man ska hantera en situation med krympande ekonomi och att allt fler av studenterna är dåligt förberedda för högskolestudier.
Varför har det blivit så här? Yours truly har vid upprepade tillfällen blivit approcherad av media apropå dessa frågor, och har då utöver ‘the usual suspects’ också försökt lyfta en problematik som sällan — av rädsla för att inte vara ‘politiskt korrekt’ — lyfts i debatten.

De senaste femtio åren har vi haft en fullständig explosion av nya studentgrupper som går vidare till universitets- och högskolestudier. Detta är på ett sätt klart glädjande. Idag har vi lika många doktorander i vårt utbildningssystem som vi hade gymnasister på 1950-talet. Men denna utbildningsexpansion har tyvärr i mycket skett till priset av försämrade möjligheter för studenterna att tillgodogöra sig högskoleutbildningens kompetenskrav. Många utbildningar har fallit till föga och sänkt kraven.

Tyvärr är de studenter vi får till universitet och högskolor över lag allt sämre rustade för sina studier. Omstruktureringen av skolan i form av decentralisering, avreglering och målstyrning har tvärtemot politiska utfästelser inte levererat. I takt med den eftergymnasiala utbildningsexpansionen har en motsvarande kunskapskontraktion hos stora studentgrupper ägt rum. Den skolpolitik som lett till denna situation slår hårdast mot dem den utger sig för att värna — de med litet eller inget ‘kulturkapital’ i bagaget hemifrån.

Mot denna bakgrund är det egentligen anmärkningsvärt att man inte i större utsträckning problematiserat vad utbildningsexplosionen i sig kan leda till.

gaussEftersom vi för femtio år sedan vid våra universitet utbildade enbart en bråkdel av befolkningen, är det ingen djärv gissning — under antagande av att ‘begåvning’ i en population är åtminstone approximativt normalfördelad — att lejonparten av dessa studenter ‘begåvningsmässigt’ låg till höger om mittpunkten på normalfördelningskurvan. Om vi idag tar in fem gånger så många studenter på våra högskolor och universitet kan vi — under samma antagande — knappast räkna med att en lika stor del av dessa utgörs av individer som ligger till höger om normalfördelningskurvans mittpunkt. Rimligen torde detta — ceteris paribus — innebära att i takt med att proportionen av befolkningen som går vidare till högskola och universitet ökar, så ökar svårigheterna för många av dessa att uppnå traditionellt högt ställda akademiska kravnivåer.

Här borde i så fall statsmakterna ha ytterligare en stark anledning till att öka resurserna till högskola och universitet, istället för att som idag bedriva utbildningar på mager kost och med få lärarledda föreläsningar i rekordstora studentgrupper. Med nya kategorier av studenter, som i allt större utsträckning rekryteras från studieovana hem, är det svårt att se hur vi med knappare resursramar ska kunna lösa dilemmat med högre krav på meritmässigt allt mer svagpresterande studenter.

Dick Harrison — rätt för en gångs skull

3 February, 2017 at 19:59 | Posted in Education & School | Comments Off on Dick Harrison — rätt för en gångs skull

bildDick Harrison är en tyckmyckentrutad, pompös, och mediekåt professorskollega för vilken jag har hyser en nästintill obefintlig uppskattning.

Men här — i Eric Schüldts fina SVT programserie Idévärlden — har han helt rätt i sin beskrivning av dagens anti-bildningselände i svensk universitetsvärld. Bra rutet Dick!

Next Page »

Create a free website or blog at WordPress.com.
Entries and comments feeds.