Politiska reformer bakom ökade ojämlikheten

3 Apr, 2020 at 18:38 | Posted in Economics | 1 Comment

Både den rikaste och den fattigaste tiondelen av befolkningen sticker ut i statistiken, men det finns även skillnader inom dessa grupper. Under 70-talet minskade de rikaste 10 procentens andel av inkomsterna från omkring en fjärdedel till en femtedel, men har sedan 1980 knaprat sig tillbaka. Den rikaste procentens andel har däremot nästan fördubblats till cirka 7 procent av landets samlade inkomster. Det mesta av ökningen står kapitalinkomsterna för, en inkomst som kommer av sparat kapital snarare än arbete.

loDet beror på marknaden, men även 80-talets avregleringar (privatisering av statliga bolag) och andra politiska reformer. Redan 1991 sänktes skatten på kapitalinkomster, vilket gör det lönsammare att ta ut vinster som utdelning i stället för lön. Under 00-talet avskaffades skatterna på arv och gåvor, förmögenhet och fastigheter.

Jobbskatteavdragen och det ökade värdet av bostäder och bostadsrätter har spätt på ökningen mellan de rikaste och de fattigaste ytterligare. En effekt är att utdelningarna i onoterade fåmansbolag har ökat. För sådana är skatten 10 procentenheter lägre än i börsnoterade bolag.

– Det finns ett enormt incitament för ägare av fåmansbolag att ta ut sina inkomster som utdelning i stället för lön. De går primärt till människor i den övre delen av inkomstfördelningen. Och samtidigt som kapitalinkomsterna i toppen ökat så har de som saknar jobb halkat efter i relativa termer, säger Håkan Selin, docent i nationalekonomi och verksam vid IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Mats Karlsson / Forskning.se

1 Comment

  1. Jag har i stället gått igenom varför den fattigaste gruppen har blivit så mycket fattigare. Men visst beror även det på politiska reformer.

    Först och främst avskaffandet av den svenska Grundlagens krav att det särskilt skall åligga det allmänna att trygga rätten till arbete och dess ersättning med jämviktsarbetslösheten, bestämd och framreglerad av den därför befriade Riksbanken (regleringen enligt förment vetenskapliga beräkningsbara modeller har lett till en del nationalekonomisk fars. Som när Lars EO Svensson ansåg sig ha räknat fram en riktigare kurva och trodde att riktigheten skulle ha någon betydelse https://ekonomistas.se/2013/09/02/facit-for-penningpolitiken-for-lag-inflation-for-hog-arbetsloshet-och-nagot-hogre-inte-lagre-skuldkvot/ i stället deklarerades från myndigheterna att jämviktsarbetslöshetens nivå inte går att fastställa ens i efterhand)

    Över till nedregleringen av den lägsta inkomstdecilens inkomster. Jag räknade på detta 2012 så jag minns inte allt, men ansatsen att räkna omfattningen av tillgängliga försörjningstillfällen dividerat med befolkningen har visat sig fuktbar http://www.fredtorssander.se/fredpress/2012/05/28/fattiggorandets-metod-b/


Sorry, the comment form is closed at this time.

Blog at WordPress.com.
Entries and comments feeds.