Så här löser vi skoleländet

15 May, 2019 at 00:04 | Posted in Education & School | 2 Comments

Ett skäl att rikta ett statsbidrag till lärarassistenter kan vara att staten vill tillföra mer resurser till skolan. Eftersom kommunerna är självständiga är emellertid detta ett rätt hopplöst sätt. Inget hindrar kommunen från att helt enkelt stuva om i skolbudgeten så att mer resurser läggs på de assistenter som kommer med statsbidrag, samtidigt som skolbudgeten hålls konstant. I så fall är det enda man åstadkommer att skolor tvingas till suboptimala lösningar för att kommunen ska kunna ta del av statsbidraget.

skolpengOm staten vill få kommunerna att lägga mer resurser på skolan vore en bättre lösning höja de generella statsbidragen. Sådana bidrag riskerar att användas till helt andra syften än att öka skolornas anslag men detta är svårt att komma ifrån när huvudmännen är självständiga. Det är också viktigt att minnas att exakt samma mekanismer gäller sänkta statsbidrag; det är därför svårt att hindra kommuner från att kompensera minskade statsbidrag till äldreomsorg och vuxenutbildning genom att dra ner på skolornas anslag. Samma skolor vars anslag nu alltså delvis ska reserveras för assistenter som de har svårt att finna produktiva sysslor för.

Jonas Vlachos / Ekonomistas

Jo men visst kan man försöka trixa med de här lösningarna om man vill. Men varför göra saker och ting svårare än nödvändigt? För det finns ju en väldigt myckert enklare — och bättre — lösning.

Låt oss tala. Och tala tydligt! Det vi idag kan se av kommunaliseringens och friskolornas konsekvenser borde leda till krav på att staten återtar ansvaret för svensk skola. Vad som behövs är att vi avskaffar det kommunala huvudmannaskapet för svensk skola. Kjell-Olof Feldt, Ingvar Carlsson och Göran Persson var med om att på 1980-talet driva fram ett beslut som fick en lång tradition inom arbetarrörelsen kring skapande av en likvärdig skola att fullständigt kapsejsa. Det är hög tid att rätta till detta monumentala misstag. Och då räcker det inte med lama förslag om generella eller öronmärkta statsbidrag.

imagesEn av den svenska skolans dödgrävare satt i riksdagen för mer än trettio år sedan och rimmade på temat ”ett jävla skit” som man ”baxat ända hit”. Samma sak kan sägas om friskolor och kommunaliseringen av svensk skola. Det är dags att sätta stopp nu. Friskolor och den kommunaliserade skolan har baxat färdigt!

2 Comments »

RSS feed for comments on this post. TrackBack URI

  1. Bra rutet, Lars!

  2. Vi har mycket att lära av Chile om det fria skolvalet-Per Kornhall ,Skolvärlden
    17 maj 2019

    “Att åka till Chile och prata om skolreformer är verkligen som att åka till ett spegelland till Sverige. Systemet och de politiska diskussionerna är så oerhört lika.

    Men så var Chile också det enda land som tillsammans med oss på allvar testade Rose och Milton Friedmans idéer om skola som en marknad med vinstintressen.

    I Chiles fall var det eftersom amerikanska ekonomer efter den USA-stödda alliansen fick tillgång till en experimentverkstad för sina idéer (som professor Allejandro Carrusco uttryckte det för oss när vi träffades här i Chile). I Sverige skedde det tio år senare av en av samma ideologi och USA inspirerad ung Carl Bildt och hans regering.

    Skillnaden är nu att Chile har ändrat riktning. Detta efter att konsekvenserna blev tydliga genom forskning och efter en folklig opinion med två stora vågor av studentprotester 2006 och 2011.

    Forskningen och protesterna gav den förre presidenten Michelle Bachelet det stöd hon behövde för att göra en del förändringar i systemet. Man införde en lag som i korthet (och förenklat) innebär:

    Förbud mot vinster i skolsystemet. Den skola som ville ha tillgång till den statliga skolpengen måste visa att pengarna går till verksamheten på skolan och inget annat. Det vill säga det är inget förbjud mot att gå med vinst, men ett förbud att ta ut pengarna ur verksamheten. Man begär också att skolan ska äga sina egna lokaler så att man inte hämtar ut pengar ur verksamheten genom hyror. På sikt tar man också bort möjligheten till skolavgifter genom att staten långsamt höjer skolpengen.
    Ändringar i skolvalssystemet. Istället för att alla föräldrar gick till den skola där man ville ha sitt barn och dessa i sin tur kunde välja de elever man ville infördes en central antagning där alla hade samma rätt och tillgång till alla skolor. Platser fördelades sedan efter de preferenser man angivit med olika förtursregler för syskon med mera. Systemet användes förra året i hela Chile utom i Santiago och införs i år också där. (Santiago har 6 av Chiles 18 miljoner invånare).
    Förändringar i villkor för lärare på de offentliga skolorna. En 30-procentig löneförhöjning, garanterad fortbildning och begränsad undervisningsplikt.
    Bakgrunden till detta var en oerhört tydlig socioekonomisk segregation i skolsystemet. På grund av det extrema systemet (= som i Sverige) har segregationen i Chile också genererat viktiga resultat för den internationella forskarvärlden om effekterna av skolval och olika styrningsmekanismer.

    Det här med forskning och dess ställning i samhället är ett perspektiv som är intressant när man är här i Chile. Det är uppenbart att forskare under de senaste åren har fått spela en stor roll både i medias rapportering, politisk debatt och i det politiska hantverket.

    Forskare blir regelbundet inbjudna att genomföra hearings och informera i parlament och motsvarande, och media frågar dem om deras åsikter. De har också direkta ekonomiska incitament inbyggda i finansieringen av forskningsinstitut att de ska delta i både debatt och ge underlag för politiska beslut.

    Vi har något att lära (eller snarare att lära om) här. Så var situationen mycket mer under den tid som grundskolan byggdes upp under andra mitten av förra seklet i Sverige.

    Spegel förresten? Det var nästan skrattretande att se en bild från den nuvarande presidentens kampanj. Där anklagades det nya skolvalssystemet för att ersätta skolvalet med en tombola. Och i hans kampanj visades en bild på ett barn fastspänt på ett stort tombolahjul (Scrolla ner på den här hemsidan så får du se den. Det är en direkt parallell till Jan Björklunds vilseledande tweet natten innan den svenska Skolkommissionen offentliggjorde sin rapport 2017. Väl medveten om vad han gjorde fick han mediasverige att köpa hans spinn att Skolkommissionen föreslog lottning till skolor i Sverige.

    Men vad kommissionen föreslog var lottning som en sista urvalsgrund till översökta skolor. Detta som ett sätt att göra antagningen mer rättvis. Men rättvisa blev lotteri i Björklunds medvetna missuppfattning. Vad den chilenske presidentkandidaten gjorde kallade en amerikansk forskare vi träffade här i Chile för ”fake news”, och det var det också när Björklund försökte punktera Skolkommissionens balanserade och rättvisa förslag.

    Jag tycker inte det är så vi ska fatta beslut om sådana här saker i Sverige. Just nu har vi mycket att lära av Chile. Ett land som med så mycket tuffare förutsättningar agerar mer rationellt än vad vi gör.”
    https://skolvarlden.se/bloggar/kornhall/vi-har-mycket-att-lara-av-chile-om-det-fria-skolvalet


Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

Blog at WordPress.com.
Entries and comments feeds.