Friskolorna och segregationen

26 Mar, 2013 at 14:12 | Posted in Education & School | 13 Comments

Förre chefredaktören och friskoleivraren Hans Bergström hade häromdagen en synnerligen illa underbyggd artikel på newsmill där han påstod att svenska friskolor minskar segregationen.

Sten Svensson – tidigare chefredaktör på Lärarnas tidning – svarar på detta grodors plums och ankors plask med ett välargumenterat inlägg i dagens newsmill:

Under sin tid som chefredaktör för Dagens Nyheter bedrev Hans Bergström en exempellös svartmålning av den svenska skolan. Den var slapp, flummig kunskapsfientlig och usel på alla upptänkliga sätt …

Nu har vi precis den skola som Bergström har strävat efter och ändå är det inte bra. Elevresultaten faller och allt flera forskarrapporter visar att den svenska skolan är på väg åt helt fel håll …

Bergström försöker bevisa att den svenska skolan inte är segregerad och att segregationen inte har ökat på grund det fria valet och de fristående skolorna. Han talar mot bättre vetande.

I Skolverkets rapport om skolans likvärdighet, som kom förra året, kan man läsa:

”Spridningen mellan skolors genomsnittliga resultat har ökat markant. Mellanskolsvariationen, det mått som används för att beskriva hur mycket resultaten skiljer sig mellan olika skolor, har från en i ett internationellt perspektiv låg nivåer mer än fördubblats sedan slutet av 1990-talet. 2011 låg mellanskolsvariation på över 18 procent enligt betygen. De internationella PISA-undersökningarna visar på samma utveckling. Även spridningen i resultat mellan elever har ökat men inte i samma omfattning som ökningen mellan skolor.” (Likvärdig utbildning i svensk grundskola? Rapport 374. 2012.)

Enligt skolverket har de ökade skillnaderna flera orsaker. En del förklaras med att eleverna är segregerade efter socioekonomiska grunder och en annan del förklaras av att eleverna segregeras efter grunder som inte syns i statistiken.

”Skolorna verkar däremot bli mer och mer segregerade efter egenskaper som inte visar sig i den vanliga statistiken, till exempel att mer studiemotiverade elever (oavsett socioekonomisk bakgrund) i större utsträckning tenderar att utnyttja det fria skolvalet och söka sig till skolor där det finns många andra studiemotiverade elever. På så sätt blir eleverna mer sorterade efter resultat och dolda egenskaper än efter konventionella mått på socioekonomisk bakgrund.”

Skolverket bedömer att likvärdigheten i den svenska grundskolan har försämrats och att ”Valfrihets- och decentraliseringsreformerna i början av 1990-talet har med stor sannolikhet bidragit till denna utveckling även om andra faktorer också kan ha spelat en viss roll.”

Efter sin tid som chefredaktör för Dagens Nyheter har Hans Bergström varit verksam inom friskolebranschen som delägare i ett skolbolag. Han tillhör därmed den grupp som tjänar pengar på en segregerad skola. Skolbolagens vinster kommer till stor del från att de har låg lärartäthet. Om aktiebolagsskolorna, trots låg lärartäthet, har hyfsade elevresultat beror det på att de har ett positivt elevurval. Eleverna har i större grad välutbildade föräldrar som kan stötta sina barn på olika sätt. Som skolverket visar ovan får de också välmotiverade och försigkomna elever som inte har välutbildade föräldrar. Skulle bolagsskolarna ha samma elevunderlag som en ordinär förortskola vore det omöjligt att få goda elevresultat med låg lärartäthet. Skolbolagens vinster kräver således en positivt segregerad skola och vinsterna driver på skolsegregationen.

Hans Bergström kritiserade hårt den gamla sammanhållna och likvärdiga skolan och hans mål var att avskaffa den. Nu är det genomfört och den likvärdiga skolan är avskaffad. Det har varit bra för Hans Bergström och friskolebranschen som kunnat tjäna pengar på systemet men för skolan och eleverna har utvecklingen varit katastrofal.

När det gäller frågan om friskolornas effekt på den svenska skolans kvalitet pekar yours truly i en artikel på Skola och samhälle (längre version här) att det mesta av forskningen tyder på att det inte går att fastslå att friskolorna haft en positiv inverkan.

Så segregationen ökar och kvaliteten ökar inte – vad ska vi då ha friskolorna för? Att bolagsskolornas ägare och direktörer skor sig på våra skattepengar är räcker inte som argument.