Starka argument att förstatliga skolan

9 Jan, 2014 at 14:38 | Posted in Education & School | Comments Off on Starka argument att förstatliga skolan

Sänkta resultatkrav
Även om de nationella målen reduceras till några få, statistiskt uppföljningsbara mål, skulle dessa kunna få en starkt styrande effekt om de nationella kravnivåerna som åtföljer målen även blir kommunala kravnivåer. Som intervjuerna tydligt visar är så inte fallet. Den kommunala hanteringen innebär i de studerade kommunerna en väsentlig sänkning av kravnivån; en nivå som är olika från kommun till kommun. Detta illustreras i agerandet utifrån informationen om att inte alla elever når de grundläggande kunskaps-kraven, det vill säga inte erhåller slutbetyg i ämnet. Istället för att hävda den nationella kravnivån som innebär att samtliga elever ska ges förutsättningar att nå målen, sänks den kommunala målnivån. För att värdera kommunens resultat används riksgenomsnittet för landets kommuner som bedömningsreferens. Främst bestäms dock målnivån av den kommunala traditionen, det vill säga var nivån brukar ligga i kommunen. De nationella måldokumentens kravnivåer beskrivs mer ha en visionär funktion, något som förhoppningsvis kan uppnås på lång sikt. Intervjuerna indikerar att den statliga styrfunktionen i praktiken har övertagits av SKL:s Öppna jämförelser. Detta stöds av forskning, som har uppmärksammat problemet med att lokala preferenser slår ut nationellt ställda kriterier, vilket kan leda till att de nationella kriterierna inte beaktas i det lokala beslutsfattandet …

Huvudmannens ansvarstagande har belysts ur tre statliga styrperspektiv; juridisk, ekonomisk och normativ styrning. Studien har visat exempel på att statens juridiskt reglerade förstärkning av huvudmannaskapet för skolan till kommunen inte uppfattas och tolkas enligt det uppdrag som ges i skollagen. Statens överlåtande till kommunen att ge förutsättningar och bedöma behovet av ekonomiska resurser för att skolverksamheten ska nå de nationella målen, kan inte alltid sägas ha hanterats på ett ändamålsenligt eller likvärdigt sätt. Statens starkast betonade styrning, att styra genom att normativt fastställa de mål som skolverksamheten ska uppnå samt även ge riktlinjer för verksamhetens kvalitet, har försvagats genom att de anpassats till kommunens egna normer för verksamheten. Statens olika former av resultatuppföljning, information och uppmaningar till kommunerna för att stärka den normativa styrningen i styrdokumenten har inte medfört bestående förbättringar i form av ökad kvalitet i verksamheten eller ökad måluppfyllelse …

Nationella mål sorteras bort och nationella kravnivåer sänks
Intervjuerna visar att det finns en problematik som innebär att politikerna ser de nationella målen för skolan mer som ambitiösa visioner än som underlag för styrning av sin skolverksamhet. Målen i läroplanen är avsedda att vara en utgångspunkt för huvud-mannen, dels för att skapa en ändamålsenlig skolverksamhet, dels för att bedöma de uppnådda resultaten. Om resultaten visar att målen inte uppnås, är det huvudmannens ansvar att vidta åtgärder som höjer kvaliteten i skolverksamheterna genom bland annat omfördelning av resurser och förändring av organisationen. Genom ett gemensamt nationellt måldokument vill staten garantera likvärdigheten och kvaliteten i landets skolor.

Den olikhet som finns mellan landets kommuner kan förklaras av att varje kommun istället för de nationella styrdokumenten har en egen uppsättning mål som utgångspunkt för sin styrning av skolan. Vissa statistiskt lätt mätbara mål väljs ut och blir, tillsammans med kommunala mål för verksamhetens genomförande, de mål för skolan som gäller i kommunen. Det är dessa av kommunledningen formulerade mål som styr inriktningen hur skolnämnden ska fullgöra uppdraget. Det är även dessa mål som följs upp i den kommunala utvärderingen.

Kommunens ansvar inför staten att skapa sådana förutsättningar att de statliga målen för skolan kan uppnås är diffust uppfattat. I praktisk handling underordnas de statliga kraven den kommunala prioriteringen. Att skolverk- samhet kan fortgå år från år trots kvarstående bristande måluppfyllelse, kan bidra till att situationen inte uppfattas som alarmerande, utan snarare som något normalt och därmed i praktiken acceptabelt.

Kommunalt huvudmannaskap i praktiken