Yours truly i MMT intervju

17 Apr, 2019 at 22:43 | Posted in Economics | 3 Comments

Flamman (F): Först och främst, vad är MMT?

Lars Pålsson Syll (LPS): I grunden är det en reaktion på sättet som pengar och hur de skapas beskrivs i den traditionella ekonomiska litteraturen. Där beskrivs pengar som något som man sparar genom att sätta in dem på banken, och som banken i sin tur kan låna ut genom att skapa krediter. Bankernas pengaskapande förutsätter alltså att privata individer sparar. Lars-Pålsson-Syll_avatarMen den idén är fullständigt fel, det är inte så pengar fungerar. Speciellt inte i en ekonomi där den monetära basen av sedlar och mynt bara utgör någon enstaka procent av de pengar som är i omlopp. Det som MMT lyfter fram är att pengar skapas ”ex nihilo” som man säger, det vill säga ur tomma intet. Banken trycker på en knapp och skapar ett lån och skapar därmed också nya pengar. Det är alltså lån som skapar pengar och inte tvärtom. Det är den stora skillnaden.

F: Vilka är de politiska implikationerna av detta?

LPS: Vi inom MMT menar att bankerna på detta sätt får en otrolig makt över ekonomin. De har ett egenintresse av att skapa en massa krediter genom lån som de sedan kan göra vinster med eftersom de betalar en lägre ränta än vad de lånar ut till. Det är detta räntenetto som bankerna lever på. I en modern ekonomi skapar det rätt perversa böjelser hos bankväsendet eftersom de hela tiden vill få krediterna att expandera vilket i sin tur leder till fastighetsbubblor och så vidare, vilket i förlängningen ökar risken för finansiella kriser. Det var det som min gamle lärare Hyman Minsky, som också är en av inspirationskällorna för MMT, varnade för redan på 1960- och 1970-talet.

F: MMT brukar beskrivas som ett sätt att bedriva expansiv ekonomisk politik genom att man helt enkelt skapar nya pengar som staten sedan får tillbaka via skatteuppbörden. Detta eftersom ett land som har en suverän valuta inte kan gå i konkurs. En förutsättning är dock att landet har sin egen valuta.

LPS: Ja, det blir mer komplicerat om man inte har en egen suverän valuta, som euroländerna. Grunden för bankernas makt är att de kan skapa pengar som de vet att alla är intresserade av, därför att alla människor måste betala skatt. I Sverige görs det i svenska kronor. Enligt MMT är anledningen till att man kan skapa pengar att man måste betala skatt i just kronor. Annars hade människor ju kunnat betala varandra i vilka valutor de vill. Jag forskade tidigare om alternativa valutor och här i Malmö fanns det något som hette Möllevångsdollar. Sådant kan fungera i liten skala där människor har förtroende för varandra. Men problemet med alternativa valutor är att du inte kan betala din skatt med dem. Därför är kronorna de enda riktiga pengarna i Sverige. Och det är därför som bankerna har makten att via lån skapa pengar …

F: Vad skulle hända med inflationen om man bedrev MMT-politik?

LPS: Många hävdar att inflationen skulle  bli lägre därför att man inte ­längre skulle föda bankernas låneverksamhet som späder på finansiella bubblor. Det skulle göra att inflationstakten saktar ned. Men det beror på vilken inflation man pratar om. Det vanliga inflationsmåttet är konsumentprisindex. Men vi har så mycket annat i dag som tyvärr är viktigare än konsumtionen. Finanssektorn har tagit över en jättedel av ekonomin och förändringarna som sker på deras tillgångsmarknader finns inte med i de vanliga inflationsmåtten. Så om man skulle ge mer pengar till vanligt folk skulle deras köpkraft öka, och eftersom de konsumerar en stor del av sina inkomster så skulle efterfrågan på traditionella konsumtionsvaror öka. Och därför kan man hävda att inflationen skulle stiga. Men samtidigt kan man säga att mindre pengar skulle bli över till finanssektorn, som i huvudsak har drivit på inflationen. Därför menar MMT:are att man skulle kunna hålla inflationen i schack. Om Riksbanken tar över penningverksamheten kan man enklare reglera inflationen än vad som är möjligt i dag. Tvärtom mot vad det står i läroböcker i ekonomi så är det ju Riksbanken som i dag anpassar sig efter affärsbankernas lånebehov och inte tvärtom. En förutsättning för detta är dock att Riksbankens nya valuta helt ersätter affärsbankernas kronor.

Dock vill jag tillägga att det här inflationsspöket känns lite larvigt i våra tider där det inte är inflationen utan deflation som är problemet. Vi har ju inte ens fått upp inflationen till Riksbankens tvåprocentsmål. Då vore det väl bara bra om vi nådde det målet? Sedan menar vi keynesianer också att det målet i sig är satt för lågt. Egentligen vore det bättre om den låg på tre-fyra procent så att ekonomin fick lite svängrum …

Jonas Elvander / Flamman

3 Comments

  1. Fast vi vet ju också att banker måste finansiera sin utlåning med in- och upplåning. I glappet mellan finansiering och utlåning kan ju bankerna gå med tillfälliga underskott, vilket kan öka den totala utlåningen, som i sin tur skapar inlåning hos främst andra banker, som i sin tur lånar ut dessa medel till den bank som skapade lånet i “första steget”. Inlåningen kommer ju BÅDE av denna mekanism, OCH av att bankerna har inlåning av en allmänhet som sparar en del av sina inkomster.

  2. ”F: MMT brukar beskrivas som ett sätt att bedriva expansiv ekonomisk politik genom att man helt enkelt skapar nya pengar som staten sedan får tillbaka via skatteuppbörden.”

    Man måste skilja på MMT som en förklaring av hur penningsystemet fungerar och vilka ramar det kan ge för den ekonomisk politik man vill driva.
    När Fed, BoE, Deutche Bundesbank m.fl. numer verifierar att penningsystemet fungerar som MMT pionjärerna sen länge sagt bör man inte få för sig att de på minsta sätt delar en del progressiva MMT pionjärernas åsikter om hur denna kunskap skulle kunna användas för alla medborgares bästa.
    Precis som Keynes m.fl. insikter om hur makroekonomi fungerar kan användas av både höger och vänster för att uppnå sina ekonomiska mål.

    Jag för intrycket att ”F” tror att staten skulle behöva få ”tillbaka” dessa skapade pengar för att finansiera sina köp av medborgarnas arbete och tjänster. Grunden i MMT är att skatter för finansiering är helt irrelevant, skatter har andra syften. Inte minst att reglera inflation, har man stor offentlig sektor måste mer köpkraft dras in från medborgarna för att det inte ska bli för stor konkurrens om de tillgängliga reala resurserna.
    MMT ger inte möjlighet att köpa reala resurser som inte finns.
    Politiskt handlar det om viljan att sluta det gap mellan det gap som troligen finns mellan utnyttjandet av tillgängliga reala resurser och vad som är möjligt.
    Ett ”glapp” som skapats av den nyliberal ekonomisk modellen för att hålla möjlig ekonomisk demokrati i schack. De som skaffat sig övertaget i denna modell kommer inte att frivilligt ge upp detta. Vårt samhälle ser inte ut som det gör p.g.a. bristande kunskap och insikter, det ser ut som det gör p.g.a. olika intressen vill skapa makt och inflytande för sig.

  3. Krediten skapar sin egen inlåning, så länge det är kvar på samma bank behövs ingen ”finansiering”. Men låntagaren kanske betalar någon som har konto på annan bank och vid dagens slut måste bankerna balansera när de summerat flödena in och ut på inlåningskontot. Har de minus lånar de på interbank marknaden, någon annan där borde ha plus. Om det nu inte skulle finnas slantar där får de låna hos centralbanken, som garanterar betalningssystemet. Centralbanken är någon räntepunkt högre för att styra så bankerna sköter detta på interbank marknaden.
     
    I goda tider när bankerna anser att det finns många kreditvärdiga och de alla skapar krediter/”inlåningsslantar” ökar kredit-penningvolymen. När det går åt andra hållet kan det ju hända att någon kommer att sitta med Svartepetter. Som MMT folket tidigt sa, sk reservkrav är irrelevanta för att reglera bankernas möjlighet att skapa krediter, det kan bara göra krediten lite dyrare.
     
    Det är kraven på eget kapital och vilken sort som begränsar banken. Men även tillgången på detta expanderar med goda tider och mer pengar.
    Bara centralbanken kan skapa pengar ensidigt där den balanserande bokföringskolumnen är irrelevant.
     
    MMT tidigt att centralbanken inte kan reglera penningmängden, som Friedman hävdade, i ett system där banker skapar kreditpengar. Friedmans idéer praktiserades på 80-talet. Först avreglerade de bank o finans sen stod Feldt & RB och kliade sig i huvudet och undrade varför penningmängden inte betedde sig som den ”borde”.


Sorry, the comment form is closed at this time.

Blog at WordPress.com.
Entries and comments feeds.