Veckans dumstrut — finansminister Magdalena Andersson

16 Mar, 2019 at 09:07 | Posted in Economics | 2 Comments

Redan nu frågar sig ekonomer vilka motiv regeringen har för att inte satsa mer och låna mer, särskilt som räntorna ligger under nollpunkten och alla ser att Sverige behöver rejäla investeringar i allt från infrastruktur till vård och välfärd.

dumstrut1Men en intervju med affärstidningen Bloomberg har dock finansminister Magdalena Andersson sagt att hon kommer att ha en bra förklaring till att hon inte öppnat plånboken. Det blir spännande att höra den, inte minst för socialdemokratiska politiker och väljare runt om i landet.

De lär inte vara nöjda med skicket på vägarna, längden på vårdköerna eller storlekarna på förskolans barngrupper. Att socialförsäkringarna inte håller måttet, tågen står stilla, pensionerna är låga och ungdomarna inte har någonstans att bo jublar ingen över …

Frågan Magdalena Andersson till slut måste svara på är varför en socialdemokratiskt ledd regering under fem år låtit bli att göra av med pengar, trots att alla sett att behoven finns.

Daniel Swedin / Aftonbladet

Det verkar än en gång som om före detta studenter från Handelshögskolan i Stockholm har rejäla kunskapsluckor. Kanske borde man sluta lära ut monetaristiskt Chicago-nonsens från 70-talet och istället följa med i teoriutvecklingen. Lite ‘functional finance’ och MMT kanske inte skulle skada även på maktelitens lekskola …

Den ­svenska utlandsskulden är historiskt låg och statsskulden ligger snart under 30%.

Ett lands statsskuld är sällan en orsak till ekonomisk kris, utan snarare ett symtom på en kris som sannolikt blir värre om inte underskotten i de offentliga finan­serna får öka.

Med tanke på de stora utmaningar som Sverige står inför är finansministerns tal om ansvar för statsbudgeten minst sagt oansvarigt. I stället för att ”värna om statsfinanserna” borde rege­ringen se till att värna om samhällets framtid.

2 Comments

  1. Man skulle kunna misstänka att det underliggande skälet för Magda är idéer om sk jämviktsarbetslöshet. Jag kan inte de senaste från instituten som producerar dessa men för några år sen var det ganska nära då aktuell arbetslöshet. Det blir ett krux där för finansen och Riksbanken, den förra ska bromsa medan den senare ska sänka kronan med minusräntor.

    Magdas första budget (som fälldes) aviserade ökad arbetslöshet och bromsad tillväxt. Så den “lågkonjunktur” som per capita kulminerade 2015 var i praktiken ett verk av Alliansen.

    I en senare budget, om det var 2018 el 17 kommer jag inte ihåg, la hon ut texten om hur bank/finans handlade om att förmedla sparares tillgångar till lån/krediter. Detta efter att flera centralbanker och inte minst BoE och Bundesbank i rapporter förklarat hur banker skapar pengar när krediter skapar sin egen inlåning.

    Iofs förklarade väl Keynes mfl liknande för länge sen med att investeringar skapar sitt eget sparande.
    Detta måste ha gått Magda helt förbi och inte minst hela den sk vänstereliten, som Swedin m.fl. de resonerar helt inom den den nyliberala ekonomiska kontexten.

    Inför valet 2014 fick Magda frågan (ETC) om inte det stora offentliga finansiella nettoöverskottet skulle kunna användas för typ samhällsinvesteringar. Det tyckte hon inte, hon menade att dessa överskott var bra för det stimulerade börsen och de finansiella spekulationsmarknaderna. Iofs sa hon inget om “spekulation”, men det är ju vad de är.

    Summa summarum för Magda är subvention av div medelklass konsumtion som städning, nya kök mm viktigare än samhällelig infrastruktur som vägar, utbildning och vård. Om nu ökade investeringar skulle riskera dra upp efterfrågan för mycket.

  2. Även om nu blomberg-artikeln med uttalande från div svenska ekonomer stödjer Swedin så är ändå resonemangen bakvända. De utgår från det påhittade regeln relativ offentlig skuld samt låga räntor just nu, skapade av Riksbanken.
    Nivån på den offentliga ”skulden” i den egna valutan borde vara irrelevant, om den är 0% eller 100% är ointressant, det som gäller är hur folkhushållets ekonomi påverkas. Typ inflation och faktiskt kapacitetsutnyttjande.

    Den stora invandringen har nog dragit på oss ett strukturellt arbetslöshetsproblem, som inte går att stimulera bort på något enkelt sätt. Där skulle nog en sk jobbgaranti typ MMT kunna ha gjort större nytta än jobbcoacher och subventionerade löner som förstör konkurrenssituationen på den privata service-marknaden.
    Frisk och arbetsför, så har samhället alltid ett jobb till dig. Passar inte det så får du klara dig på egen hand.

    Jag kommer ihåg i min ungdoms 70-tal hur SVT visade bilder på små nyfödda med en stor penninghög bredvid sig, så mycket är den lille krabaten skyldig utlandet!

    Att sen Grassman desavouerade dessa påhitt passerade obemärkt. Utlandslånen då handlade om de svenska storföretagen som expanderade internationellt på ett framgångsrikt sätt. Alltså det var inte svenska folket, och de nyfödda, som lånat i utlandet.
    Ryssland rapporterade för några år sen om rekordlåg utlandsskuld, men så har de inte heller speciellt många internationella koncerner.
    Vad är då den låga “svenska” utlandsskulden ett tecken på? Hur relaterar detta till svenska storföretag? En varningssignal?
    Sverige ligger mycket högt i privat belåning enl. BIS statistik. Men det är inte de beramade bostadslånen som är det stora utan icke finansiella företags belåning som drar upp rejält. Men de stora bankernas utlandsupplåning är mycket hög relativt BNP.


Sorry, the comment form is closed at this time.

Blog at WordPress.com.
Entries and comments feeds.