Deutschlands Schulen brauchen eine grundlegende Reform

25 Oct, 2018 at 08:35 | Posted in Education & School | Comments Off on Deutschlands Schulen brauchen eine grundlegende Reform


Michael Hudson — life and thought of an MMT’er

24 Oct, 2018 at 20:56 | Posted in Economics, Politics & Society | 4 Comments


Absolutely fabulous. A must-watch.

Is democracy only for the rich?

24 Oct, 2018 at 20:50 | Posted in Politics & Society | 1 Comment


Wren-Lewis insults medical science

23 Oct, 2018 at 17:48 | Posted in Economics | 5 Comments

In a discussion today on twitter one discussant was questioning if economics really could be considered a science, adding that in physics — contrary to economics — “there are no different school of thoughts on ‘Newton’s Laws of Motion’. To this Simon Wren-Lewis answered:

Exactly the same is true of mainstream economics. There are also groups who cannot live with the mainstream who form schools of thought, like MMT. But mainstream economics is a science, like medicine.

But that is simply not true as Steve Keen also notes in a reply to Wren-Lewis. Economics is in no way a science similar to physics, Newtonian mechanics or medicine!

‘Laws’ in economics only hold ceteris paribus. That fundamentally means that these laws/regularities only hold when the right conditions are at hand for giving rise to them. Unfortunately, from an empirical point of view, those conditions are only at hand in artificially closed nomological models purposely designed to give rise to the kind of regular associations that economists want to explain. But, really, since these laws/regularities do not exist outside these ‘socio-economic machines,’ what’s the point in constructing these non-existent laws/regularities? When the almost endless list of narrow and specific assumptions necessary to allow the ‘rigorous’ deductions are known to be at odds with reality, what good do these models do?

Take ‘The Law of Demand.’

Although it may (perhaps) be said that mainstream economics had succeeded in establishing The Law – when the price of a commodity falls, the demand for it will increase — for single individuals, it soon turned out, in the Sonnenschein-Mantel-Debreu theorem, that it wasn’t possible to extend The Law to apply on the market level, unless one made ridiculously unrealistic assumptions such as individuals all having homothetic preferences – which actually implies that all individuals have identical preferences.

This could only be conceivable if there was in essence only one actor – the (in)famous representative actor. So, yes, it was possible to generalize The Law of Demand – as long as we assumed that on the aggregate level there was only one commodity and one actor. What generalization! Does this sound reasonable? Of course not. This is pure nonsense!

How has mainstream​ economics reacted to this devastating​ finding? Basically by looking the other way, ignoring it and hoping that no one sees that the emperor is naked.

Modern mainstream textbooks try to describe and analyze complex and heterogeneous real economies with a single rational-expectations-robot-imitation-representative-agent. That is, with something that has absolutely nothing to do with reality. And – worse still – something that is not even amenable to the kind of general equilibrium analysis that they are thought to give a foundation for, since Hugo Sonnenschein (197), Rolf Mantel (1976) and Gerard Debreu (1974) unequivocally showed that there did not exist any condition by which assumptions on individuals would guarantee neither stability nor uniqueness of the equilibrium​ solution.

Of course one could say that it is too difficult on undergraduate levels to show why the procedure is right and to defer it to masters and doctoral courses. It could justifiably be reasoned that way – if what you teach your students is true​ if The Law of Demand is generalizable to the market level and the representative actor is a validmodelling​g abstraction! But in this case, it’s demonstrably known to be false, and therefore this is nothing but a case of scandalous intellectual dishonesty. It’s like telling your students that 2 + 2 = 5 and hope that they will never run into Peano’s axioms of arithmetics.

Or take ‘Revealed Preferences.’

timthumbThe experiment reported here was designed to reflect the fact that revealed preference theory is concerned with hypothetical choices rather than actual choices over time. In contrast to earlier experimental studies, the possibility that the different choices are made under different preference patterns can almost be ruled out. We find a considerable number of violations of the revealed preference axioms, which contradicts the neoclassical theory of the consumer maximising utility subject to a given budget constraint. We should therefore pay closer attention to the limits of this theory as a description of how people actually behave, i.e. as a positive theory of consumer behaviour. Recognising these limits, we economists should perhaps be a little more modest in our ‘imperialist ambitions’ of explaining non-market behaviour by economic principles.

Reinhard Sippel 

Reinhard Sippel’s classic experiment showed considerable violations of the revealed preference axioms and that from a descriptive point of view — as a theory of consumer behaviour — the revealed preference theory was of a very limited value.

Mainstream theory of consumer behaviour has been developed in great part as an attempt to justify the idea of a downward-sloping demand curve. What forerunners like e.g. Cournot (1838) and Cassel (1899) did was merely to assert this law of demand. The utility theorists tried to deduce it from axioms and postulates on individuals’ economic behaviour. Revealed preference theory — in the hands of Paul Samuelson and Hendrik Houthakker — tried to build a new theory and to put it in operational terms​ but ended up with just giving a theory logically equivalent to the old one. As such it also shares its shortcomings of being empirically non-falsifiable and of being based on unrestricted universal statements. The theory is nothing but an empty tautology.

These were just two examples exemplifying the non-science character of mainstream economics. ​Comparing​ economics to real sciences like physics or medicine is nothing but an insult!

Econometrics and causality

23 Oct, 2018 at 15:53 | Posted in Statistics & Econometrics | Comments Off on Econometrics and causality

Judea Pearl’s and Bryant Chen’s Regression and causation: a critical examination of six econometrics textbooks — published in Real-World Economics Review no. 65 — addresses two very important questions in the teaching of modern econometrics and its different textbooks — how is causality treated in general, and more specifically, to what extent they use a distinct causal notation.


The authors have for years been part of an extended effort of advancing explicit causal modelling (especially graphical models) in applied sciences, and this article examines to what extent these endeavours have found their way into econometrics textbooks (and Pearl has later come back to the theme in his The Book of Why (2018))

Although the text partly is of a rather demanding ‘technical’ nature, yours truly definitely recommend it for reading, especially for social scientists with an interest in causality.

Pearl’s seminal contribution to this research field is well-known and indisputable, but on the ‘taming’ and ‘resolve’ of the issues, I, however, have to admit that — under the influence of especially David Freedman and Nancy Cartwright — I still have some doubts on the reach, especially in terms of ‘realism’ and ‘relevance, of these ‘solutions’ for social sciences in general and economics in specific (see here, here, here and here). And with regards to the present article I think that since the distinction between the ‘interventionist’ E[Y|do(X)] and the more traditional ‘conditional expectationist’ E[Y|X] is so crucial for the subsequent argumentation, a more elaborated presentation had been of value, not the least because then the authors could also more fully explain why the first is so important and if/why this (in my, Freedman’s and Cartwright’s view) can be exported from ‘engineer’ contexts where it arguably easily and universally apply, to ‘socio-economic’ contexts where ‘manipulativity,’ ‘stability,’ faithfulness,’ ‘invariance’ and ‘modularity’ are not perhaps so universally at hand. In real-world settings, interventions may affect variables in complex and non-deterministic ways. In socio-economic contexts, complexity and lack of control often make it impossible to treat change — and causality — in terms of easily identifiable ‘interventions.’

The value of getting at precise and rigorous conclusions about causality based on ‘tractability’ conditions that are seldom met in real life, is difficult to assess. Testing and constructing models is one thing, but we do also need guidelines for how to evaluate in which situations and contexts they are applicable. Formalism may help us a bit down the road, but we have to make sure it somehow also fits the world if it is going to be really helpful in navigating that world. In all of science, conclusions are never more certain than the assumptions on which they are founded. Epistemically convenient methods and models that work in ‘well-behaved’ systems need not work in other contexts.

Brott och etnicitet

22 Oct, 2018 at 16:18 | Posted in Politics & Society | 3 Comments

morganMän födda i utlandet är kraftigt överrepresenterade bland de som dömts för att ha begått våldtäkt i Sverige. Detta är fakta — och just därför kan man ju undra varför ledande svenska politiker och brottsforskare inte tyckt att det har varit viktigt eller speciellt intressant att statistiskt belägga våldtäktsmännens etnicitet. Skälet som åberopats av politiker (som t ex Morgan Johansson) och forskare (som t ex Jerzy Sarnecki) är att de TROR att de huvudsakliga orsaksfaktorerna är socio-ekonomiska och att fokus på etnicitet bara skulle spela rasism och utlänningsfientlighet i händerna.

Detta försök till bortförklaring är inget konstigt eller ovanligt — åtminstone om vi talar om politik och medier. Där sysslar man dagligen med den typen av resonemang som bygger på haltande logik och halvsanningar. Mer anmärkningsvärt och mer kritisabelt är det när även forskare hänger sig åt dylikt.

För de flesta sociala fenomen föreligger mekanismer och orsakskedjor som till stor del ytterst går att hänföra till socio-ekonomiska faktorer. Så även med stor sannolikhet när det gäller våldsbrott och mer specifikt våldtäktsbrott. Detta betyder dock ingalunda att man vid exempelvis en statistisk regressionsanalys med ‘konstanthållande’ av socio-ekonomiska variabler helt restlöst skulle i någon kausal mening kunna trolla bort andra viktiga faktorer som etnicitet, kultur, etc.

C23bLlaXAAA8JPeOch detta är pudelns kärna! Socio-ekonomiska faktorer ÄR viktiga. Men så även andra faktorer. Att dessa i någon mening skulle kunna uppfattas som ‘känsliga’ att kartlägga är inget försvar för att i vetenskapliga sammanhang blunda för dem — något som borde vara självklart även för Brottsförebyggande rådet och Jerzy Sarnecki.

Inte minst Sarnecki har under lång tid och vid upprepade tillfällen tvärsäkert hävdat att våldtäkter bara kan förstås och förklaras som resultat av socio-ekonomiska faktorer. Några entydiga evidensbaserade forskningsresultat som skulle kunna utgöra grund för denna tvärsäkerhet föreligger dock inte.

Att hävda att det kan finnas andra ‘förklaringsfaktorer’ — som t ex etnicitet och kultur — stämplas som ‘farligt.’ Detta är långt ifrån första gången i historien som ny kunskap, data och vetenskapliga teorier ifrågasätts utifrån en rädsla för att de kan ha negativa samhälleliga konsekvenser (Galileos och Darwins nya fakta och kunskaper om astronomi och evolution möttes först med invändningar och krav på hemlighållande från dåtidens etablissemang).

‘Fakta sparkar’ som Gunnar Myrdal brukade säga. Att av rädsla för att fakta kan missbrukas välja att mörklägga information om stora och viktiga samhällsproblem som brott och våld är fullständigt oacceptabelt. Det är ett svek både mot samhället i stort och de personer som utsätts brotten och våldet.

Mer — inte mindre — fakta och kunskap, är en förutsättning för att på ett effektivt sätt kunna minska förekomsten av våld och brott i vårt samhälle. Ett samhälle måste ha förtroende för sina medborgares förmåga att hantera information. Avsaknad av det förtroendet är något som vi förknippar med auktoritära samhällen. I en demokrati mörklägger man inte information!

Das leere Versprechen vom Aufstieg durch Bildung

22 Oct, 2018 at 14:37 | Posted in Education & School | Comments Off on Das leere Versprechen vom Aufstieg durch Bildung

oecdstudie_viertel_schafft_aufstieg_bildung20120911183624Die Bilanz fällt ernüchternd aus. Kinder, die aus schwierigen sozialen Verhältnissen oder aus Familien mit Migrationshintergrund stammen, haben immer noch deutlich schlechtere Chancen im deutschen Bildungssystem als andere. Das ist das Ergebnis einer Analyse des Bildungsforschers Klaus Klemm im Auftrag des Deutschen Gewerkschaftsbundes (DGB).

Sein Fazit: “Deutschlands Kindertagesstätten und Schulen bauen die Spaltung der Gesellschaft in Gewinner und Verlierer nicht ab, sondern verfestigen sie.” Schon in der Kita würden Ungleichheiten von Kindern aus unterschiedlichen sozialen Lebenslagen angebahnt.

“Personalnot in Schulen und an Kitas, mangelnde Ausstattung für inklusives Lernen oder die Integration von Flüchtlingen – wenn Knappheit herrscht oder ein System nicht funktioniert, trifft es die Gruppe der sozial Schwächsten am stärksten”, sagt Klemm. Er hat Daten zu einzelnen Stationen im Bildungssystem neu ausgewertet – und auf Chancengleichheit von der Krippe bis zur Hochschule überprüft.

Der Spiegel

Why so-called​ deficits​ are economic necessities

22 Oct, 2018 at 09:45 | Posted in Economics | 10 Comments

wvickreyWe are not going to get out of the economic doldrums as long as we continue to be obsessed with the unreasoned ideological goal of reducing the so-called deficit. The “deficit” is not an economic sin but an economic necessity. […]

The administration is trying to bring the Titanic into harbor with a canoe paddle, while Congress is arguing over whether to use an oar or a paddle, and the Perot’s and budget balancers seem eager to lash the helm hard-a-starboard towards the iceberg. Some of the argument seems to be over which foot is the better one to shoot ourselves in. We have the resources in terms of idle manpower and idle plants to do so much, while the preachers of austerity, most of whom are in little danger of themselves suffering any serious consequences, keep telling us to tighten our belts and refrain from using the resources that lay idle all around us.

Alexander Hamilton once wrote “A national debt, if it be not excessive, would be for us a national treasure.” William Jennings Bryan used to declaim, “You shall not crucify mankind upon a cross of gold.” Today’s cross is not made of gold, but is concocted of a web of obfuscatory financial rectitude from which human values have been expunged.

William Vickrey

Minns du rösterna från förr?

21 Oct, 2018 at 23:24 | Posted in Varia | Comments Off on Minns du rösterna från förr?


Häger och Villius. Bättre än så här blir en historiedokumentär aldrig.

Liturgy of St. John Chrysostom

21 Oct, 2018 at 17:15 | Posted in Varia | Comments Off on Liturgy of St. John Chrysostom


Tchaikovsky’s masterpiece. Purity and grandeur. Poetry and spiritual beauty.

The Bayesian Trap

21 Oct, 2018 at 09:58 | Posted in Statistics & Econometrics | Comments Off on The Bayesian Trap


Såna är vi Malmöbor!

21 Oct, 2018 at 09:52 | Posted in Varia | Comments Off on Såna är vi Malmöbor!

ammoIbland känns det som om jag är med om saker som bara kan hända i Malmö. Exempelvis när en kille mitt på ljusa dagen, på ett falafelställe, vrålar “Jau ska hau en kebab! Baura kött! Inga grönsaker! Kött! Påmmes! Fetaost!” med en röst som skulle kunna tillhöra en livsfarlig politisk agitator — och ingen bryr sig nämnvärt. Alla i kön nickar snarare förstående “det där är en kille som vet vad han vill.”

Maria Maunsbach/SDS

Barfuß Am Klavier

20 Oct, 2018 at 11:51 | Posted in Varia | Comments Off on Barfuß Am Klavier


jag på einstein-berlin1988
Yours truly. Café Einstein Berlin 1988. Photo by barnilsson

Bengt Nilsson In Memoriam (personal)

19 Oct, 2018 at 20:40 | Posted in Varia | Comments Off on Bengt Nilsson In Memoriam (personal)

Idag har varit en av de tyngsta dagarna i mitt liv.

Min vän Bengt Nilsson begravdes idag på Norra Kyrkogården i Lund.

Inga ord kan riktigt beskriva vad man känner när ens bästa vän sedan mer än trettio år helt plötsligt inte längre finns där. Man minns skratten, glädjen, omtanken, den mäktiga intelligensen, den drastiska humorn, och det starka sociala patoset.

Livet går vidare — men kommer alltid att vara lite gråare, lite tristare, utan dig min vän.


20181019_2034091052437787.jpgJag heter Bengt Nilsson och är född 1956. Bloggens rubrik är helt enkelt initialerna till mina förnamn följda av nilsson, anledningen är att mitt ganska vanliga 5o-talsnamn redan var upptaget. Jag är medveten om att rubriken går att ändra, men insåg raskt dubbeltydigheten, vilken passar ganska väl med mitt liv i ungdomen.

Jag kommer från Kävlinge, en mindre ort i Skåne strax norr om Lund. Sedan 20-års-åldern är jag bosatt i Lund och har således inte gjort en särskilt stor geografisk omflyttning. Den mentala flytten är desto mer omfattande, eftersom det är svårt att tänka sig större motpoler i detta avseende.

Skoltiden i Kävlinge började i Harrie kommun och skolan i St. Harrie. När jag började sjuan och det socialdemokratiska välfärdsbyggets nya högstadium gjorde entré även i Kävlinge, blev det den nybyggda Korsbackaskolan. (Harrie inkorporerades i Kävlinge med sextiotalets kommunreform)

Gymnasiet tillbringades i Lund, Katedralskolans naturvetenskapliga linje.

Därefter använde jag universitetet som kunskapskälla, jag läste mängder av enstaka kurser utan någon ambition att göra karriär i den för mig motbjudande kapitalistiska “verkligheten”. När jag närmade mig de fyrtio skaffade jag mig en gymnasielärarutbildning, men sökte efter examen aldrig något arbete som lärare. Jag hade helt enkelt redan under det s.k. praktiskt-pedagogiska året fått nog av den degenererade gymnasieskolan och fick genom tur ett vanligt jobb.

Nedanstående är tester.

Testar ordnad lista
Testar rad två av ordnad lista
Testar om man kan skriva att Allianzregeringen är kass
Konstaterar att det gick alldeles utmärkt

Tro aldrig på en borgare
Tro aldrig på religioner
Tro aldrig på att numrerade listor följs av läsaren

Ekonomistas — allt från etablissemangsekonomers färdigtuggade skräpmat till läsvärda ariklar

18 Oct, 2018 at 21:34 | Posted in Education & School | 1 Comment

VlachosFör att utröna vilka effekter skolval har är det naturligtvis centralt att känna till vilken typ av skolor familjer föredrar. Det finns i princip två sätt att få kunskap kring detta: man kan fråga familjer vilken typ av skolor de uppskattar och man kan observera vilka skolor familjer faktiskt väljer. Vilken metod man väljer kan ge väldigt olika svar, vilket manifesteras i en debattartikel av Almega och Friskolornas Riksförbund som hävdar att obligatoriskt skolval är ett sätt att minska den sociala skolsegregationen.

Artikeln är baserad på en enkätundersökning som bland annat kommer fram till att föräldrar med svaga socioekonomiska förutsättningar värdesätter skolor med bra akademiska resultat särskilt högt. Socioekonomiskt starka familjer värderar däremot trivsel högre. Detta resultat påstås i rapportsammanfattningen vara i linje med vad den internationella forskningen visar, men att socioekonomiskt starka familjer skulle värdesätta skolors akademiska nivå lägre än socioekonomiskt svaga är minst sagt kontraintuitivt. Det kan därför vara bra att klargöra vad den internationella forskningen kring skolval egentligen kommit fram till.

En färsk studie från New York, som är under revidering för American Economic Review, finner att familjer söker sig till skolor (i detta fall high-schools) med högpresterande elever. Detta gäller för samtliga undersökta elevgrupper men resultaten visar att elever som själva är högpresterande är särskilt benägna att välja skolor med högpresterande elever. Däremot finns det inget som tyder på familjer skulle vara särskilt benägna att välja skolor som förvaltar sitt elevmaterial väl. Att en skola har ett högt ”förädlingsvärde” lockar alltså inte fler att välja den. Inte heller är familjer mer benägna att välja skolor som enligt studiens statistiska analys skulle passa just deras barn särskilt väl …

Liknande resultat går igen i andra studier. En välkänd sådan från North Carolina finner att familjer med stark socioekonomisk bakgrund är särskilt benägna att välja skolor med goda resultat, vilket alltså i hög grad fångar skolans elevsammansättning. Studien finner också att familjer från olika minoritetsgrupper har en tydlig preferens för skolor där respektive minoritetsgrupp är välrepresenterad. Lika söker alltså i hög grad lika.

Det finns även en svensk rapport som undersöker familjers faktiska skolval (lågstadiet). Hur en skola presterar på de nationella proven är inte särskilt viktigt medan avstånd till hemmet har betydelse. Vidare gör hög andel elever med utländsk bakgrund gör en skola mindre attraktiv, särskilt då för lågutbildade familjer med svensk bakgrund och högutbildade familjer med utländsk bakgrund. Skolor med många nyanlända ratas dock främst av svenska högutbildade familjer. Familjer med svensk bakgrund, speciellt de högutbildade, verkar även angelägna att välja skolor med socioekonomiskt starka elever, något som familjer med utländsk bakgrund verkar undvika. Generellt verkar familjer söka sig till skolor där eleverna tillhör samma socioekonomisk grupp som en själv. Lika söker återigen lika …

Snarare än att förlita sig på vad familjer uppger i enkäter är det önskvärt att studier av skolval baseras på hur familjer faktiskt väljer skolor. Det är trots allt vad familjer gör och inte vad de säger som i slutändan spelar roll för vilka konsekvenser skolvalet får. Dessutom spelar skolvalets utformning roll och ordningen med urval baserat på kötid till populära friskolor är med största sannolikhet något som förstärker skolvalets segregerande effekter. Oavsett skolvalets utformning måste dock slutsatsen från forskningen kring familjers preferenser vara att skolval knappast kan vara ett särskilt verksamt verktyg för att bryta den sociala skolsegregationen.

Jonas Vlachos

Som alltid initierat, relevant och intressant från en av våra få duktiga ekonomer som ägnar sig åt skolforskning.

Ekonomistas blandar allt från etablissemangsekonomers färdigtuggade skräpmat till synnerligen läsvärda artiklar av forskare som Jonas Vlachos.

Sovra och läs!

« Previous PageNext Page »

Blog at
Entries and Comments feeds.

%d bloggers like this: