Courage that will live on forever

22 Feb, 2018 at 18:02 | Posted in Politics & Society | 4 Comments

 

Seventy-five years ago, on February 22, 1943, Hans and Sophie Scholl — members of the resistance group ‘Die Weisse Rose’ — were killed by the Nazis.

Courage is not anything very common, and the value we put on it is a witness to its rarity.

Courage is a capability to confront fear, as when in front of the powerful and mighty, not to step back, but stand up for one’s rights not to be humiliated or abused in any ways by the rich and powerful.

Courage is to do the right thing in spite of danger and fear. To keep on even if opportunities to turn back are given. Like in the great stories. The ones where people have lots of chances of turning back — but don’t.

Dignity, a better life, or justice and rule of law, are things worth fighting for. Not to step back, in spite of confronting the mighty and powerful, creates courageous acts that stay in our memories and means something – as when Hans and Sophie Scholl decided to fight the Nazi atrocities. May their beautiful souls live on forever.

4 Comments

  1. jag har haft mycket glädje av dina sidor, herr Syll. Vad jag under mina få terminer nationalekonomi upplevde verklighetsfrämmande, Micro ekonomin, har jag genom din erfarenhet och exempel från den akademiska diskussionen fått betydligt större förståelse kring av en person som offrat en massa år på att tränga in i modellernas värld.

  2. Jag har också fått mycket bra tips på litteratur.

    Vad som frapperar är, bortsett från att Keynes studier i statistik och ekonomi tycks giltiga, är att Micro teorin tycks bygga på att gruppens agerande är likvärdigt summan av individernas och ännu värre, kan härledas från individen som en summering av individers fungerande oavsett trender och samhällsförhållanden.

    Jag tänker mig att efterfrågefunktionen är en summa av vad grupper dvs system individen relaterar till (individen är ett eget system, centrum är två eller flera, individen och systemet utanför och flera olika system och även teoretiska system).efterfrågar dvs individens preferenser formas i system. Vad vi kan mäta är en aggregerad efterfrågan och vi kan se trender som skiftar en efterfrågans kurva och denna kurva är sannolikt inte linjär eller homotetisk (svåra ord).eller oberoende av tid och kvantitet. Motsvarande ser vi utbudet formas i olika system än tydligare då det är producerande sådana när vi ser på näringslivet eller offentlig sektor. Intressant tycker jag är att utbudet kan härledas till efterfrågan dvs slutkonsumtion bestämmer utbudet i olika sektorer av ekonomin som investeringsvaror, råvaror av olika slag.

    Jag undrar i mitt stilla sinne om inte en återgång till reproduktionsschema typ Marx, men modifierat för att utgå från penningvärde och att vinst bör utjämnas mellan sektorer (driver resursallokeringen) liksom lönekostnader och fördelat på olika sektorer dvs system inom ekonomin kunde vara en framgångsväg. Insatsvaror till olika sektorer är mätbart i penningvärde. En viktig modifiering bör rimligen vara att investeringar inte kommer tillstånd utan att produktionen ökar (på samhällsnivå) dvs var investering bör antingen minska kostnader eller öka utbudet kvalitativt och kvantitativt. Även penningmängd och värde borde kunna hanteras i forma av en sektor med pengar och relativpriser. Begreppet mervärde och variabelt kapital kan omvandlas till löneandel och lön, men efter diverse matematisk akrobatik som troligen i stort sett ger den vanliga BNP formeln dvs C + I + (T – G). Hursomhelst, där herr Marx mäter produktionssidan får man tillägga konsumtionssidan. Att Marx hade fel är uppenbart, men modellen med indelning av ekonomin i sektorer borde vara möjligt. Det är enkelt se hur konjunkturstörningar kan orsakas av missar i resursallokeringen till olika sektorer dvs man skulle kunna fånga det i tid med statistik över skiften i efterfrågan.

    Marx värde teori är naturligtvis fel,. värde finns endast på marknaden, men värdet av en investering ges av ökad produktion eller billigare sådan-

    Stå på herr Syll. Du gör nytta.

  3. Observera, jag gör en skillnad mellan sociala system och system generellt dvs fysikaliska eller andra. Individer och sociala system har förmåga att anpassa sig till förändring, till trycket från andra system. Marknaden är naturligtvis flera sociala system i sig. Sociala system strävar mot att kontrollera sin omgivning dvs man söker sig mot ett mer slutet system med kontrollfunktioner.

  4. Bilden av den rationelle nyttomaximeraren som optimerar utfallet på en marknad är ju inte helt fel, men nyttan kommer från preferenser skapade i olika system och systemen är inte en marknad utan en social gemenskap, ett socialt system med Uppgift, Teknik, Organisation och Människa, om man ser till en gängse praktiskt prövad modell för att finna kategorier man kan använda för att identifiera funktioner inom..


Sorry, the comment form is closed at this time.

Blog at WordPress.com.
Entries and comments feeds.