Vad har vi för glädje av nationalekonomer?

6 June, 2017 at 18:02 | Posted in Economics | 1 Comment


Nationalekonomer hävdar ofta — vanligtvis med hänvisning till Milton Friedman och hans metodologiska individualism — att det inte gör så mycket om de antaganden som deras modeller bygger på är realistiska eller ej. Vad som betyder något är om de prediktioner/förutsägelser/prognoser som modellerna resulterar i visar sig vara riktiga eller ej.

Om det verkligen är så, är den enda slutsats vi kan dra att dessa modeller och prognoser hör hemma i papperskorgen. För oj vad fel de har haft!

Riksbanken började 2006 att jobba med en ny modell  — RAMSES — som underlag för de så kallade räntebanor som man sedan 2007 använt sig av som prognosmedel. Genomslaget har blivit stort — trots att det är lätt att konstatera att prognoserna genomgående slagit rejält fel. Som de flesta andra prognosmakare missade Riksbanken både finanskrisen och dess allvarliga effekter. Men också under senare år har Riksbankens ränteprognoser visat sig vara usla:

SvD Näringsliv har gått igenom alla 36 publicerade räntebanor. Nästan alla följer samma mönster. I slutet av prognostiden stiger räntan. De tidiga räntebanorna slutade med en ränta på över 4 procent. Den senaste på cirka 2,5 procent. Ingen av räntebanorna har ännu så länge visat rätt på tre års sikt. Sommaren 2010 spåddes det att räntan i dag skulle vara runt 3,75 procent, verkligheten är en ränta på 1 procent …

Irma Rosenberg satt i Riksbankens direktion mellan 2003 och 2008 och var beredningsansvarig för penningpolitiken när räntebanan infördes.

– Räntebanan gör att Riksbanken kan resonera mer om framtiden. Vad som kan hända och hur räntan påverkas.

Hur påverkas Riksbankens trovärdighet av att räntebanorna slår fel?

– Gör man en prognos så riskerar man alltid att få fel. Det enda vi vet är att vi någon gång kommer att komma tillbaka till ett mer normalt läge. Då kommer räntorna att vara högre än nu.

SvD

För några år sedan bjöd yours truly in fondförvaltare Alf Riple — med bakgrund som chefsanalytiker på Nordea och rådgivare på norska Finansdepartementet — att föreläsa på min kurs Finanskriser — orsaker, förlopp och konsekvenser. Enligt Alf finns det ingen anledning att vara speciellt förvånad över Riksbankens usla prognoser:

ripleVad är värst, en dålig prognos eller ingen prognos? Svaret är enkelt. Så fort du exponeras för en prognos är du i en sämre position än du var innan …

Expertprognoser gör med all sannolikhet mer skada än nytta. Det är därför det lönar sig att snabbt bläddra förbi tidningsartiklar med rubriker som ‘Så kommer börsen gå i år’ …

Tänk dig att du har som jobb att sköta ditt företags valutaväxlingar … Du måste bestämma att antingen säkra växelkursen redan nu, eller vänta tills beloppet anländer och växla till den kurs som gäller då … Som tur är har du analytikernas dollarprognoser till hjälp. De gör det inte ett dugg lättare att förutspå dollarkursen. Men de kan hjälpa dig ändå.

Om du lyckas göra rätt spelar inte analyserna någon större roll. Men om dollarn faller som en sten och du har valt att inte säkra växelkursen, kommer företagsledningen att vilja veta varför du har sumpat bort företagets pengar … Du kan dra en lång historia om historiska valutatrender, ekonomisk tillväxt, betalningbalans och ränteskillnader. Till slut kommer alla att hålla med om att du agerade rätt mot bakgrund av den information du hade på förhand.

Analyserna gör att du kommer undan. Särskilt de som hade mest fel … Prognoserna har inget ekonomiskt värde, vare sig för företaget eller samhället. Värdet är att de räddar ditt skinn …

Är det inte denna världsbild man jobbar inifrån när man skapar ekonomiska modeller med otaliga ekvationer och variabler? Som om allt som ska hända kan beräknas matematiskt? …

Varför ser inte ekonomerna fjärilseffekterna i sina modeller, likt meteorologerna? … Meteorologerna försöker förutspå framtiden för ett oförutsägbart system. De bygger modeller där förutsägbarheten utkristalliseras och slår fast att långsiktiga prognoser är omöjliga. Ekonomerna försöker likaledes förutspå ett oförutsägbart system. Men de bygger modeller som sopar oförutsägbarheten under mattan.

Med andra ord — dessa arrogant självsäkra ekonomer med sina “rigorösa” och “precisa” matematisk-statistiska-ekonometriska modeller har genomgående fel. Och det är alla vi andra som får betala för det. Så visst kan man som Galenskaparna fråga sig vad vi har för glädje av nationalekonomer!

Advertisements

1 Comment

  1. Om inte nationalekonomer eller experter används kunde vi tex använda en tidigare officer som tex sätter priser i ekonomin och bestämmer. Som tex i Venezuela vilket inte ser ut att fungera.


Sorry, the comment form is closed at this time.

Blog at WordPress.com.
Entries and comments feeds.