OECD: Det fria skolvalet leder till ökad ojämlikhet

11 December, 2016 at 10:02 | Posted in Education & School | 1 Comment

Elevers bakgrund och hemförhållande betyder allt mer för skolresultaten. Den enskilda elevens klassbakgrund påverkar numera skolresultaten mer i Sverige än i OECD-länderna i genomsnitt, och betydligt mer än exempelvis i USA …

low-wage-snapshot-updated-05-07-2015_1När det gäller effekten på resultatet av vilken skola eleven går på, så ligger Sverige på genomsnittet i OECD. Betydelsen av de andra elevernas hemförhållanden och bakgrund har fördubblats de senaste tio åren. Skoleffekten är dubbelt så stor här jämfört med de övriga nordiska länderna. Och skillnaden i resultat mellan de högst och de lägst presterande skolorna har också ökat.

När OECD gjorde en specialrapport om Sverige mot bakgrund av Pisaresultaten, så var de växande skillnaderna mellan elever något som OECD pekade ut som mest problematiskt …

Argumentet att konkurrens om eleverna förbättrar kvaliteten på skolorna stämmer inte, menar OECD. Pisaresultaten visar ingen fördel för länder med skolval och konkurrens om eleverna …

Däremot verkar skolval öka den sociala, och ännu mer den etniska, uppdelningen mellan skolor. Länder med skolval har större skillnad mellan skolor, och i Sverige ökar skillnaderna mellan skolor. Den utvecklingen kan hindra kunskapsresultaten från att förbättras.

Därför får Sverige rekommendationen att kriterierna för skolvalet bör ändras. Själva rätten att önska en skola behöver inte tas bort, men den bör balanseras med regler som minskar segregationen och ökar likvärdigheten …

Nästa år kommer den statligt tillsatta Skolkommissionen med sina råd om hur skolan i Sverige bör förbättras. De har utgått från OECD:s rekommendationer, och kommissionens ledamöter har redan låtit förstå att de kommer att föreslå förändringar i skolvalet.

Emma Leijnse

År efter år ser vi hur ojämlikheten ökar på många områden. Inte minst vad avser inkomster och förmögenhet. Skillnader i livsbetingelser för olika grupper vad avser klass, etnicitet och genus är oacceptabelt stora.

År efter år kan vi konstatera att i skolans värld har uppenbarligen familjebakgrunden fortfarande stor betydelse för elevers prestationer. Självklart kan det inte uppfattas som annat än ett kapitalt misslyckande för en skola med kompensatoriska aspirationer.

tilsam

År efter år kan vi notera att tvärtemot alla reformpedagogiska utfästelser så är det främst barn ur hem utan studietraditioner som förlorat i den omläggning i synen på skolan som skett under det senaste halvseklet. I dag – med skolpengar, fria skolval och friskolor – har utvecklingen tvärtemot alla kompensatoriska utfästelser bara ytterligare stärkt de högutbildade föräldrarnas möjligheter att styra de egna barnens skolgång och framtid. Det är svårt att se vilka som med dagens skola ska kunna göra den ‘klassresa’ så många i min generation har gjort.

De politisk partierna måste droppa sina ideologiska skygglappar och inse att en och annan helig ko måste slaktas om vi ska få rätt på svensk skola. När skolfakta sparkar så får man vara så god att ändra kurs — även om det eventuellt skulle stå i strid med ideologin. När ska de politiska partierna gemensamt våga ta det steget?

Jag har sagt det förr — och jag säger det igen: kommunaliseringen av skolan och införandet av friskolor är den största floppen någonsin i svensk utbildningspolitisk historia. Men misstag går att rätta till. Som den store engelske nationalekonomen John Maynard Keynes brukade säga:

When the facts change, I change my mind. What do you do, sir?

Advertisements

1 Comment

  1. De som styr dagens skolpolitik har nog mycket liten önskan att alla barn ska få en bra utbildning. De är nog mer angelägna att just deras egna ska få det, för att föra vidare det sociala övertaget till nästa generation.

    På annat sätt kan man knappast tolka den fullständigt mördande övervikten för ett heloffentligt skolsystem bland medborgarna och den samtidigt mördande övervikten för skolpengsystem och privatskolor bland politiker av de mest skiftande kulörer.


Sorry, the comment form is closed at this time.

Blog at WordPress.com.
Entries and comments feeds.