Postmodern pedagogik-mumbo-jumbo

26 March, 2015 at 18:47 | Posted in Theory of Science & Methodology | 1 Comment

Den antiintellektuella avgrunden är nära när den postmoderna sanningsrelativismen infekterar det offentliga samtalet på alla nivåer, inklusive den akademiska världen.

truth_exit_signI Sverige tycks den pedagogiska disciplinen vara värst smittad. En docent i pedagogik fick för några år sedan Skolverkets uppgift att skriva en rapport om fysikundervisningen i den svenska skolan, samt komma med förslag på hur den skulle attrahera fler flickor.

Ur rapporten:

”Föreställningen om det vetenskapliga tänkandets självklara överhöghet rimmar illa med jämställdhets- och demokratiidealen. […] Vissa sätt att tänka och resonera premieras mera än andra i naturvetenskapliga sammanhang. […] Om man inte uppmärksammar detta riskerar man att göra missvisande bedömningar. Till exempel genom att oreflekterat utgå från att ett vetenskapligt tänkande är mer rationellt och därför borde ersätta ett vardagstänkande” …

Pedagogen skriver vidare i rapporten: ”En genusmedveten och genuskänslig fysik förutsätter en relationell infallsvinkel på fysiken samt att en hel del av det traditionella vetenskapliga kunskapsinnehållet i fysiken plockas bort.”

Det vetenskapliga kunskapsinnehållet i fysiken ska alltså ”plockas bort” för att ”underlätta” för flickor. Inte nog med att detta är en förfärlig kunskapssyn, det är dessutom kränkande att betrakta flickor som oförmögna eller sämre på att ta till sig kunskap i fysik.

Författaren till rapporten heter Moira von Wright och är numera professor i pedagogik och rektor för Södertörns högskola. När nu en sådan kunskapsteoretisk grundsyn slagit rot i våra högre lärosäten har vi ett problem …

Martin Ingvar  Christer Sturmark  Åsa Wikforss

Efter att ha läst i ett av de senaste numren av Pedagogisk Forskning i Sverige (2-3 2014) — där författaren till artikeln “En pedagogisk relation mellan människa och häst. På väg mot en pedagogisk filosofisk utforskning av mellanrummet” ger följande intressanta “programförklaring” — är man dock föga förvånad över sakernas tillstånd inom svensk pedagogisk “vetenskap”:

Med en posthumanistisk ansats belyser och reflekterar jag över hur både människa och häst överskrider sina varanden och hur det öppnar upp ett mellanrum med dimensioner av subjektivitet, kroppslighet och ömsesidighet.

elite-daily-sleeping-studentOch så säger man att pedagogikämnet är i kris. Undrar varför …

Advertisements

1 Comment

  1. Postmodernismen har som genomgående tema att förneka all materiell verklighet. Självklart är den rent fysiska verkligheten deras högvilt.

    Postmodernismen illustrerades bäst av Andy Warhol, när han satte sitt namn på en burk Cambell soup. Vad sa Warhol med det?

    Han sa, konst, det är något som definieras av mig en auktoritet. Ni skall acceptera vad jag definierar som konst som konst.

    Innehållet i postmodernismen illustreras av soppan, ni som provat Cambells soppor vet vad det betyder.

    Andy avslöjade postmodernism som fascistisk auktoritetstro utan innehåll. Ett geni som drog ned brallorna på sin samtid och fick den elit han avslöjade att betala bra för hans hån.


Sorry, the comment form is closed at this time.

Blog at WordPress.com.
Entries and comments feeds.