Nationalekonomi — en sexist-elitistisk vetenskap

27 Jan, 2015 at 10:37 | Posted in Economics | 2 Comments

Paul Krugman … påpekar att hierarkin inom nationalekonomi inte är formaliserad, utan huvudsakligen bygger på ryktesmekanismen: ”The profession runs on reputation — basically the shared perception that you’re a smart guy.” Enligt Krugman räcker det inte alla gånger med goda formella meriter för att bli en ansedd nationalekonom, utan det handlar alltså också om att göra smarta grejer och framstå som en smart person …

burn-the-beer-schlitz-adDet ligger nära till hands att misstänka att fokuseringen på ryktet om huruvida man är en klipsk kis eller ej kan ge större spelrum för stereotyper och därmed missgynna kvinnor. I linje med detta visas i en färsk artikel i Science att det är färre kvinnor i akademiska discipliner där inneboende briljanta förmågor tros vara viktiga för framgång. Kvinnor är rejält underrepresenterade inom nationalekonomi och det finns en del tecken på att kvinnor möter särskilt motstånd inom nationalekonomi.

Nationalekonomen och bloggaren Noah Smith skrev nyligen en rosenrasande artikel om den utbredda sexismen inom nationalekonomi. Han pekar på studier som visar att könsgapet i termer av hur mycket mer meriterad en kvinna behöver vara för att få en viss befattning är större i nationalekonomi än i andra discipliner. Han pekar också på att sexistiska attityder är vanliga inom nationalekonomi och att till exempel förlegade, evolutionsbiologiska idéer om könsskillnader tycks frodas bland just nationalekonomer …

Jag har länge haft intrycket att nationalekonomin genomsyras av en slags grabbig elitism, men jag vet förstås inte om det är annorlunda i andra discipliner. Det är också svårt att veta vad som är hönan och ägget — sexism frodas ofta i manligt dominerade miljöer — men jag tycker vi självkritiskt bör reflektera över detta för att minska risken att kvinnor avskräcks från att studera och forska i nationalekonomi.

Robert Östling

Och hur var det nu med det där så kallade Nobelpriset i ekonomi? Nästan 80 personer har fått det. Hur många är kvinnor? Svar: 1.

2 Comments

  1. Jag har just skrivit in nedanstående på Ekonomistas blogg i ämnet. Det skall bli intressant att se i fall inlägget faktiskt blir offentligt där.

    I engelskspråkig litteratur beskrivs vanligtvis den förhärskande samhällsformen som kapitalistisk. Detta är inte är lika självklart att skriva i svensk debatt, där det oftare är andra egenskaper som framhålls, som till exempel demokratiskt eller pluralistiskt eller mångkulturellt.
    Åtminstone när debatten gäller det svenska samhället.
    I fall vi ändå – för diskussionens skull – antar att Sverige som en del av den globaliserade kapitalismen också i sig självt är kapitalistiskt finns det vissa säregenheter vi kan vänta oss. Det kapitalistiska samhället är ett klassamhälle och den härskande klassen härskar i fredstid med ekonomiska medel. Visserligen ligger äldre sedvänjor som äganderätten i botten och juridiken har en stor plats, men förutsättningen för den härskande klassens försörjning är att ägandet skapar inkomster.
    Att den härskande klassen använder ekonomiska metoder för sin reproduktion innebär att ämnet ekonomi får en särställning. En nyttig jämförelse kan vara hur statskonsten var central för 1500-talets italienska kungavälden och hur denna konst skildras av Machiavelli i “Fursten”.

    Att förhållandena för dem som verkar inom ämnet ekonomi präglas av kapitalistklassen är tämligen självklart. Dels i almänhet då den härskande klassen i ett klassamhälle sätter sin prägel på hela samhällslivet, dels i synnerhet, då ekonomi är det viktigaste redskapet för dagens härskarklass, även om juridik, statsvetenskap, krigsvetenskap och en del andra hjälpvetenskaper också har hög status.
    Därmed finns det skäl att anta att en ekonoms placering i hackordningen inom ämnet dels präglas av hans (eller hennes) framgång privatekonomiskt, dels framgång för uppdragsgivarna dels resultatet för klassen som helhet; hur mycket ekonomen i fråga har bidragit till förbättrat företags- och förmögenhetsklimat.
    Då kapitalistklassen har uppkommit ur borgarklassen och fortfarande i hög grad präglas av denna tradition är det inte förvånande om även ämnet ekonomi, med sin nära knytning till klassen präglas av elitistiska och patriarkala ideal. Det elitistiska framgår av den graderade demokrati som råder inom den för kapitalismen typiska företagsformen, aktiebolaget, där röstvikten (utom i mycket speciella fal) avgörs av insatt kapital. Det patriarkalakan däremot framstå som paradoxalt, då det för förmögenheterna avgörande vid arvet från föräldrar till barn, att ha säkra bevis för barnets härkomst fram till tämligen nyligen bara kunnat göras på mödernet. Övertagandet av de patriarkala idealen får snarare hämtas längre tillbaka. Åtminstone till antiken. Borgarklassens typiska dubbelmoral i tillämpningen av allt utom det centrala – profitmaximeringen – framgår av det Alexanderhugg som görs i den borgerliga revolutionens lagbok, Code Napoleon.

  2. Tjejer klarar sig generellt bättre i skolan än killar. Detta är bara ytterligare en punkt där de visar sig smartare. 🙂


Sorry, the comment form is closed at this time.

Blog at WordPress.com.
Entries and comments feeds.