SNS Konjunkturråd 2015 — en bedrövlig läsning

19 Jan, 2015 at 22:41 | Posted in Economics, Politics & Society | 6 Comments

På DN Debatt skrev SNS Konjunkturråd 2015 häromdagen att “Stora skulder är på många sätt tecken på ett väl fungerande finansiellt system” och att vi inte behöver oroa oss över svenskarnas bolåneskuldsättning eftersom “svenska hushåll har fullt personligt betalningsansvar.”

Herre du milde! Och detta grodors plums och ankors plask ska man behöva läsa år 2015. Man tager sig för pannan!

Man känner sig inte helt trygg med SNS konjunkturråds rekommendationer för att skapa ett bättre finansiellt system. De flesta rekommendationerna bygger på filosofin att marknaden — med lite stöd från bättre statistik och konsumentskydd — själv kan förbättra sig. Konjunkturrådets filosofi liknar mycket det som på 1980-talet präglade ekonomernas syn på den då framväxande och nyligen avreglerade finansmarknaden. Avregleringen på finansmarknaden var som bekant huvudorsaken till den värsta krisen 1991-93 i Sverige sedan 1930-talet.
3Monkeys6I en ledare i Ekonomisk Debatt hösten 1985 (nr 4) kan man läsa om hur ekonomerna resonerade om 1980-talets avregleringar. På frågan om bankerna är en kommande krisbransch svarar ledaren blank nej: ”Bankerna är ingen kommande krisbransch om vi ser frågan utifrån bankväsendets makroekonomiska stabilitet”. Ledaren avvisar också explicit regleringar som skydd för konsumenterna eftersom de står i strid med de av marknaden initierade strukturförändringarna: ”Därför måste den avreglering som påbörjats fortsätta och genomföras med kraft och snabbhet”. Vidare konstateras att ”Bankinspektionens möjligheter att övervaka utvecklingen minskar inte heller genom en avreglering. Tvärtom…”. Ledaren i Ekonomisk Debatt avslutas med: ”Kunskap är viktigare än regleringar för att påverka de finansiella marknaderna”. Samma tongångar då som nu?

Stig Tegle

Hushållens skuldsättning bottnar främst i den ökning av tillgångsvärden som letts av ökad långivning till hushållen och den därav uppkomna bostadsbubblan. På lång sikt är det självklart inte möjligt att bibehålla denna trend. Tillgångspriserna avspeglar i grunden förväntningar om framtida avkastning på investeringar.

hushållsskulder 2014
Källa: SCB och egna beräkningar

Med den skuldkvot vi ser hushållen tagit på sig riskerar vi få en skulddeflationskris som kommer att slå oerhört hårt mot svenska hushåll.

År 1638 kunde priset på en tulpanlök i Nederländerna vara så högt att det motsvarade två årslöner. Och hushållen var övertygade om att priserna bara skulle fortsätta att öka och öka. Som alla andra bubblor sprack dock även denna bubbla och lämnade mängder av utblottade och ruinerade människor efter sig. Liknande ting utspelade sig i exempelvis Mississippibubblan år 1720 och i IT-bubblan för tio år sedan. Hur svårt ska det vara att lära av historien?

Reala bostadsrättspriser har stigit med omkring 900 % de senaste 30 åren. Om detta inte utgör ett hot mot “den finansiella stabiliteten” vet jag inte vad som skulle kunna göra det!

I will argue here that the financial catastrophe that we have just experienced powerfully illustrates a reason why extrapolating from natural experiments will inevitably be hazardous. The misinterpretation of historical data that led rating agencies, investors, and even myself to guess that home prices would decline very little and default rates would be tolerable even in a severe recession should serve as a caution for all applied econometrics.

Ed Leamer

Added 20/1: Roine Vestman noterar i ett inlägg på ekonomistas apropå rapportens slutsats att sannolikheten för ett negativt makrostabilt scenario skulle vara liten, att här “finns utrymme för andra tolkningar.” Jäpp!

6 Comments

  1. Vi är som art nedslående ovilliga att lära av våra misstag. Tack för ett intressant och tankeväckande inlägg.

    • Tack själv Helena. Läser ofta din blogg med stor behållning 🙂

  2. Och vilka faktorer kommer att utlösa krisen och sjunkande priser ? Det byggs för få bostäder i storstäderna och inflyttningen till storstadsregionerna tycks vara stor.

    • Som det står i artikeln. En minskad skuldsättning kommer antingen frivilligt eller påtvingat då det inte finns något långsiktigt med dagens trend, och då går priserna ned med katastrofalt utfall för våra storbanker. Klassisk skuldsättningsbubbla.

      Någon bostadsbrist idag som inte fanns tidigare har vi inte. Det är en konstant i sammanhanget. Det som rör på sig är utlåningen.

    • Anser du att cirka 100 nettoinflyttade till Göteborg är mycket? Jag vet inte, om man bygger för 10000 och det flyttar in 100 så bör inte inflyttningen driva priserna uppåt?

  3. Men innan bubblor brister är allt alltid “sunt”, värdet som balanserar krediterna finns där och betalningsförmågan för räntorna finns. Allt är finemang, bara inte tillgångsvärdet sjunker av någon anledning och betalningsförmågan sjunker.
    Med dagens låga räntor bor man billigare i ett nybyggt hus i en kranskommun än i en inte allt för fräsch hyreslägenhet i Malmö (hyresgästföreningens Malmömodell) som byggdes för 30-40 år sen. Kanske 6,5 inkl hushållsel i boendekostnad för 140 m2 friliggande villa, för det får man kanske som mest 75 m2 äldre hyreslägenhet som inte renoverats (standardhöjts) på ett tag. Men går räntan upp en % förändras läget.
    Enl BKN för några år sen så var bar drygt 30% av bostadslånen för köp av bostad resten var ökad belåning av bef bostad.


Sorry, the comment form is closed at this time.

Blog at WordPress.com.
Entries and comments feeds.