Arbetslöshetsersättningens effekter

21 Nov, 2014 at 10:55 | Posted in Economics | Comments Off on Arbetslöshetsersättningens effekter

a-kassan-som-guldkantDet finns ett antal mikro-ekonomiska svenska studier av arbetslöshets-ersättningens effekter på arbetslöshetstiden eller sannolikheten att hitta ett arbete. De flesta av dessa studier bygger inte på någon trovärdig identifiering av en ”exogen variation” i ersättningsgraden och bör därför hänföras till den stora grupp studier som Krueger och Meyer (2002) avfärdade som ”sannolikt meningslösa”. Författarna nämner bland annat den svenska studien av Carling m.fl. (1996) och konstaterar att identifieringen i denna studie är ”långt ifrån tydligt exogen”.

Jag har dock lyckats identifiera fem svenska studier som håller måttet i detta avseende och som också har använt sig av skillnad-i-förändringsmetoden.

• Harkman (1997) studerade effekten av sänkningen av ersättningsgraden 1993 från 90 till 80 procent. Studien fann en signifikant effekt på övergången till utanför arbetskraften men ingen signifikant effekt (på 10 procentsnivån) på övergången till arbete.
• Johansson och Selén (2000), gjorde om denna studie på ett nytt statistiskt urval. Inte heller denna studie lyckades hitta något signifikant effekt på övergången till arbete.
• Carling, Holmlund och Vejsiu (2001) studerade effekten av en sänkning av ersättningsgraden 1996 från 80 till 75 procent. De fann en relativt stor och signifikant effekt.
• Johansson och Selén (2001) gjorde om denna studie på samma datamaterial och visade att resultaten var mycket känsliga för exakt hur modellen specificerades och drog slutsatsen att det troligen inte fanns någon effekt.
• Bennmarker, Carling och Holmlund (2005) studerade effekten av höjningarna av taket 2001-02. De hittade inte någon signifikant effekt i hela samplet men vid uppdelning i män och kvinnor uppmättes en signifikant effekt för män men inte för kvinnor.

Resultaten har som synes varit ganska blandade men ger sammantaget ett mycket svagt stöd för hypotesen att höjd a-kassa i Sverige leder till längre arbetslöshetstider.

Sammanfattningsvis kan konstateras att de flesta studier som gjorts på svenska data helt enkelt inte håller måttet. Av de studier som faktiskt håller måttet är resultaten i hög grad tvetydiga. Och även om de varit entydiga hade de ändå inte kunnat säga något om hur höjd a-kassa påverkar aggregerad arbetslöshet.

Göran Zettergren

Blog at WordPress.com.
Entries and comments feeds.