Jämviktsarbetslöshet en ‘bra tankeram’? No way!

6 Oct, 2014 at 17:30 | Posted in Economics, Politics & Society | 3 Comments

Som väl ingen kunnat undgå i ekonomkretsar har det varit många synpunkter på “jämviktsarbetslösheten” sedan Uppdrag Granskning sände sitt program Jobb-bluffen.

lrpcTyvärr har det mesta av “debatten” bestått av tämligen ovederhäftiga och magsura kommentarer från — både före detta och nuvarande — Riksbanksledamöter och andra etablissemangsekonomer.

Detta förvånar föga med tanke på det tankegods dessa bär med sig i form av Friedmanska idéer om den naturliga arbetslösheten och senare nyklassiska och nykeynesianska diton om NAIRU.

Mer förvånande är väl då att de som man kanske kunde tro skulle stå för alternativen tydligen fullständigt kapitulerat för den nationalekonomiska ortodoxin. Så skriver t ex Ragnar Bengtsson — ivrigt påhejad av Elin Molin och Sandro Scocco — på Arena Idé:

Som Mats Persson, professor i nationalekonomi säger i Uppdrag Granskning är det svårt att veta var jämviktsarbetslösheten ligger men att den fungerar bra som en tankeram. Som med flera nationalekonomiska modeller är osäkerheten stor om hur jämviktslägen och effekter ser ut i praktiken. Ofta fungerar modellerna bättre som tankeramar än som exakta modeller som verkligheten kan prognostiseras efter.

Samtidigt är tanken att riksbanken ska stabilisera konjunkturarbetslösheten så att den ligger omkring jämviktsarbetslösheten, för då når vi inflationsmålet. Om arbetslösheten understiger jämviktsnivån kommer inflationen dra iväg. Därför står riksbanken inför två problem. Det ena är att effekten avsänkt ränta dröjer (1,5-2 år). Det andra att vi egentligen inte vet var jämviktsarbetslösheten ligger.

Bra tankeram? Nej, nej och åter nej!

NAIRU och andra jämviktsarbetslöshetsbegrepp fungerar verkligen inte alls bra som tankeram. I själva verket fungerar de — som inte minst senare tids forskning av exempelvis Engelbert Stockhammer (2011), Özlem Onaran (2012), Roger Farmer (2010), Storm & Naastepad (2012) och andra övertygande visat — monumentalt dåligt som just tankeram.

Som Servaas Storm & C. W. M. Naastepad så riktigt påpekar:

In our extended NAIRU model, labor productivity growth is included in the wage bargaining process … The logical consequence of this broadening of the theoretical canvas has been that the NAIRU becomes endogenous itself and ceases to be an attractor — Milton Friedman’s natural, stable and timeless equilibrium point from which the system cannot permanently deviate. In our model, a deviation from the initial equilibrium affects not only wages and prices (keeping the rest of the system unchanged) but also demand, technology, workers’ motivation, and work intensity; as a result, productivity growth and ultimately equilibrium unemployment will change. There is in other words, nothing natural or inescapable about equilibrium unemployment, as is Friedman’s presumption, following Wicksell; rather, the NAIRU is a social construct, fluctuating in response to fiscal and monetary policies and labor market interventions. Its ephemeral (rather than structural) nature may explain why the best economists working on the NAIRU have persistently failed to agree on how high the NAIRU actually is and how to estimate it.

Så varför detta fasthållande vid ett begrepp som alla — inklusive dess försvarare — medger är dåligt teoretiskt underbyggt och empiriskt nästintill omöjligt att skatta? Jag tror Roger Farmer kommer sanningen nära när han skriver:

Defenders of the Natural Rate Hypothesis might choose to respond to these empirical findings by arguing that the natural rate of unemployment is time varying. But I am unaware of any theory which provides us, in advance, with an explanation of how the natural rate of unemployment varies over time. In the absence of such a theory the NRH has no predictive content. A theory like this, which cannot be falsified by any set of observations, is closer to religion than science.

3 Comments

  1. NAIRU
    Comment on ‘Jämviktsarbetslöshet en ‘bra tankeram’? No way!’

    I could be of interest for you that the basic version of the structural Phillips curve (2012, eq. (33)) includes not only productivity but in total twelve variables. That is, the structural Phillips curve is objective, testable, has all properties of an economic law, and delivers a concrete unemployment rate.

    Egmont Kakarot-Handtke

    References
    Kakarot-Handtke, E. (2012). Keynes’s Employment Function and the Gratuitous
    Phillips Curve Desaster. SSRN Working Paper Series, 2130421: 1–19. URL
    http://ssrn.com/abstract=2130421.

    Also on this blog about NAIRU:
    https://larspsyll.wordpress.com/2014/10/02/wage-led-growth-2/#comment-17020
    https://larspsyll.wordpress.com/2014/10/02/wage-led-growth-2/#comment-17023

  2. Nja, mina invändningar mot reportaget rör framförallt rollfördelningen och vad som är möjilgt att uppnå med penning- respektive finanspolitik och att det skulle finnas något att “avslöja”. För att på ett uthålligt sätt åstadkomma en låg arbetslöshet och hög sysselsättning måste den strukturella finanspolitiken vara den huvudsakliga ingrediensen, inte expansiv penning- eller finanspolitik. Och däri den hållningen finns det svårligen något förhållande att avslöja, som jag uppfattar det är det en utbredd ståndpunkt som varit mycket väl känd, dessutom väldigt länge.

    För övrigt skriver väl (åtminstone) stora delar av centralbanksvärlden och dess ekonomer under på att DSGE-modeller är bra/minst dåliga återgivningar av verkligheten, och dessa har väl inte något traditionellt gap- eller NAIRU-tänk (om jag minns rätt). Och problemen med NAIRU har väl varit kända i ekonomkretsar i många år (om jag inte missminner mig kom det för tiotalet år sedan hela temanummer i framstående tidskrifter som belyser just detta)?

    Mvh,

    Mårten Bjellerup
    “Etablissemangsekonom” (gissar jag att jag kvalificerar som)

  3. Kul att googla runt och hitta kritik mot mig själv som mer eller mindre sammanfattar det jag tänker om NAIRU. Att vara i opposition mot sina egna tidigare formuleringar känns hopfullt


Sorry, the comment form is closed at this time.

Blog at WordPress.com.
Entries and comments feeds.