Pedagogikämnets kärna äntligen funnen

29 August, 2014 at 10:32 | Posted in Theory of Science & Methodology | 1 Comment

I senaste numret av Pedagogisk Forskning i Sverige (2-3 2014) ger författaren till artikeln En pedagogisk relation mellan människa och häst. På väg mot en pedagogisk filosofisk utforskning av mellanrummet följande intressanta “programförklaring”:

Med en posthumanistisk ansats belyser och reflekterar jag över hur både människa och häst överskrider sina varanden och hur det öppnar upp ett mellanrum med dimensioner av subjektivitet, kroppslighet och ömsesidighet.

elite-daily-sleeping-studentOch så säger man att pedagogikämnet är i kris. Undrar varför …

Advertisements

1 Comment

  1. Allt är i sin ordning. Ingenting är i kris, eftersom det inte finns någon forskning om pedagogik i Sverige som svarar till minimikriterierna för normalvetenskap, något som disciplinen för övrigt delar med den politiska ekonomin, felaktigt i vår bananmonarki benämnd nationalekonomi.
    Jag har nyss haft besök av en person vi båda känner som hävdade, iofs berusad, att det inte finns någon som helst korrelation mellan släktnamn (typ Pålsson, Nilsson) och sociala klasser. Vi är alla individer… (Tråkigt nog diskuterade vi inte hästarna, annat än möjligen Skånepolisens hästar)
    Visst är det ett intressant begrepp, detta “posthumanistisk”. Dessvärre tycks det mesta peka mot en “posthumanistisk ansats”. Tror att det betyder ungefär att “alla åsikter är lika bra” alternativt “jag är en människa men slirig och vill ändå finnas till”.
    Själv känner jag en intensiv kroppslighet och ömsesidighet riktat mot just dig, Lars. Givet att du spelar minst 5 tävlingspartier i (ööh schack, va) kommande säsong.
    Klass? 9a mot 9b?


Sorry, the comment form is closed at this time.

Create a free website or blog at WordPress.com.
Entries and comments feeds.