Socialdemokratiska valsänken

26 Aug, 2013 at 08:29 | Posted in Politics & Society | 1 Comment

Sedan Sträng lämnade har (S) förtvivlat letat efter … någon som när valrörelsen startar gör att alla känner att här gäller det att köra hårt om man ska kunna matcha högerns propagandamiljoner. Men man har än så länge inte lyckats.

OLYMPUS DIGITAL CAMERANu verkar (S) i stället satsa på motsatsen, låt mig kalla dem valsänken. För en stor del av väljarkåren lär Magdalena Andersson räknas hit, efter denna i bästa fall ogenomtänkta lilla programförklaring i högerns flaggskepp SvD. Följande har redan citerats flitigt annorstädes, men jag kan ändå inte låta bli:

“Vår vision är tydlig: Varenda ung kvinna eller man ska få känna känslan av en klocka som ringer vid 6-tiden när det fortfarande är becksvart ute. De ska hälla i sig en kopp kaffe och traska iväg mot en arbetsplats eller ett lärosäte som väntar på dem. Det kan kännas beskt – men vårt budskap till Sveriges ungdomar är enkelt: Vi står för en jobbigare morgon – men ett bättre liv.”

Haha! En sosse som inte fattat ett barr, utan köper högerns mantra om ”utanförskapet” med hull och hår. Arbetslägret Sverige i högerns version skiljer sig allt mindre från Ivan Denisovitjs vardag. Hur har nu Andersson hamnat i den här galna tunnan? Man misstänker genast medelklassbakgrund och fingret i luften för att göra politisk karriär, och tydligen blåste vinden in henne i vad som fordom var ett arbetarparti? …

Var hittar (S) dessa ”ekonomer”? Det slår mig jag hört något på radio, det var ett fruntimmer som spelade musik och pratade om sin ungdom i Uppsala… Hmm… Justdetja! Det var när jag körde bil på väg till sjukgymnasten, mödosamt letande i det gamla minnet och på nätet ger vid handen att det faktiskt var det av mig på annan plats i bloggen dissade ”Sommar” i P1. Alltså, Katrine Kielos, fredag 16 augusti. Ungefär 52 minuter in i programmet säger hon:

“Laboremus heter den anrika studentklubben vid Uppsala universitet som har fostrat allt från Kjell-Olof Feldt till Tomas Östros och Magdalena Andersson. Vid närmare eftertanke är kanske språnget mellan dessa tre gestalter inte gigantiskt, men ni förstår vad jag menar?”

Jag förstår. Tror jag. Laboremus är en gökunge som producerar högerekonomer rakt in i sossevärmen, vilka sedan mumlar obegripligheter om politisk ekonomi, mumlandet uppfattas som verklighetsfrånvänt av alla arbetare, vilka i stället röstar på högern för att få lägre skatt.

Dessvärre kommer borgarna att vinna valet 2014 … för att det gamla (S) inte har fattat att man inte kan vinna arbetarväljare med borgerlig ekonomisk retorik. Ett utmärkt sätt att på lång sikt råda bot på det senare missförhållandet verkar vara att lägga ner den uppenbarligen misslyckade ”plantskolan” Laboremus. Jag menar, vem önskar flera Feldt, Östros och Andersson? VILL sossarna INTE vinna val?

Vid genomläsning av ovanstående stycke inser jag att jag har ett problem när jag skriver ”gamla (S)”? Det finns numera några högermän som kallar sig ”Nya Moderaterna”, obegripligt vad förnyelsen består i annat än möjligen skickligare propaganda. Således är det dags för en omdöpning av (S), jag föreslår ”Nya Socialdemokraterna”. Därmed är det inte det gamla (S) som inte fattar, utan det nya (S). Ni vet, de där som inte vinner några val …

barnilsson

1 Comment

  1. “Om målet med samhälls­utvecklingen skulle vara att vi alla skulle arbeta maximalt voro vi sinnessjuka. Målet är att frigöra människan till att skapa maximalt. Dansa. Måla. Sjunga. Ja, vad ni vill. Frihet.”

    Socialdemokratiske finansministern Ernst Wigforss (1881–1977):


Sorry, the comment form is closed at this time.

Blog at WordPress.com.
Entries and comments feeds.