Anders Borg silar mygg och sväljer kameler

16 May, 2012 at 10:25 | Posted in Economics | 1 Comment

Alltid lika läsvärde Lars Bäck har på sin blogg ett minst sagt avslöjande  inlägg om Anders Borgs “hårda” bankkrav:

Gång på gång har finansminister Borg talat om de nya hårda kapitaltäckningskraven som en universalmedicin mot bankkriser, vidlyftig utlåning och bostadsbubblor. Det är dags att syna om skattebetalarna verkligen slipper en ekonomisk smäll när bankerna krisar härnäst.

En nöjd finansminister Anders Borg (m) har nu efter mötet med EU:s finansministrar förklarat att Sverige nu kan införa hårdare kapitaltäckningskrav på de svenska bankerna än andra EU-länder.

”Finansministern beskrev den slutliga överenskommelsen på ekofinmötet som en stor framgång för Sverige. Nu kan Sverige införa krav på 10 procent från 2013 och 12 procent från 2015. Detta behövs eftersom det svenska banksystemet är stort och beroende av internationell finansiering, vilket är en riskfaktor, sade han.
– Det är en väldig förskjutning av banksystemet. Det är närmast en revolution, sade han.” (SvD 120515)

Tyvärr är jag inte lika övertygad som finansministern om att de nya kapitaltäckningskraven är den nya universalmedicinen. Eftersom undertecknad inte är bank- eller nationalekonom så tog jag hjälp av Riksbanken när finansministern vid ett tidigare tillfälle var ute i media och talade om de kommande kapitaltäckningskraven. Återger nedan min mailväxling med Riksbanken.

”I går förekom i SR P1 flera inslag angående risken för en s.k. ”bostadsbubbla” med anledning av EU-kommissionens kommentarer till de svenska hushållens höga låneskulder. I samband med detta hänvisade finansminister Anders Borg till att de kommande skärpta kapitaltäckningskraven för de svenska bankerna minskar den risken.

När nya kapitaltäckningskraven stegvis inför 2013 och 2015 så undrar jag vilka effekter de har i realiteten? Bakgrunden till min fråga är det räkneexempel som Riksbankschefen Stefan Ingves gav i sitt tal hos bankföreningen den 19 november 2009. Han sa då bl. a;

”Ett exempel kan belysa vad kapitaltäckningsreglerna tillät och fortfarande tillåter. Antag att vi har en husköpare som lånar 1 miljon kronor och belånar sitt hus till 100 procent. Riskvikten för bolån kan vi uppskatta till 10 procent. I så fall blir de riskvägda tillgångarna för lånet 100 000 kronor. Det totala kapitalkravet är på 8 procent, vilket innebär att banken måste hålla kapital på 8 000 kronor. Det mer relevanta primärkapitalkravet är 4 procent, så primärkapitalet måste motsvara 4 000 kronor. Av primärkapitalet kan 30 procent vara hybrider av olika former. Det innebär att en bank kan komma undan med ett eget kapital – riktigt aktiekapital och upparbetade vinster – på 2 800 kronor för en utlåning på 1 miljon kronor. Ger 2 800 kronor i förlustabsorberande kapital tillräcklig motståndskraft vid utlåning på 1 miljon kronor?”

Det innebär att det i teorin varit möjligt att låna ut 1 mkr med 2 800 kronor som eget kapital. Hur ser motsvarande teoretiska egna kapital ut med de nya kapitaltäckningskraven år 2013 och 2015 med utgångspunkt från Riksbankschefens räkneexempel ovan vid en utlåning av 1 mkr?”

Några dagar senare kom svaret från en medarbetare i Riksbanken:

”Hej Lars, Tack för ditt mejl.
I ett stiliserat räkneexempel:
Antag att kapitalkravet (k) mätt som kärnprimärkapital genom riskvägda tillgångar 2015 uppgår till 12 procent (http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Press-och-debatt/Pressmeddelanden/2011/Nya-kapitalkrav-pa-svenska-banker/).
k=E/(rA) där E är kärnprimärkapital, r är riskvikt och A tillgångar.
Bryt ut E=krA=0.12*0.1*1E6 sek=12 000 sek”

Det innebär att skillnaden vid en utlåning på 1 miljon kronor jämfört med idag, är att banken bara behöver ha ytterligare 9 200 kronor i eget kapital. Det lär knappast minska riskerna för bostadslånebubblor och riskfyllda affärer á la JP Morgan Chase. Snarare blir det så att skattebetalarna vid kommande bankkriser får stå för slutnotan som vanligt.

Det verkar inte som om Anders Borg har några hårda bankkrav i sin hand vid syn, snarare lankor som är lika kraftfulla som regeringens insatser mot riskkapitalbolagens räntesnurror.

Advertisements

1 Comment

  1. Mycket intressant kalkyl. Det där om 2800 kr kände jag till men inte vad det blir vid de “nya” kraven. Visst, med 12000 kr istället för 2800 kr kan man ju som politiker hävda att kapitaltäckningskraven minsann är 4 ggr högre. I praktiken innebär det ju dock ett skämt. Vinsterna ska fortsatt privatiseras och vinsterna socialiseras. Se på Cypern.


Sorry, the comment form is closed at this time.

Create a free website or blog at WordPress.com.
Entries and comments feeds.