Sura nationalekonomer (II)

19 Sep, 2011 at 13:02 | Posted in Economics | 3 Comments

När man läser flera av de magsura inlägg som nu presteras av några namnkunniga ekonomiprofessorer på ekonomistas slås jag av en märklighet. Paul Krugman framförde för ett par veckor sedan en kritik  mot nationalekonomkollegorna som i mångt och mycket är den samma som träder fram i Fokusartikeln. Men medan Krugman är nobelpristagare i ekonomi så har man klädsamt nog avstått från att försöka framställa hans synpunkter som uttryck för tendentiös okunskap. När precis samma synpunkter förs fram av en seriös, påläst och uppenbart kompetent journalist blir det annat ljud i skällan. Då är kritiken och synpunkterna helt plötsligt uttryck för tendentiös okunskap.

Undrar om det inte som i SNS-debatten om privatiseringarna är ömma tår som trampats på.

3 Comments

  1. Själv tycker jag att seriös kritik och ifrågasättande är alldeles utmärkt, men om man kommer med stark kritik förväntar man sig rimligt goda argument för detta. Det räcker inte att det finns andra som har goda argument som framfört en liknande kritik.

    Detsamma gäller f ö även om man skulle kritisera Krugman och alla som tycker ungefär som han. Det räcker inte att säga att eftersom många uppenbart intelligenta människor sågar Krugman längs fotknölarna, med goda eller i alla fall sofistikerade argument, så är det ok att utan goda argument såga Krugman.

    Jag vidhåller att den aktuella artikeln var tämligen dålig (även om det för all del skrivs mycket som är sämre), och att författaren inte verkade vilja (eller möjligen kunna) ge en nyanserad beskrivning över situationen.Han verkade snarare ha bestämt sig för att göra en tydlig story som han ville bekräfta. Annars hade han väl t ex kunnat förklara att de personer han sedan intervjuar faktiskt hade långa inlägg på det möte som han så dramatiskt beskriver inledningsvis, och där t ex Krusell så tydligt betonat att det fanns mycket han eller ekonomer i allmänhet inte kan förklara. Om han vore det minsta insatt skulle han väl rimligen inte heller beskriva Calmfors som den svenska nationalekonomins enda fixstjärna (även om han är mycket respekterad inom såväl som utanför ekonomkåren), eftersom t ex Krusell (och även t ex Torsten Persson och Lars Svensson) ju är ett väldigt mycket större namn internationellt. Sverige

    För övrigt kritiserar han ju på slutet även ekonomer som förespråkar samma typ av Keynesianism som du propagerar för: “John Maynard Keynes skrev en gång att svårigheten inte ligger så mycket i att utveckla nya idéer som att fly från gamla. Ett påstående som tycks ha lika stor giltighet i dag, oavsett om man talar om fallna sötvattensekonomer som klamrar sig fast vid sina teoribyggen eller revanschlystna saltvattensekonomer som ser möjligheten till Keynes återkomst.

    Det är lättare att blicka tillbaka än att tänka nytt.”

  2. Jag vidhåller min kritik. Istället för att sabla ner seriösa journalister – som kan belysa hur icke-experter ser på vår verksamhet – borde vi väl tvärtom bejaka och uppmuntra den typen av extern genomlysning av vår disciplin.
    Fokus-artikelns bemötande från representanter för det neoklassiska ekonometablissemanget har en obehaglig doft av cenakel över sig som jag inte tycker hör hemma i en vidsynt och öppen akademisk diskussion!
    [Re framträdande nationalekonomer delar jag din uppfattning om LEO och Torsten. Att Per Krusell skulle lira i samma division får stå för dig.]

  3. Att vi skall “bejaka och uppmuntra […] extern genomlysning av vår disciplin” är jag helt enig om!


Sorry, the comment form is closed at this time.

Blog at WordPress.com.
Entries and comments feeds.