Rekordlåga statsobligationsräntor – tydligt kristecken

22 Aug, 2011 at 15:18 | Posted in Economics | 10 Comments

Räntan på 10-åriga statsobligationer 2011/03/07 – 2011/08/18


Källa: Riksbanken

Den svenska 10-åriga statsobligationsräntan är nu första gången på nästan hundra år nere på under 2 procent. Det innebär att om Riksbanken håller fast vid sitt inflationsmål under det kommande decenniet blir realavkastningen på obligationerna lika med noll.

Även i USA sjönk räntan på de tio-åriga statsobligationerna till under 2 procent. En mer solklar indikator på hur illa det står till med ekonomin och framtidsutsikterna är svår att hitta. De låga 10-årsräntorna är ett kvitto på hur lågt ställda förväntningarna på Sveriges, USA:s och världens ekonomi är idag.

10 Comments

  1. Som vanligt intressant fakta. Jag sprider den även bland mina FB-vänner.

  2. Tack LB. Alltid trevligt att bli läst!

  3. Hej intressant sida,
    Att en hög statsobligationsränta är ett tecken på en förtroendekris för ett lands ekonomi kan jag köpa men du säger att en låg ränta också är ett solklart tecken på kris. Kan du förklara hur du tänker?

  4. Berättigad undran!
    I fallet med statsskuldstyngda och krisande länder handlar HÖGA räntor främst om bristande FÖRTROENDE. När det gäller länder utan akut kris i ekonomin – Sverige och Tyskland t ex – handlar LÅGA räntor mer om hur lågt ställda FRAMTIDSFÖRVÄNTNINGARNA i dessa ekonomier är idag. I det förra fallet tror jag det är lätt att se sambandet (riskkompensation). I det senare får man se det mest som en indikation på att för att få fart på en “slö” ekonomin så pressar man (centralbanken) ner räntorna för att försöka få upp investeringar o s v.

    • Ok, då förstår jag lite mer, tack.

  5. Räntan på statsobligationer bestäms främst av tillgång och efterfrågan på dessa. Om efterfrågan på statspapper ökar (alt. att utbudet är litet) så går priset upp och räntan ner. Är förhållandet det motsatta, dvs att statspapper i ett visst land anses värdelösa (d.vs. att efterfrågan är liten eller att utbudet är stort) så sjunker priset och räntan går upp. En hög statsobligationsränta är alltså starkt knuten till den osäkerhet som marknaden känner.

    Att räntan på statsobligationer är låg i Sverige är alltså knappast ett kristecken. Snarare ska man tolka det som att den svenska staten är i mindre behov av pengar än exempelvis den spanska eller italienska staten.

  6. Läs mitt svar till Kari den 7 november

  7. Fast jag får det ändå inte att gå ihop. En låg ränta på exempelvis en 10 årig statsobligation måste ju ändå innebära att framtiden ser ljus ut och att statsfinanserna i det landet är i ett gott skick. Att statsobligationer generellt sett (alltså i länder som inte befinner sig i kris) är en riskfri investering där räntan oftast är låg är ju något som marknaden vet om. Staten ger ju endast ut obligationer i händelse att de behöver få in mer pengar.

    Tar vi exempelvis ett land med en stor statsskuld (ex Italien) så är ju staten där i ett stort behov av pengar. Det logiska är då att man ökar utbudet på obligationer. Men eftersom marknaden vet att staten inte har sina finanser i ordning så uppstår en osäkerhet kring framtiden och efterfrågan sjunker därför. Vad händer med priset och räntan när utbudet är stort och efterfrågan är liten? Jo, priset på statsobligationen bokstavligen rasar och räntan skjuter i höjden. Vilket är exakt det vi ser nu.

    Förklara gärna om det finns något som är fel i mitt tankesätt…

  8. Sveriges största utmaning för framtiden är att hålla den svenska kronans värde nere så att vi inte förlorar våra exportmöjligheter gentemot EU och USA.

    Det här kan man ju självklart uppnå genom att antingen devalvera kronan men även genom att öka efterfrågan på statsobligationer samtidigt som man successivt ökar utbudet.

    Problemet är att en ökad efterfrågan inte existerar när statsfinanserna är goda och folket känner sig trygga i de investeringar de redan har. Men det problemet går ju att lösa. Lösningen ligger i att LÅTA MARKNADEN TRO att även Sverige står inför en ekonomisk kris. Att spela fulspel helt enkelt. Då ökar efterfrågan på statsobligationer och man uppnår därmed sitt mål.

    Att du förutspår domedagen kanske inte är så konstigt trots allt 😉

  9. När det gäller den långa räntan och skuldtunga krisande europeriferiländer är konsensus total tror jag.
    När det gäller sjunkande långa räntor vidhåller jag att de i det läge Sverige befinner sig i dag – inte så långt ifrån en likviditetsfälla där penning- och räntepolitik blir mer eller mindre verkningslös eftersom nominalräntan är farligt nära “golvet” på 0% – så styr Riksbanken i princip de korta räntorna, medan de långa följer förväntade framtida korta räntor. Som jag uppfattar Riksbankens policy så kommer de att hålla räntan nära golvet så länge de inte kan se något ljus i tunneln. Det innebär – och kom ihåg att när vi tittar på finansmarknadens alla räntebärande instrument så handlar det alltid djupast om framtidsförväntningar och förtroende – att de långa räntorna avspeglar förväntningar om framtida återhämtning i ekonomin (och därigenom rörelse upp från “golvet” ). Förväntningar om en fortsatt svag tillväxt i Sverige innebär därför att räntan sjunker ännu mer mot “golvet”. DÄRFÖR ser jag sjunkande långa räntor som ett “kristecken”.


Sorry, the comment form is closed at this time.

Blog at WordPress.com.
Entries and comments feeds.