DN ute och reser om skolan

13 juni, 2011 kl. 14:20 | Publicerat i Education & School | 5 kommentarer

På DN:s ledarsida kommenteras idag Helena von Schantz förslag på återinförande av studentexamen och förstatligande av skolan. Även om jag kan dela dubierna vad gäller ett eventuellt återinförande av studentexamen, är DN definitivt ute och reser när det gäller huvudmannaskapet för skolan. DN skriver:

både återförstatligande och återinförande av studentexamen är svar som ligger på en alltför ytlig nivå. Den avgörande skillnaden mellan Sverige och Finland är att medan vi har varit besatta av formerna har finländarna lyckats behålla fokus på huvudsaken: att varje lärare hela tiden följer upp hur eleverna utvecklas och snabbt sätter in de åtgärder som krävs för att alla ska nå målen.

Omfattande skolforskning har övertygande visat att det kommunala huvudmannaskapet är en av de viktigaste orsakerna bakom den svenska skolans kräftgång de senaste decennierna. Att Finland med ett kommunalt huvudmannaskap klarat av att hålla en hög internationell kvalitet och nivå på sin skola är inget som kausalt kan tillskrivas det kommunala styret. Snarare är det ett faktum att man trots kommunstyret lyckats så väl. DN:s  favoritförklaring – att i Finland ”varje lärare hela tiden följer upp hur eleverna utvecklas och snabbt sätter in de åtgärder som krävs” – känns väl om något, simplistisk och ytlig.

Nej, DN måste nog droppa sina ideologiska skygglappar och inse att en och annan helig ko måste slaktas om vi ska få rätt på svensk skola. Folkpartiet insåg redan för nästan tio år sedan att när skolfakta sparkar så får man vara så god att ändra kurs – även om det eventuellt skulle stå i strid med ideologin. När ska moderaterna, kristdemokraterna och centern – och DN – våga ta det steget ?

5 kommentarer

  1. Litet lustigt också att kalla ett byte av huvudmannaskap och införande av en central resultatkontroll av ett slag som de flesta andra länder har och Sverige aldrig har haft för ytliga reformer. Vad skulle då vara en djupgående reform?

    Vilka är dina dubier mot studentexamen?

  2. Var nog lite otydlig vad avser studentexamen. Dubierna gäller enkannerligen huruvida frågan om examensformer är en av de viktigare i dag för att få rätsida på svensk skolas monumentala problem. Jag tror inte det. Men det sagt, vill jag gärna understryka att jag inte alls har något emot studentexamen per se. Tvärtom tror jag att det på sikt är både nödvändigt och bra. Dagens ”studentexamen” ger jag inte mycket för.
    [Bl a därför att det i dag t ex är fullt möjligt att skriva in sig på en distansgymnasiefriskola och sitta vid sin dator hemma och skriva matematikproven och få MVG UTAN ATT MAN KONTROLLERAR OM ELEVEN T EX FÅR HJÄLP AV MAMMA (SOM KANSKE ÄR MATEMATIKER) ATT SKRIVA PROVEN! När sådant får förekomma i Sverige år 2011 och med Skolverkets och Skolinspektonens goda minne är det något i grunden fel med skolsystemet och dess examina. Detta är fullständigt i strid med alla krav på ett rättsvist betygs- och examenssystem. Med en riktig studentexamen skulle detta naturligtvis vara helt omöjligt.]

  3. Tack för klargörandet och den rättmätiga vreden i hemtentahistorien. 🙂 En examen är ju inget självändamål. Det krävs att proven verkligen mäter rätt saker och gör det väl, att provsituationen är välreglerad, rättssäker och human, att de som rättar verkligen vet vad de sysslar med – och dessutom tycker jag att det alltid måste finnas fler chanser. Men alla verksamheter behöver kontrolleras. I i synnerhet konkurrensutsatta sådana. I synnerhet skolan som är statens kärnverksamhet.

  4. Hemprov eller slängda matematikböcker vi diskuterade vilken skolhistoria som var galnast. Studentexamen kan låta perifert när det gäller skolans problem men handlar om hur vi ska få en riktigt bra utvärdering av skolans resultat. Detta är en av de djupaste och mest grundläggande av frågorna vi har för svensk skola. Ytligt, DN är ute och cyklar.

    När det gäller huvudmannaskapet kan man förstås gräva ett steg djupare och fundera kring hur en bra huvudman för skolan måste agera. En statlig huvudman blir ju inte bättre automatiskt, de gav ifrån sig ansvaret för skolan frivilligt för att låta kommunerna spara pengar på skolan. Slår man dock ifrån sig frågan om att byta huvudman med epitet ytligt då har man inte ens börjat fundera kring hur vi får en bra huvudman och det är faktiskt det mest grundläggande problemet av alla.

    • Kan bara instämma!
      För dem som inte insett vikten av huvudmannaskapet kan jag bara föreslå läsning av Hans Albin Larssons Mot bättre vetande (SNS 2011), speciellt kapitel 5, ”Kommunen och elevpengen styr”. Det torde råda bot på all ”ytlighet” i den frågan!


Sorry, the comment form is closed at this time.

Blogga med WordPress.com.
Entries och kommentarer feeds.