Ekonomisk ojämlikhet förödande för samhället (II)

17 Apr, 2011 at 17:11 | Posted in Economics | 11 Comments

    Källa: IFN, Roine och Waldenström 2008 
    Grafik: Idégrafik

    Diagrammet beskriver förmögenhetsutvecklingen i Sverige

11 Comments

  1. […] på det här och fråga dig sen vem det är som borde hålla […]

    Pingback by Direktörsklubb i DN gör mig illamående | Lars Pålsson Syll – docendo discimus— 20 Apr, 2011 #

  2. Har tyvärr inte den debatten så aktuell längre om jag ska vara ärlig, men delar din bedömning att skiftet inte på något sätt var nödvändigt (åtminstone inte rent ekonomiskt).

    Comment by Lars P Syll— 20 Apr, 2011 #

  3. Ber om ursäkt, denna länken ska det vara!
    http://svtplay.se/v/2304674/svt_forum/s-seminarier__arbetsloshet__ojamlikhet__varderingar

    Comment by Lars— 17 Apr, 2011 #

    • Tack för länken. Ser intressant ut. Återkommer med svar i morgon när jag hunnit se den.

      Comment by Lars P Syll— 17 Apr, 2011 #

    • Tycker Korpi har flera bra poänger i sitt föredrag. Hans förslag om satsningar på offentlig vård, skola, omsorg passar väl också som fot i strumpa, inte minst när det gäller genusrelaterad ojämlikhet (mer än 2/3 av de som jobbar i den mjuka välfärdssektorn är kvinnor).

      Comment by Lars P Syll— 18 Apr, 2011 #

      • Hur ser du på debatten om hurvida sverige släpade efter, och ifall omläggningen av den ekonomiska politiken var nödvändig, jag har än så länge inte stött på några argument som visat att skiftet kring 1990 var nödvändigt.

        Comment by Lars— 18 Apr, 2011 #

  5. Delar bilden i stort, som verkar gälla större delen av västvärlden, i alla fall vad gäller inkomstfördelningen. Det finns som bekant en stor debatt om vad som primärt driver mönstret.

    Ett argument är att produktivitetsförbättringar till följd av teknisk utveckling normalt ökar spridningen av inkomster, men att denna effekt mer än kompenserades i form av aktiv politik, framförallt vad gäller utbildningssidan, som ledde till att nettospridningen minskade under många år, men att utbildningseffekten avtagit på senare år.

    Comment by Olof Johansson-Stenman— 17 Apr, 2011 #

    • Sambanden du nämner gäller nog, men fr a vad avser inkomstfördelningen (där jag f ö vad gäller utbildningspremien menar att denna överlag borde vara större i Sverige för att skapa incitament till kunskapsinvesteringar). Diagrammet avser förmögenhetsfördelningen och där handlar det mer om de krafter som Stiglitz talar om i Vanity Fair artikeln. När gapet mellan topp 1% och resten tillåts bli så ohyggligt stort som det blivit i t ex USA och Sverige rämnar samhället. Ett samhälle kan på sikt inte ha Eon- och Vattenfallsdirektörstyper med bonusar och fallskärmar som för “vanligt” folk manar fram bilden av människor på en annan planet än deras egen. Samhällskittet eroderar bort.

      Comment by Lars P Syll— 17 Apr, 2011 #

  6. Oj då, det borde så klart framgått (ska göra ett tillägg): Sverige.

    Comment by Lars P Syll— 17 Apr, 2011 #

  7. Gäller diagrammet usa eller sverige?

    Comment by Lars— 17 Apr, 2011 #


Sorry, the comment form is closed at this time.

Blog at WordPress.com.
Entries and Comments feeds.