Skola och samhälle

22 September, 2014 at 09:32 | Posted in Education & School | Leave a comment

lipsillYours truly har i senaste upplagan av nättidningen Skola och samhälle en artikel om vinster i skatte-finansierade friskolor. Grundfrågan är inte om dessa ska få göra vinstuttag eller om det krävs hårdare tag i form av kontroll och inspektion. Ytterst handlar det om huruvida marknadens eller demokratins logik ska få styra våra välfärdsinrättningar.

Boosting IQs and improving the future

14 September, 2014 at 10:53 | Posted in Education & School | Leave a comment

 

9780226100098The General Educational Development test is a seven-hour exam that allows high school dropouts to show they are equivalent to high school graduates … In a 2011 study, the GED Testing Service found that within six years of earning a GED, about 40 percent of GED recipients enroll in college — but most drop out within a year. Only about 1 percent earns a bachelor’s degree.

So this year they are launching a new, more difficult test …

The GED is a good measure of scholastic ability, but it misses a completely different set of skills that matter in high school and in life. As measured by scores on other achievement tests, GED recipients are just as smart as those who graduate but do not go on to college. But why do GED recipients drop out of high school? The GED test — and achievement tests in general — miss skills like motivation, persistence, self-esteem, time management and self-control. A growing body of evidence has shown that these types of skills can be measured and that they rival raw intelligence in determining success in the labor market and school …

Making the GED harder will not address the real problem — it still will not capture many of the skills that matter in high school and in life. Most GED preparation programs focus on test preparation, with the average student studying only 30 hours before taking the exam. It is life skills that matter, not certificates.

What Americans can learn from Sweden’s school choice disaster

25 July, 2014 at 11:02 | Posted in Education & School | 4 Comments

School_ChoiceAdvocates for choice-based solutions should take a look at what’s happened to schools in Sweden, where parents and educators would be thrilled to trade their country’s steep drop in PISA scores over the past 10 years for America’s middling but consistent results. What’s caused the recent crisis in Swedish education? Researchers and policy analysts are increasingly pointing the finger at many of the choice-oriented reforms that are being championed as the way forward for American schools. While this doesn’t necessarily mean that adding more accountability and discipline to American schools would be a bad thing, it does hint at the many headaches that can come from trying to do so by aggressively introducing marketlike competition to education.
There are differences between the libertarian ideal espoused by Friedman and the actual voucher program the Swedes put in place in the early ’90s … But Swedish school reforms did incorporate the essential features of the voucher system advocated by Friedman. The hope was that schools would have clear financial incentives to provide a better education and could be more responsive to customer (i.e., parental) needs and wants when freed from the burden imposed by a centralized bureaucracy …

But in the wake of the country’s nose dive in the PISA rankings, there’s widespread recognition that something’s wrong with Swedish schooling … Competition was meant to discipline government schools, but it may have instead led to a race to the bottom …

It’s the darker side of competition that Milton Friedman and his free-market disciples tend to downplay: If parents value high test scores, you can compete for voucher dollars by hiring better teachers and providing a better education—or by going easy in grading national tests. Competition was also meant to discipline government schools by forcing them to up their game to maintain their enrollments, but it may have instead led to a race to the bottom as they too started grading generously to keep their students …

Maybe the overall message is … “there are no panaceas” in public education. We tend to look for the silver bullet—whether it’s the glories of the market or the techno-utopian aspirations of education technology—when in fact improving educational outcomes is a hard, messy, complicated process. It’s a lesson that Swedish parents and students have learned all too well: Simply opening the floodgates to more education entrepreneurs doesn’t disrupt education. It’s just plain disruptive.

Ray Fisman

[h/t Jan Milch]

For my own take on this issue — only in Swedish, sorry — see here, here, here and here.

Sverker Sörlins lustmord på Jan Björklund

24 July, 2014 at 15:16 | Posted in Education & School | Leave a comment

De senaste åren har en omfattande politisk energi gått ut på att försöka minska friskolornas svängrum och, måste man nog säga, skadeverkningar … Kanske kan det rentav vara så att svikten i skolans resultat kan knytas, i alla fall till någon del, till denna revolution av skolans huvudmannaskap?

Jan BjšrklundI en regering där Moderaterna är största parti och dess värderingar och ideal dominerar får det inte råda någon tvekan på denna punkt. Det gör det inte heller. Jan Björklund är en kompromisslös försvarare av friskolereformen …

Jan Björklund var surrad vid masten för att han inte skulle kunna lystra till sirenernas sång som handlar om att det finns en annan värld som är möjlig. En där vi börjar om igen och försöker samarbeta. Där skolan är vår gemensamma uppgift, som den var en gång i ett ljusare samhälle där FP var med och byggde världens bästa skola …

Det borde inte vara omöjligt. Men med Jan Björklund var det faktiskt just — omöjligt.

Sverker Sörlin

Sörlins tio sidor långa analys i Magasinet Arena av Jan Björklunds tid som svensk skolminister är ett absolut “must read”!

Ett sällsynt vidrigt försök att sätta munkavle på svenska lärare har slagits tillbaka

21 July, 2014 at 13:56 | Posted in Education & School | Leave a comment

För några dagar sedan kunde vi som följer läraren, författaren och skolstrategen Per Kornhall på Facebook se att han och Lärarnas Riksförbund vunnit den första delsegern mot Upplands Väsby kommun. Arbetsdomstolen underkänner Väsby kommuns skäl för avsked

ygph23jrmsyp84yco2a4Nu läser vi om det i lokaltidningen Vi i Väsby. I ”Per Kornhall får tillbaka jobbet” skriver tidningen att Arbetsdomstolen kommit med ett så kallat interimistiskt beslut, som gäller fram till dess att konflikten är löst. AD dömer att Kornhall ska få ha kvar sin anställning på kommunen från den 11 juli till dess att tvisten slutligen avgjorts.

Per Kornhall och Lärarnas Riksförbund som företräder honom, har fått rätt på alla punkter mot arbetsgivaren Upplands Väsby, som nu kommit ut i riksmedia som en arbetsplats där man vill tysta sina medarbetare. Det har skrivits om hans fall inte bara i lokaltidningen utan också i riksmedia. Kornhall är en välkänd och respekterad författare och debattör i skolfrågor.

När Vi i Väsby frågar om han framöver skulle kunna tänka sig att komma tillbaka till arbetet på kommunen blir svaret:
”Som läget är nu är jag naturligtvis inte intresserad av att komma tillbaka så som jag blivit behandlad.” Vi förstår honom.

Man kan hoppas att andra lärare och anställda i skolan vågar höja rösten efter detta. Tidigare har det funnits oroande tecken på att inte bara i privata skolor utan också i kommuner känner sig lärare åtsatta och tystade.

Se rapporten ”Tystade lärare” som togs fram av Lärarnas Riksförbund och som visade att en majoritet av de svarande lärarna, nästan 70 procent av de friskoleanställda och 53 procent av de kommunala lärarna, inte skulle våga uttala sig offentligt i media om de var missnöjda med sin arbetsgivare/skola.

Per Kornhall har gjort det lättare för lärare och andra engagerade i skolan att stå emot hot från okunniga arbetsgivare och höja sina röster när de ansvariga inte sköter sig.

Zoran Alagic

Helena von Schantz skriver — som vanligt klokt och personligt — mer om detta sällsynt vidriga försök att sätta munkavle på en visselblåsare i svensk skola.

Med röven och en bit krita

15 July, 2014 at 22:43 | Posted in Education & School | 1 Comment

I Universitetsläraren kunde man för inte alls så länge sedan — apropå den pågående debatten om studentgenomströmningen på våra universitet och högskolor —  läsa följande i sanning intressanta påpekande från en universitetslektor vid Luleå tekniska universitet:

För högskolans del gäller det att lägga energin på de studenter vi faktiskt har och acceptera att de inte är som vi själva var som studenter.

Att ingen tänkt på detta! Så enkelt. Så elegant. Det borde ju vem som helst kunnat räkna ut med röven och en bit krita. Logiken är glasklar — och videon nedan belyser på ett föredömligt sätt hur den kan omsättas i en framtida högskoleutbildning …

Dinosaurierapport från sosseträsket …

9 April, 2014 at 18:24 | Posted in Education & School | 2 Comments

dinoKarin Pettersson i AB angriper Anders Borg. Förvisso en rimlig ansats, Borg för helt följdriktigt borgerlig politik som kastar stekta sparvar i halsen på dem som redan har krävan full av ananasjärpe och hummer. Problemet är bara att Pettersson ondgör sig över något Borg sagt. Citerar nedan Petterssons artikel:

Det var inte bara vad Anders Borg sa om lärarna. Det var hur han sa det.

‘Det går inte att ‘känna’ mattetalen. Man kan inte samtala sig till ett deriveringsresultat. Man kan inte uppleva en andragradsekvation. Det hjälper inte om hela gruppen håller varandra i händerna och känner tillsammans, man hittar ändå inte svaret på Wikipedia’, sa Borg och anklagade den svenska lärarkåren för att syssla med ‘osedvanligt dålig pedagogik’.

Nej, så pratar man faktiskt inte om väljargrupper som givit en sin röst och litar på en.

Framför allt går man inte bakom ryggen på någon med ett sådant budskap.

Inte konstigt att lärarna blev arga tillbaka. Det är nog i själva verket ett sundhetstecken.

Hur Pettersson kan kritisera Borg för något som är 100% korrekt övergår mitt förstånd. Pettersson verkar dessvärre ha någon sorts totalt snedvridna sossebrillor på sig, eftersom det för en gångs skull inte finns något att invända. Pettersson sitter sannolikt och leker sossesandlåda i en bostadrätt i Stockholms innerstad och hade tyvärr inte en susning om matematik när hon gick i skolan och har det inte nu heller. Pettersson har också sannolikt gjort det gamla vanliga korkade sosse-misstaget att försöka avskaffa normalfördelningskurvan. Hon tror att ”alla kan” bara de får ”rätt pedagogik”. Detta är fel, fel, fel!!! Alla kan inte! Men sossarnas uppgift är att ge dem som kan möjligheten. Att detta ska vara så jävla svårt att förstå i sosseträsket???

barnilsson

PISA-resultat och antagningskrav

7 April, 2014 at 10:51 | Posted in Education & School | Leave a comment

Siffror som Agenda låtit Universitets- och högskolerådet ta fram visar att vårterminen 2014 antogs 25 sökande med under 0,1 poäng på högskoleprovet. Det innebär att i stort sett vem som helst med grundläggande behörighet kan komma in.

Det finns attraktiva lärarutbildningar med höga antagningskrav. Men det finns också de som nästan inte har några andra krav än godkända gymnasiebetyg.

pisa20002012På ett par lärar-utbildningar räckte det i höstas med 0,05 poäng. Av dem som skrev hög-skoleprovet var det bara två promille som hade så dåliga resultat. Även nu på vårterminen fanns en utbildning där 0,05 poäng räckte.

Regeringen föreslog nyligen att gränsen för att antas till högskolan ska höjas till 0,5 poäng från högskoleprovet. Maxpoängen som går att få är 2,0.

SVT Nyheter

Höj lärarlönerna!

23 March, 2014 at 20:17 | Posted in Education & School | Leave a comment

Källa: SCB, LR och egna beräkningar (KPI 1949 = 100)

I en ny rapport visar Lärarnas Riksförbund att Sveriges lärarlöner ligger lågt ur ett interna­tionellt perspektiv. Svenska lärares möjligheter att göra lönekarriär är dessutom påfallande små. Lönerna är så låga att det för  de flesta lärarstudenter är en förlustaffär att utbilda sig  till lärare. Lärarnas Riksförbund kräver därför “en tydlig uppvärdering av lärarnas löner” genom

•Höjda ingångslöner

•Högre lönenivå för lärarkollektivet

•Fler statliga karriärtjänster

•Riktade statsbidrag för att höja lärarlönerna

Alla dessa åtgärder är behövliga och bra. Men jag tror därutöver också att det är viktigt för de som vill bli lärare att de också får “råg i ryggen” genom att — som inte minst McKinsey-rapporten underströk — söka i hård konkurrens där bara de bästa antas (vilket förutsätter, så klart, att läraryrket åter blir attraktivt, med bra arbetsvillkor och en ordentlig lön). Och inte som idag, då man ser allt för många exempel på lärarstudenter som i brist på annat sökt sig till en utbildning där konkurrensen är lika med noll. Den typen av antagningar växer ingen av.  I början på 1980-talet fanns det nästan åtta sökande per plats på lågstadielärarutbildningen. Idag är det en sökande per plats på grundlärarutbildningen. Landets lärarutbildningar har svårt att rekrytera studenter till befintliga utbildningsplatser. Detta är en samhällskatastrof som vi borde tala om. I en värld där allt hänger på kunskap är det på sikt avgörande för svensk ekonomi att åter göra läraryrket attraktivt.

Höjda lärarlöner är inte en tillräcklig förutsättning för att vi åter ska få en svensk skola av världsklass. Men det är en nödvändig förutsättning! Och omfattande skolforskning har övertygande visat att det kommunala huvudmannaskapet är en av de viktigaste orsakerna bakom lärarlönernas och den svenska skolans kräftgång de senaste decennierna.

De politiska partierna måste droppa sina ideologiska skygglappar och inse att en och annan helig ko måste slaktas om vi ska få rätt på svensk skola. Ska läraryrkets attraktionskraft upp är höjda löner ett måste! Ska det vara så svårt att begripa? Det finns inga gratisluncher. Vill vi ha en svensk skola i världsklass så måste det få kosta. Höj lärarlönerna. Och låt lärarna få vara lärare. För Sveriges ekonomi. Och för Sveriges framtid.

Friskolor — selektion och segregering

14 March, 2014 at 10:52 | Posted in Education & School | Leave a comment

När landets grundskolor grupperas efter elevernas socioekonomiska bakgrund är det uppenbart att elevunderlaget skiljer sig markant mellan fristående och kommunala skolor …

Genom att dela in landets skolor i tio lika stora socio-ekonomiska grupper och undersöka andelen friskolor i var och en av dessa framträder … ett tydligt mönster: ju gynnsammare socio-ekonomisk elevsammansättning, desto större andel fristående skolor …

Incitamenten att lämna det offentliga skolsystemet kan av flera skäl vara starkast för socialt starka elever. Om friskolorna till exempel ersätts efter kommunens genomsnittliga skolutgifter kan socio-ekonomiskt starka elever genom att byta till en fristående skola slippa den omfördelning till mindre socialt gynnade elever som vanligtvis sker. Detta skulle även kunna påverka utbudet eftersom fristående skolor som lyckas locka till sig socialt starka elevsegment i sådana fall överkompenseras jämfört med de kommunala skolorna.

lipsillAtt den sociala selektionen av elever är tydligare bland icke-vinstdrivande än bland vinstdrivande friskolor tyder på att efterfrågan spelar en viktig roll. Samtidigt är mönstret tydligt även bland vinstdrivande skolor vilket kan bero på att vinstmarginalerna är större för dessa elevsegment. En bidragande orsak kan vara att koncernskolor som är måna om sitt varumärke kan vara ovilliga att öppna skolor i socialt utsatta områden eftersom sådana skolor sannolikt kommer att uppvisa relativt svaga resultat, även om skolan skulle göra ett bra jobb. Det skulle i så fall inte vara en slump att just Academedia, som driver skolor under olika varumärken, har något fler skolor i socialt svaga grupper än de övriga koncernerna.

Jonas Vlachos

Next Page »

Create a free website or blog at WordPress.com. | The Pool Theme.
Entries and comments feeds.