Skoldebatt med dumstrut på huvudet

9 January, 2014 at 13:27 | Posted in Education & School | 4 Comments

Pisarapporten är som en splitterbomb. Kulregnet träffar alla. Men är grundskolan i samtliga 290 kommuner verkligen i ”fritt fall”? Sverige har inte längre en skola, utan många kommunala och privat drivna …

dumstrutPisa är en av många mätningar som lämnar fältet fritt för tolkningar. Att provresultaten försämrats relativt andra länder är förstås bekymmersamt. Men få tänker på att om Sverige backar litet samtidigt som andra länder ökar mycket ser vår skola värre ut i Pisa än i verkligheten.

Pisarapporten är en stickprovsundersökning som vart tredje år berättar hur cirka 4 500 elever (5 procent av populationen) klarat kunskapstester i tre ämnen. Pisa kan jämföras med den officiella totalstatistiken över utvecklingen 1998–2011 för miljontals elever i alla ämnen i årskurs 9.

Pisa och den officiella skolstatistiken förhåller sig lite som en stor opinionsundersökning gör till resultatet i allmänna val. Pisa är en indikation, inte absoluta fakta …

Så varför tillmäts Pisa större betydelse än grundskolans årliga totalresultat? Om den långa betygsstatistiken för perioden 1998–2011 inte indikerar en faktisk kunskapsutveckling utan är missvisande har vi gigantiska problem med statistikunderlagen, inte minst i de kommunala grundskolorna där 9 av 10 elever går.

Vad som talar för att vi ska se mer till vår officiella statistik från Skolverket och SCB än Pisa är det omfattande underlaget: 13 års data utifrån alla elevers betyg i samtliga ämnen. De stora talens lag har normalt företräde när det råder osäkerhet om statistik. Pisa säger framför allt något om hur det går för de utvalda elever som deltar i Pisamätningarna.

Mats Edman, Chefredaktör på Dagens Samhälle


Och detta grodors plums och ankors plask ska man behöva läsa år 2014. Herre du milde! Man tager sig för pannan. Redaktör Edman verkar ha varit både blind och döv för den diskussion som förts i landet de senaste åren om betygsinflation.

En av våra duktiga utbildningsekonomer — Jonas Vlachos — skriver i rapporten Betygets värde – en analys av hur konkurrens påverkar betygssättningen vid svenska skolor:

Resultaten tyder vidare på att det inte finns några större skillnader i hur konkurrensen påverkar betygssättningen för olika grupper av elever … Däremot förefaller betygen i grundskolan öka när grundskolebetygen blir viktigare vid antagningen till gymnasiet. Huruvida detta beror på att eleverna anstränger sig mer eller på att grundskolorna blir generösare i betygssättningen (eller både och) går dock inte att svara på inom ramen för denna rapport.

Ökad konkurrens tenderar att ge leda till att kundernas önskemål i allt högre grad tillfredställs. Detta är ofta själva syftet med konkurrensutsättning men i vissa sammanhang kan det få negativa konsekvenser. I det svenska utbildningssystemet är betygen ytterst betydelsefulla för den enskilde eleven så att konkurrensutsättning leder till betygsinflation är därför precis vad man kan förvänta sig. Framförallt gäller detta då den externa kontrollen av betygssättningen är svag. Enligt flera utvärderingar av Skolverket och Skolinspektionen har också kontrollen och likvärdigheten i betygssättningen varit under all kritik sedan det målrelaterade betygssystemet infördes.

Betygsinflation är allvarlig då den tenderar att göra betygen mindre likvärdiga vilket minskar deras värde och legitimitet som antagningsinstrument till vidare studier. Detta är bekymmersamt då betygen verkar vara överlägsna andra instrument när det gäller att avgöra studentens akademiska förutsättningar. Dessutom har inflationen direkta effekter på elevernas kunskapsnivå då de tenderar att lära sig mindre om det är lätt att uppnå höga betyg. Vidare så försvårar betygsinflationen kvalitetsutvärderingen av enskilda skolor.

Och i en annan artikel skriver samme Vlachos apropå vissa skolors självgratulerande mediabild och generösa betygsättning:

Varför verkar ingen ha noterat att Essungas framgångar till en betydande del kan förklaras av generösare betygssättning? Hur kommer det sig att forskare i pedagogik, skolvårdande myndigheter och en samlad journalistkår okritiskt verkar ha accepterat Essunga kommuns beskrivning av resultatutvecklingen?

Min misstanke är att det till stor del kan förklaras av att den ”synvända” Nossebro skola använt sig av ligger nära vad många redan på förhand tror fungerar. Man har helt enkelt fått sina fördomar bekräftade och när projektet väl fått uppmärksamhet och uppskattning så finns det mycket prestige att förlora genom att kritskt granska vad man håller på med.

Ytterligare en lärdom är att betygsinflation och resultatmanipulation har fler förklaringar än konkurrensutsättning och fritt skolval: Nossebro skola är kommunal och saknar dessutom lokal konkurrens. Drivande verkar istället varit skolans önskan att uppnå de mål som utbildningsförvaltningen beslutat om.

Det finns ingen anledning att kritisera Nossebro skola och Essunga kommun för att ha de försökt vända en dålig utveckling; likgiltighet inför dåliga resultat vore betydligt värre. Dessutom verkar synvändan haft vissa positiva effekter, om än inte så dramatiska som betygsutvecklingen antyder. Däremot finns det anledning att ifrågasätta den lätthet med vilken olika metoder och modeller för skolutveckling kan sprida sig i landet. Behovet av en mer kritisk och vetenskapligt baserad granskning av skolan är utan tvekan stor.

Så, redaktör Edman, får man kanske i all ödmjukhet rekommendera lite research? Det brukar höja värdet på de artiklar man skriver …

About these ads

4 Comments »

RSS feed for comments on this post. TrackBack URI

  1. Dagens Samhälle är sedan länge uppsagd. Oläslig propagandatidning, där Edman vigt en av tidningens mest exponerade sidor, baksidan, åt sitt eget tyckande. På framsidan har han en blänkare som promotar sin tyckarsida. Tidningen kan ju landa med den framsidan uppåt…

  2. Dumstrut sätter man på folk som gör dumheter som hör till undantagen och en förutsättning är att det finns ett tänkande huvud att sätta den på. Den är exempelvis meningslös på en skyltdocka eller en propagandaminister…

    • Tänkte inte på det …

      • Ha ha,nä tänkte inte heller på det !Men kom att osökt att tänka på denna gamla pärla :) !!!


Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

Blog at WordPress.com. | The Pool Theme.
Entries and comments feeds.