Läxhjälp – ett hån mot lärarkåren
1 December, 2012 at 16:07 | Posted in Education & School | 6 CommentsIstället för att diskutera orsakerna till att det behövs läxhjälp och hur elevernas kunskapsluckor bäst kan fyllas, handlar diskussionen om skolan som bas för entreprenöriell verksamhet och i så fall om rutavdrag och skattesubventioner är den bästa, mest rättvisa, formen av stöd. Debattörerna har missat syftet med en skattefinansierad skola, att ge varje individ en så god utbildning som möjligt för dennes egen skull och för samhällets gemensamma nytta.
Urholkningen kring 1990 av skolans kvalitetsstödjande regelverk innebar att behörighetsregler för lärare och rektorer försvann, klasserna blev större, läromedel eftersattes, skollokaler fick förfalla, speciallärare med flera sparades bort samt att lärarrollen ändrades från expert till trivselvaktmästare. En föga debatterad effekt var att tidsanvändningen i skolan blev en annan: färre riktiga lektioner, fler grupparbeten och betydligt mer självstudier. Detta innebar en försämring för alla, framför allt för elever utan studietradition hemifrån som fick allt svårare att klara sig …
Kommunaliseringen av skolan 1991 innebar att de professionella, lärarna, förlorade tolkningsföreträdet när det gäller kursplaner och metodval. Lokala lekmän har sedan dess styrt skolan, alltför ofta utan kunskap om undervisning och utbildning men med stor förmåga att driva skolor till lägsta kostnad. Följden är att skolan ses kortsiktigt, som kommunal konsumtion eller exploateringsfält för koncerner, där de pedagogiska målen får vika för de ekonomiska.
Förslaget om läxhjälp rättar inte till de felstyrande strukturerna utan lappar nödtorftigt på ytan. Skattebetalarna förutsätts betala till icke utbildade läxhjälpare och entreprenörer som kan utnyttja ännu en vinstgivande källa i offentlig verksamhet samtidigt som utbildade lärare inte ges särskilt goda villkor. Det betyder att de utbildade speciallärare som tidigare sparades bort nu ska ersättas av outbildade läxhjälpare, finansierade av skattemedel.
Belysningen av den andra frågan borde än tydligare markeras: varje år utbildas lärarstudenter till att kvalificera sig för att arbeta med elever med särskilda behov. Vilka signaler ger vi till dessa studenter som med fem års studielån och specialkunskaper får veta att skattesubventioner ska användas för att okvalificerad arbetskraft istället ska anlitas där det finns barn med speciella behov? Vilka signaler ger vi till dessa barns föräldrar? …
Det är onekligen en paradox om samma regering som inför lärarlegitimation också vill införa att lekmän som entreprenörer ska svara för en del av skolans kunskapsuppdrag. Ännu finns tid till begrundan. Tänk om!
6 Comments »
RSS feed for comments on this post. TrackBack URI
Leave a Reply
Recent Comments
Dwayne Woods on Nancy Cartwright on RCTs Dwayne Woods on Freshwater macroeconomics… Wad on Lars E O Svensson om penningpo… Dwayne Woods on Wicksell on market fundamental… Dwayne Woods on Wicksell on market fundamental… Dave Holden on Flawed macroeconomic mode… Dave Holden on Flawed macroeconomic mode… Jan Milch on Further suggestions for Krugma… Jan Milch on Further suggestions for Krugma… Jerry Brown on Further suggestions for Krugma… Reading List
Blog at WordPress.com. | Theme: Pool by Borja Fernandez.
Entries and comments feeds.
Ser inte alls något fel i att en del föräldrar väljer att lägga pengar på läxhjälp åt sina barn i.st.f cigaretter, alkohol etc.
Man kan ju ocks “dra ut” resonemanget och tycka att det är orättvist att Stina får så mycket bättre hjälp hemma med läxorna i matematik av sin mamma som är civilingenjör än vad Kalle får som bor hemma med pappa som monterar bilar på bandet på Volvo men så är faktiskt världen, inte alls rättvis…
Comment by Bengt— 2 December, 2012 #
Vi ska så klart inte gå in och styra i hur familjer allokerar sin tid, men det är ju faktiskt just det förslaget om en subventionerad privatundersvisning innebär. Och som de två professorerna så riktigt påpekar: “Skattebetalarna förutsätts betala till icke utbildade läxhjälpare och entreprenörer som kan utnyttja ännu en vinstgivande källa i offentlig verksamhet samtidigt som utbildade lärare inte ges särskilt goda villkor. Det betyder att de utbildade speciallärare som tidigare sparades bort nu ska ersättas av outbildade läxhjälpare, finansierade av skattemedel.”
Comment by Lars P Syll— 2 December, 2012 #
Apropå lekmannaaspekten, “besparingarna” inom och omorganiseringen av skolväsendet, liggande RUT-förslag för läxhjälp och detta eviga upprepande av ett mantra om sk “(val)frihet”:
“Lika självklart som man nu efter 1789 finner det, att samhället icke får hålla en rättvisa för förnämt folk och en annan för simpelt folk, lika självklart skall man inom kort finna, att detsamma ej får bjudas en sort bildning åt fint folks barn och en annan åt simpelt folks. Liksom samhället i vår tid ger lika rättvisa åt alla, om det ock för den mänskliga svaghetens och ondskans skull är långt svårare för den fattige än för den rike att komma åt den, så skall det ock en gång erbjuda lika tillfälle till bildning åt all, om det också alltid kommer att bli lättare för den rikes barn att begagna sig därav.” – - – Liberala pionjärer: Fridtjuv Bergs skrift” Folkskolan såsom bottenskola. Ett inlägg i en vigtig samhällsfråga från 1883.
Jag anser det vara högst fördomsfullt att påstå att världen är orättvis genom att ge ett exempel enbart baserat på endera hur fet plånboken är eller vilket nuvarande yrke du har. Det finns i dagens Sverige inget i det nuvarande yrket som säger att Kalles far är sämre (för vilken skala det nu handlar om) på att stödja sin son med skolan jämfört med Stinas mor. Hela förslaget med och debatten kring detta intelligensbefriade förslag visar att det är uppenbart att Stina har ett akut behov av extra hjälp med läxorna…
Comment by L8— 2 December, 2012 #
Vad jag påstod var att det är lättare för Stina att få hjälp med läxorna i matematik hemma än vad det är för Kalle! Det går INTE att uppnå “millimeterrättvisa” så tillvida man inte vidtager “negativt kompensatoriska” åtgärder för att likanivellera alla!
Alternativet är inga läxor alls vilket är en än mindre framgångsrik väg.
Är så trött på detta “svenska” att ingen får vara bättre / duktigare i något teoretiskt skolämne som exv. matematik medan det är “helt okej” i exv. olika sporter..
Comment by Bengt— 2 December, 2012 #
Jag såg det och svarade med att ditt påstående inte är vattentätt.
Rättvisa. Intressant att du tar upp just det begreppet. Jag, och jag är inte ensam, anser att skolan ska vara så rättvis som möjligt genom att den ger möjlighet för alla som går i den att utveckla sin förmåga. “Sin förmåga” avser här individens förmåga oavsett bakgrund, intresse osv.
Att hela befolkningen bekostar bidrag för att en mindre – mycket liten – andel av densamma curlar sina barn står här mot att dessa resurser (beräknat till 10 miljoner i uteblivna skatteintäkter första året och 24 miljoner dito följande år + de utgifter som ska ut för att betala ut detta bidrag) bör enligt sunt förnuft ställas mot att resurserna läggs där de gör bäst nytta, dvs i skolan. I just det här inlägget handlar det om lärarnas och speciallärarnas som en del av samhället. Självklart rör det därmed därför även barnen som en del av samhället.
Frågan är forcerad genom systemet och sedan igår är det beslutat att från den 1a januari 2013 snedfördelas skattepengarna mellan befolkingen i en fråga som rör såväl skolans syfte och därmed Sveriges framtid.
Igår kom även Skolverket ut med en rapport om att begåvning påverkas av undervisningen. Fast… visst ja, det var tyvärr inte relevant att lyssna på myndigheten som verkställer detta, uppenbarligen, politiskt laddade uppdrag.
Comment by L8— 6 December, 2012 #
Du får visst vara bättre på matte. Vad du efterlyser är att någon auktoritet ovanför dig, skall belöna dig för din matteinsats. Släpp slavtanken och lär dig för din egen skull.
Comment by Martin— 8 December, 2012 #