Nationalekonomins verkliga ansikte

10 November, 2012 at 09:33 | Posted in Economics | 17 Comments

Yours truly lyssnade häromdagen på ett radioprogram om huruvida nationalekonomin verkligen är en vetenskap. Kritik framfördes av professorn i humanekologi Alf Hornborg och för att “försvara” nationalekonomin hade man bjudit in professor Olof Johansson-Stenman från Göteborg. Så mycket till debatt blev det nu inte eftersom ju Olof är en av de mest vidsynta och tvärvetenskapligt orienterade ekonomiprofessorerna landet har att uppvisa. Vi hade så vitt jag kan bedöma – efter 35 års umgänge med svenska nationalekonomer – fått en mer rättvis bild av vad det svenska nationalekonomietablissemanget står för om man istället låtit den här mannen deltaga i debatten:

About these ads

17 Comments »

RSS feed for comments on this post. TrackBack URI

  1. Alltså så snart man använder ordet “ekonomi” så är det man gör inte längre förutsättningslöst. Vilket för mig är en av de viktigaste egenskaperna en vetenskap bör ha.

    Iom att man studerar ett verktyg, så kanske man kan acceptera etiketten ingenjörskonst. Det vore nog bäst för alla om ekonomer tog den utgångspunkten. Då skulle de sluta vara så karterande i sin forskning och tro att “så som det är, så skall det vara”. Då kanske de förstod att de är verktygsmakare, att de inte skall ha störst fokus på att analysera utan de skall skapa.

    Men det är inte bara ekonomin som svårligen kan kallas vetenskap. Det är inte svårt att hitta ad hoc teori byggen inom akademin som brustit i sin förutsättningslöshet. Så ekonomer behöver inte blir defensiva för att deras vetenskaplighet ifrågasätts, de är i gott sällskap.

    Att vara förutsättningslös i sin forskning är inte lätt, till och med i empiriska vetenskaper slinter man ibland och bygger tillfälliga luftslott av ad hoc teorier. Att punktera små luftslott är svårt för de inblandade, det blir svårare när helheten är luftslottet, när alla andra är med och bygger på det är pressen att inte släppa ut luften enorm.

    • Det är i grunden samma kritik som Alf framför. Att som Olof slå ifrån sig med att det debatteras massor med nationalekonomi inom ramen för vårt ad hoc teori bygge, duger inte. När helheten ifrågasätts kan man inte säga att det stormas i vattenglaset och därmed är det en vetenskaplig diskussionen som pågår. Det är glaset som ifrågasätts, inte vattenytan.

      Nationalekonomerna i inslaget var självrefererande.

      • Riktigt. Har själv i radion varit i debatt flera gånger över åren med folk som t ex suttit med i”Nobelpriskommittén” som delar ut Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels ära. De har som genomgående strategi när man kritiserar den neoklassiska nationalekonomin att alltid lyfta fram de få, forskningsnära, exempel man har på att ämnet faktiskt försöker vidga sig och bli en mer relevant empirisk vetenskap. Men som Alf påpekade syns väldigt lite av detta i läroböckerna – och det är dessa våra makthavare i stat och näringsliv tar del av när de utbildar sig – inte vad någon i det stora hela icke-representativ forskningsgrupp på handelshögskolan i Göteborg eller Stockholm sysslar med. Så i stället för att diskutera pudelns kärna viftar man med svansen. Kanske lurar det någon, men överlag tror jag nog folk genomskådar den här typen av undanglidningsmanövrer.

      • Del 2 är ännu mer avslöjande, men ha gärna en spypåse tillhands redan vid genomtittningen av del 1. Detta är verbal fascism, ingenting annat!

  2. Del 2 är också sevärd (fast ha gärna en spypåse tillhands):

    Det märks att intervjun har några år på nacken. Radetzky är mycket kritisk mot demokratin, för politikerna vågar inte genomföra den rena marknadsekonomin med svältlöner för de “lågproduktiva”. Detta på grund av de allmänna valen, där de tvingas ta viss hänsyn till vad väljarna tycker. Jag förmodar att han numera inser att han hade fel om politikerna…

  3. Man kan ju kombinera en marknadsmässig lön med en negativ inkomstskatt. Radetzky har rätt i att många är arbetslösa pga en felprissättning. Vi har många arbetslösa med en låg kvalifikation och ungdomar utan yrkeserfarenhet. Hantverkare är överbetalda eftersom samhället inte ser till att tillräckligt med hantverkare utbildas. Människor med hög kvalifikation gör hantverksjobb istället för att arbeta med det de är kvalificerade för. Jag hade t ex murare som tog 525 kr/tim plus moms. Det är mer än det jag tjänar som civilingenjör. Alltså har jag blivit murare för egna behov.

  4. Kanske man borde marknadsutsätta professorstjänsterna – den som kräver minst får jobbet?

    • Strålande idé! Tänkte inte på det …

      • Ha ha,ja varför inte?Men minns Aftonbladet kultur en gång hade ett “Gustav Honecker Pris”,för den som under året bäst verkat i hans anda!Professor Bo Södersten var tvåfaldig vinnare vill jag minnas. Professor Radetzky synes vara en stark kandidat till detta ärorika pris :) !Men priset har nog försvunnit,vill minnas att salig Doktor Gormander,(Gunnar Ohrlander) var enväldig priskommité.

      • ERICH Honecker Priset,skall det så klart vara,men insisterar Radetzky är en stark kandidat,medmänsklighet skall belönas!Men här är både Erich och Gustav i Prag,någon ceremoni!Kanske var det Gustav som fick priset 1983? Han verkar glad. http://www.youtube.com/watch?v=28AkLPvWRsY

  5. Jasså, så problemet är att när man möts av bra motargument så blir det svårt att argumentera..

    – Vi bjuder in en nationalekonoim från en mycket mindre respekterad nationalekonomisk institution så att det blir lättare att “vinna” debatten.

    • Var det verkligen vad jag sade? Läs om!

    • Anar jag en viss elitistisk syn på våra institutioner? Det är institutionen inte personen som är avgörande. Är det en korrekt analys av ditt ifrågasättande?

      Som gammal medlem i Ingenjörsvetenskapsakademien, så företräder Radetzky ett etablissemang och är uppenbarligen gillad av detsamma.

      Att försöka påskina att det skulle finnas, smartare personer som skulle smula sönder kritiken är ett ganska larvigt knep. Ta fram dessa personer och dessa argument istället.

  6. Att man ska byta nationalekonom i debatten bara för att nationalekonomen är för duktig är fullständigt puckat… tänk om…..
    Radetzky är inte representativ för svenska nationalekonomer. Och det vet du mycket väl. Du kan väl visa åtminstone ett uns av hederlighet?

    • Höjden av intellektuell ohederlighet är när man försöker låtsas att det finns bättre representanter och argument, men inte uppvisa ett endaste.

  7. “Svensk ekonomi drivs av skuldbubbla”
    Sverige har en bostadsbubbla och svensk tillväxt bygger alltmer på ohållbar skuldsättning. Det hävdar den holländske forskaren Dirk Bezemer, nationalekonom vid universitetet i Groningen, som i samarbete med SVT Vetenskap undersökt hur svensk ekonomi utvecklats sen 1990-talet.I kvällens Vetenskapens värld i SVT2 kommer det att handla om just skuldkrisen och hur världens ekonomer kunde missa att den värsta kollapsen sen 30-talets depression var på väg. SVT2 klockan 20.00 ikväll 16/11.”

    http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/svensk-ekonomi-drivs-av-skuldbubbla

    Bra det tog upp ämnet,det var på tiden möjligen har har SVT läst det här:

    http://larspsyll.wordpress.com/2012/06/02/bostadsbubblan-det-ar-hog-tid-att-plocka-undan-balskalen/

    Men de kunde ju frågat dig Lars,du är ju en av de ytterligt få i landet som tagit upp detta!

  8. Jag tror att en del av det Hornborg vill invända mot är en dubbelhet som går att se på t.ex. Ekonomistas. Forskare skriver i sig tänkvärda, resonerande texter som inbjuder även oss utanför ämnet till reflektion och diskussion. Men i kommentarsfälten finns hangarounds som förenklar det deskriptiva och kryddar med simplistisk normativ libertariansm. Genom deras antal och genom deras många ideologisk tvärsäkra kommentarer agerar de i praktiken grindväktare, alltid med en länk till ett soundbite från Thatcher till hands att daska till oliktänkande med. Det driver bort oss andra som gärna diskuterar ekonomi och samhälle från andra normativa grundvärderingar. Jag tror dessa hangarounds illustrerar ett mer generellt problem i nationalekonomiämnets “sociala ekosystem”. All utbildning i nationalekonomi borde börja med rejäl bearbetning av normativa frågor, annars är risken att de underförstått sipprar in utan kritisk granskning, av gammal vana.


Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

Create a free website or blog at WordPress.com. | The Pool Theme.
Entries and comments feeds.