Finanskrisernas lösning

30 September, 2012 at 11:31 | Posted in Economics | 3 Comments

Anta att du har ett kooperativ där en grupp föräldrar ställer upp och sitter barnvakt mot betalning i form av andelsbevis (kuponger) som berättigar innehavaren en timmes barnvakt. Anta vidare att systemet garanterar att varje förälder sitter barnvakt lika många timmar som man själv använder barnvakt.

Problemet med denna form av barnvaktssystem är att det kräver tillräckligt många kuponger i cirkulation. Risken finns att föräldrar som för tillfället inte har behov av barnvakt bjuder ut sina tjänster i större omfattning för att kunna ackumulera reserver av kuponger för användning i framtiden, när man tror sig ha mer behov av barnvakt.

Över tiden kan detta resultera i en kumulativ process som gör att alldeles för få kuponger cirkulerar. De som vill ackumulera kuponger efterfrågar ingen barnpassning, de som behöver barnpassning har svårt att hitta barnvaktsuppdrag, vilket i sin tur gör att föräldrar är ännu ovilligare att spendera sina reserver o s v. Lågkonjunktur för barnvaktskooperativet är ett faktum. Orsak: för låg effektiv efterfrågan. Istället för att konsumera barnvaktstid ackumulerar man kuponger.

Hur tar man sig ur denna lågkonjunktur? Man ökar helt enkelt utbudet på kuponger! Genom att utfärda fler kuponger, ökar kupongreserverna hos föräldrarna, som därigenom blir både mer villiga att sitta barnvakt och efterfråga banvakt o s v. Genom att trycka fler kuponger vänder man konjunkturnedgången.

Men ibland händer det likväl att vissa föräldrar kanske behöver mer barnvakt på kort tid än vad de hinner ackumulera i form av kuponger att betala med. Kooperativet kan då bestämma att föräldrar kan låna ett extra antal kuponger mot att man i framtiden betalar tillbaka dessa. För att systemet inte ska utnyttjas av rent okynne bestämmer man också att låntagarna utöver de lånade kupongerna betalar tillbaka ett antal ytterligare kuponger (ränta).

I normalfallet fungerar detta väl. Men om säsongsvariationen är stor (alla vill kanske helst ha barnpassning på våren) skulle man kunna hamna i en situation där även om kuponglånen kunde betalas tillbaka med noll procents ränta så skulle det finnas fler föräldrar som vill sitta barnvakt än föräldrar som efterfrågar barnvakt. Kooperativet befinner sig i en likviditetsfälla och lågkonjunkturen står åter för dörren.

Vad gör man? Man sätter priset på barnvaktstjänsten rätt – så klart. Värdet på de kuponger som tjänas in under ”lågsäsong” skrivs helt enkelt ner om föräldrar håller på dem till ”högsäsong”. Det innebär att föräldrar har incitament att spendera sina barnvaktskuponger snabbare istället för att lägga dem på hög (tesaurera), eftersom kupongernas reala värde minskar över tiden. Ungefär som pengar när man har inflation. Nedskrivning – och redan förväntningen om en framtida nedskrivning – av kupongernas respektive pengarnas värde innebär på så vis att man kan ta sig ur likviditetsfällan och få fart på kooperativ och ekonomi.

Vad säger oss då denna lilla parabel? Jo, att inflation kan hjälpa oss ta oss ur ekonomiska lågkonjunkturer och depressioner. Inflation får oss att spendera nu – vare sig det gäller barnvaktskuponger eller pengar – och ökar den effektiva efterfrågan och får fart på både kooperativ och ekonomin.

About these ads

3 Comments »

RSS feed for comments on this post. TrackBack URI

  1. En utmärkt text!Bör läsas! Finanskrisernas anatomi – ett postkeynesianskt perspektiv-Professor Lars Pålsson Syll http://larspsyll.files.wordpress.com/2011/03/finanskrisens-anatomi-ett-postkeynesianskt-prerspektiv.pdf

  2. I had to translate this through Google, and, to any Swedish readers, I have not got around to learning your language yet — but I will some day!

    This is a great post, and actually something that I have been wondering about for a couple of years now, since talking to Marc Lavoie and Mario Seccareccia at an event here is Ottawa. This is related to the real-life tale that Paul Krugman writes of in The Return of Depression Economics. When I first read it, I understood the tale as being about quantitative easing, a monetary intervention. But the story holds true, and is even stronger, if we think of it as a fiscal intervention — or, as some MMT-ers might put it ironically, “monetary easing for households”. The co-operative here is the consolidated government sector, spending vouchers directly into the hands of households.

    • Thanks Thomas. The similarity with the Krugman-text is no coincidence. I gave a course last spring on Financial Crises and one of the items on the reading list was Paul’s book. Unfortunately (at least from a pedagogical point of view) the lovely parable is scattered around in different places in the book, so I tried to condense it it into one,densely argued, story. My students appreciated the effort.


Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

Create a free website or blog at WordPress.com. | The Pool Theme.
Entries and comments feeds.