Det här är mycket oroande

27 August, 2011 at 20:23 | Posted in Economics | 11 Comments

Sverige har sedan flera år internationellt sett extremt hög skuldsättning i hushållssektorn och höga bostadspriser. Förra gången krisen bankade på dörren – åren 2008 och 2009 – klarade vi oss hyfsat eftersom arbetslösheten inte i någon större grad steg när bank- och finanssektorn krisade. Den här gången är det inte mycket som tyder på att vi med regeringens ekonomiska politik kommer att undvika väsentligt högre arbetslöshet.

Med den skuldkvot vi ser hushållen tagit på sig – med finanssektorns goda minne och starkt kopplad till en bostadsbubbla som varken regering eller riksbank riktigt velat ta på allvar – riskerar den skulddeflationskris som regeringen med sin passivitet nu bäddar för att slå oerhört hårt mot svenska hushåll.

Hushållen kommer att få betala ett högt pris för regeringens brist på visioner och förmåga att bedriva realistisk, expansiv, ekonomisk politik som kan hålla den ekonomiska kräftgången stången. Alliansregeringen lär få betala i riksdagsvalet år 2014.

Tillägg 29/8: Några läsare har hört av sig och undrat om det verkligen är så farligt med skuldkvoter kring 150-160%. Mitt svar: när det var som värst och helvetet brakade lös i USA år 2008 låg skuldkvoten på 130%. Jag tror det är svar nog.

About these ads

11 Comments »

RSS feed for comments on this post. TrackBack URI

  1. Ja, det är intressant, fler bloggar som skriver om det i andra länder – Australien & USA här:

    http://www.debtdeflation.com/blogs/2011/08/27/the-chopping-block/

    http://jaredbernsteinblog.com/debt-update/

    Har undrat lite på senare tid vad som håller våra banker “vid liv”. T ex i hur bra form hade vårt eget banksystem varit nu, om vi inte övertygat (läs hotat oss till) Lettlands folk att ta en rejäl smäll istället för oss?

    http://www.indexmundi.com/g/g.aspx?c=lg&v=66

    http://www.thelocal.se/17962/20090303/

    http://www.nakedcapitalism.com/2009/10/latvia-in-crisis-threatens-to-stiff-swedish-banks-with-mini-jubilee.html

  2. Lars, det här är inte mitt expertområde mer än att jag har tagit till mig Dickens visdomsord: “Annual income twenty pounds, annual expenditure nineteen six, result happiness. Annual income twenty pounds, annual expenditure twenty pound ought and six, result misery.”

    Känns inte som en vare sig oirginell eller svårbegriplig insikt ändå verkar den aldrig fastna.

    • Tack för citatet!
      Dickens är en av mina absoluta favoriter. Pickwick-klubben har jag slukat en 6-7 gånger och älskar fortfarande det där stycket när Pickwick läxar upp Mr Winkle med sittt “You are a humbug, sir”
      Ser fram emot att vid tillfälle få använda uttrycket själv!

  3. [...] Det här är mycket oroande [...]

  4. Du har ju efterfrågat det här i 8 av de 10 senaste blogginläggen. En “expansiv” ekonomi för att ta oss ur krisen – de svenska hushållen är här ett föredöme.
    Spending for deleverage is like fighting for peace or screwing for virginity…

  5. Nej, nej och åter nej.
    Det handlar självlart om VEM som spenderar.
    Det finns väl ingen som sagt att hushållen ska öka sina skulder när man redan har en skuldsättningsgrad i termer av disponibel inkomst på 150-160%.
    Vet inte om du kan något om nationalekonomi. Om du (mot förmodan med tanke på vad du skriver) gör det rekommenderar jag att du läser Paul Krugmans artikel om deleveraging som just tar upp vikten av detta med VEM som tar på sig skulder – http://www.princeton.edu/~pkrugman/debt_deleveraging_ge_pk.pdf
    Ett hushåll är inte detsamma som en nation eller regering – speciellt inte när det kommer till skulder!

  6. Hur många hushåll bildar en nation? Använder regeringar och nationer andra slags pengar? Tillämpas skuldfria pengar?

    Jag tycker det klagas väldigt mkt i denna blogg, månne med all rätta. Men kreativa och tillämpbara förslag lyser med sin frånvaro, istället hänvisas det till Keynes, Keynes o Keynes igen.

    • Alla de hushåll som ger ut sin egen valuta och avkräver skatt i densamma från alla i sin omgivning kan jämföras med nationer. Annars blir det lite knäppt att göra en jämförelse…

      • Självklart är det få förunnat att kunna späda ut sin skuld bortom igenkänlighet och därtill samtidigt lämpa över åtagandebördan på någon annan, men ursprungssituationen, skuldbördan, återstår. En skuld är en skuld är en skuld?

      • @Peta
        Min uppfattning är nog snarast att begreppet “skuld” tappar all sin betydelse när man har oändlig betalningförmåga. Skuldbördan existerar ju inte då.

        Det är ju inte så att vi finansierar våra statliga budgetunderskott med att låna från någon, egentligen. Om det utfärdas skuldinstrument med samma nominella värde som underskotten får det väl snarast ses som en bokföringsgrej.

        Jag har ingen bra förklaring till varför vi överhuvudtaget väljer att “finansiera” underskott med dessa “lån” från riksbanken. Det skapar ju bara illusioner om att staten behöver låna för att spendera.

        Inflationskontroll säger vissa. Vad säger Lars (eller rent av Keynes) om det?

  7. För både mig och Keynes är den viktiga aspekten på skuldproblematiken
    att när några aktörer inte kan eller vill bidra till effektiv efterfrågan måste andra gripa in för att skapa denna effektiva efterfrågan och undvika att ekonomin hamnar i ett kvasijämviktsläge med hög arbetslöshet. För Keynes var det aldrig ett självändamål att staten (temporärt och kontracykliskt) skulle gripa in och dra på sig underskott för att få fart på ekonomin. Alternativet var bara så mycket värre. Anledningen till att “klassikerna” inte insåg detta var ofta den felaktiga analogin hushåll-stat (som Keynes brukade kalla “det atomistiska felslutet”).


Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

Create a free website or blog at WordPress.com. | The Pool Theme.
Entries and comments feeds.